Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.

Facebook är den mest använda sociala plattformen bland vuxna i Sverige idag. Här sker dagligen erfarenhetsutbyten mellan individer som samlats kring något eller några gemensamma intressen. I det vanliga Facebookflödet kan detta vara familj och vänners välmående, i Facebookgrupper sker det kring mer specifikt uttalade ämnen. I Facebookgrupper inriktade mot lärare samlas således dessa kring ett gemensamt intresse för undervisning. Men det erfarenhetsutbyte som sker i dessa grupper och det lärande som det ger upphov till har idag ingen status i samhället. Skollagen påbjuder att lärare ska fortbildas och Skolverket rekommenderar kollegialt lärande som modell. I en fallstudie har tre Facebooktrådar från en Facebookgrupp inriktad mot matematiklärare analyserats och jämförts med fem trådar från en Facebookgrupp inriktad mot tekniklärare. Studien vill se hur pass väl de samtal som förekommer i Facebookgrupperna stämmer överens med definitionen på ett kollegialt lärande. Detta har gjorts genom en samtalsanalys där de utvalda trådarna har kopplats till kriterier för lärares yrkesmässiga kunskapsbas samtidigt som en analys av samtalets utveckling över tid förs. Trådarna från matematikgrupperna jämförs sedan med trådarna från teknikgrupperna för att belysa om samma samtalsutveckling sker oberoende av vilket ämne som diskuteras i trådarna. Slutsatsen är att ämnesrelevanta och didaktiska samtal förs i båda Facebookgruppernas alla trådar. Detta är dock inte tillräckligt för att samtalen ska kunna räknas till ett kollegialt lärande i och med att studien inte kan fastställa att lärandet sker över längre tid. / Facebook is the most used social platform for adults in Sweden today, with a daily exchange of experiences between individuals on topics of common interest. In the normal flow this could concern friends and family and in Facebook groups it focuses on more specific issues. Facebook groups oriented towards teachers are thus guided by a common interest in education, but the exchange of experience that takes place in these groups and the learning it gives rise to, do not have any status in the community. At the same time Skolverket demands that teachers train continually. This training should take place through professional learning. In a case study three Facebook threads from a Facebook group oriented towards mathematic teachers are analysed and compared to five threads from a Facebook group oriented towards technology teachers. The study examine to what extent the conversations that occur in the Facebook groups are consistent with the definition of professional learning. This has been achieved through a conversational analysis where the selected threads have been linked to criteria for teachers' professional knowledge base concurrent with an analysis of the conversation over time. The threads from the mathematics group are then compared with the threads from the technology groups in order to illuminate if the same conversational development takes place independent of what topic is discussed. The conclusion is that relevant and didactic conversations take place in all threads of both Facebook groups. However, this is not enough to conclude that the conversations should be counted as professional learning as the study cannot ascertain that the learning takes place over a longer period of time.

No description available.

Det finns inget reglemente för huruvida matematikläxor ska delas ut eller inte, det är upp till varje pedagog eller skola att bestämma det själva. Det finns många fördelar såväl som nackdelar med att dela ut matematikläxor. Syftet med studien är att undersöka om lärares erfarenhet och om den aktuella läroplan vid lärares examen påverkar f-3 lärare till att dela ut eller inte dela ut matematikläxor. Vi undersöker även vilken typ av matematikläxa som delas ut samt antalet matematikläxor som delas ut i veckan. Det är en kvantitativ studie där vår datainsamling skett via en enkätundersökning. Den slutsats vi kommit fram till är att varken erfarenhet eller aktuell läroplan vid examen påverkar antalet matematikläxor som delas ut. Vi kan konstatera att lärarna oftast delar ut matematikläxor med syftet att repetera och befästa kunskap och det är vanligast att dela ut en (1) matematikläxa i veckan. / There is no regulation as to whether homework in mathematics should be assigned or not, it is up to each teacher or the school to decide. There are many advantages as well as disadvantages to handing out homework in mathematics. The purpose of this study is to examine if teachers' experience and if the curriculum at the time of the degree affects whether teachers assign mathematics homework. We will also examine what type of homework in mathematics that is assigned, and the number of times homework is given each week. This is a quantitative study where our data collection took place via a survey. The conclusion we have reached is that neither experience nor current curriculum at the time of the degree affect the amount of homework that is handed out. We can conclude that the teachers usually hand out homework in mathematics with the purpose of rehearsing and fortifying knowledge and it is most common to hand out homework once a week.

Concept cartoons are a didactic tool, which are alike cartoons and address concepts and phenomena within the science subjects. The available Concept cartoons on the Swedish National Agency for Education's website are mainly aimed for pupils from 10 to 15 years old, however there are only a few for pupils from 7 to 9 years old. This study aims to describe and develop various aspects in a Concept cartoon to make primary school pupils' prior knowledge visible of a specific biological content. The method of the study is design research and has been used to develop a Concept cartoon for pupils in ages six to nine, based on data from audio recording and observation. Based on a Concept cartoon conversations were held and recorded together with groups up to three pupils. Through three design cycles, we have analyzed and developed a Concept Cartoon that will highlight the pupils' prior knowledge of bird survival. In the data, some visual and textual aspects can be distinguished that are significant for the students to be able to express their biological prior knowledge. The results from the study show that students in year two discuss and relate to the visual aspects before the textual aspects in a Concept cartoon. With the removal of details that do not refer to the biological content and the introduction of false statements, students direct a greater focus on the concept of the Concept cartoon and social learning occurs. / Concept cartoons är ett didaktiskt verktyg som efterliknar serieteckningar, samt tar upp begrepp och fenomen inom de naturvetenskapliga ämnena. Tillgängliga Concept cartoons på Skolverkets webbplats riktar sig främst till årskurs 4–9, och det finns bara ett få till årskurs 1–3. Den här studien syftar till att kartlägga och utveckla olika aspekter i en Concept cartoon för att synliggöra just lågstadieelevers förkunskaper om ett specifikt biologiskt innehåll. Studien har utgått från designforskning för att utveckla en Concept cartoon för åk 1–3 baserad på data från ljudinspelning och observation. Under studien spelades samtal in i grupper om 2–3 elever i årskurs två där samtal har förts tillsammans med eleverna utifrån en Concept cartoon. Genom tre designcykler har vi analyserat och utvecklat en Concept cartoon som ska framhäva elevernas förkunskaper om fåglars överlevnad. I data kan några visuella och textuella aspekter urskiljas som är betydelsefulla för att eleverna ska kunna uttrycka sina biologiska förkunskaper. Resultatet från studien visar att elever i årskurs två diskuterar och relaterar till de visuella aspekterna före de textuella aspekterna i en Concept cartoon. Med borttagning av detaljer som inte syftar till det biologiska innehållet och införandet av falska påståenden, riktar eleverna ett större fokus på konceptet för Concept cartoons och ett socialt lärande uppstår.

Syftet med denna studie var att undersöka hur musikhögskolestuderande med trummor som huvudinstrument uppfattar hur melodisk koordination påverkar deras lärande. Övningarna är specifikt konstruerade för trumset för att fungera som ett verktyg till att öppna upp den musikaliska lyhördheten och periodkänslan samt vara en effektiv övning för koordination och balans. I denna studie deltog fem informanter under utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Metoden som användes var att genom loggböcker från informanterna analysera deras beskrivningar av min frågeställning. För att få fram underlag för analys av undersökningen har informanterna fått fem frågor att besvaras under den 10 veckors period då de arbetade med övningarna. I resultatet beskrev informanterna hur de uppfattade sin progression och hur de verkade förändra sin medvetenhet om denna mellan tillfällena. Resultaten visar att informanterna upplevde att deras rytmiska gehör samt musikaliska periodkänsla förbättrats. De erfor även att övningarna förstärkte deras timing och inspirerade till nytt melodiskt synsätt. I kapitlet diskussion ligger betoningen på den ifrågasättande aspekten: Vad är resultatet av denna studie och har forskningsfrågorna besvarats. / The purpose of this study was to investigate how music students, playing the drums, interpret melodic coordination in aspects of learning. In this study five students from the Royal Academy of Music in Stockholm participated. The students were given exercises, specifically designed for drums. These exercises are to be used as keys to unlock and further develop the musical awareness and the awareness of musical periods. Furthermore are these exercises an efficient way to train the coordination and balance. To be able to get material for the analysis of this study, journals have been used. These journals were given to the students who during a 10-week period of time used the exercises and answered the five theses. In the result the students described their progression and their awareness of progression during the ten weeks. The results show that the students experienced an improvement of their rhytmical pitch and their periodicity in musical performance . Further state that the exercises improved their timing and inspired a new melodic point of view. Finally I discuss the purpose of this study, the result and whether or not the theses have been answered.

There is a constant struggle for teachers to find new methods that generate learning. Every student learns differently and not everyone benefits from the traditional learning methods that teachers have used for centuries. Therefore, teachers must now variate their teaching methods so that every student gets the same opportunity to learn. This study aims to explore the possibility to use song lyrics as a didactic tool to bring in a practical element in the subject of social studies. Furthermore, the purpose of this study is to see how the students experience this kind of practical element in a theoretical school subject. At last, this study is interested in finding out if this kind of didactic tool and teaching method is an effective way to generate learning. To answer these questions the study uses three qualitative methods - a lesson study, group interviews and a survey. Earlier research has found that is it positive to connect the teaching materials to something that the students can relate to since this can create interest and motivation. The use of song lyrics in this study hopes to use something familiar to the students and connect this to social studies. By analysing collected data using two scientific theories, we can conclude three things. First of all, song lyrics can be used to provide a clear and realistic connection to society. Secondly, the participating students overall seemed to enjoy using song lyrics as a didactic tool. Finally, the study can conclude that song lyrics can generate learning since it creates interest among the students.