Surfplattan är ett verktyg som ligger i tiden, både i hemmet och i skolan, ett verktyg som dominerar i de lägre årskurserna. Forskning visar att digitala verktyg i matematikundervisningen kan påverka lärandet positivt. Därför är det intressant att surfplattan får minst utrymme som pedagogiskt verktyg i ämnet matematik jämfört med resterande skolämnen. Utifrån denna problematik tar studien avstamp, i syfte att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar angående surfplattan som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen. Urvalet består av verksamma lärare i åk 1–3 eftersom de använder surfplattor kontinuerligt i matematikundervisningen. Genom kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuteknik har åtta lärare berättat på vilket sätt de använder surfplattor, vilket matematiskt innehåll som behandlas samt några för- och nackdelar de erfarit i samband med surfplattan som digitalt verktyg i ämnet matematik. Empirin är analyserad utifrån en fenomenografisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Surfplattan som pedagogiskt verktyg förknippas med begreppet mediering inom sociokulturell teori för att vidare tolka och diskutera studiens resultat. Resultatet belyser att surfplattan används som ett extra stöd, kompletterande verktyg och redskap för dokumentation i matematikundervisningen. I resultatet framkommer även att surfplattan används som ett individuellt verktyg av elever. Lärarna upplever att surfplattan har möjlighet att motivera elever, effektivisera och variera undervisningen. Samtidigt beskrivs att surfplattan har begränsade möjligheter och innebär tidskrävande förarbete för läraren. / Tablets are tools which are used recently both at home and at school, and they have become dominating tools in teaching mathematics in primary schools. Researches show that digital tools are influencing mathematical teaching and learning processes positively. However, digital tools are the least used when it comes assisting mathematical teachings as we compare them with other subjects. That is why this study surfaced to investigate teachers' experiences and perceptions of the tablet as an educational tool in mathematical teachings. Hence, the data selection was made based on how frequently the tablets are used in teaching mathematics. Eight teachers who continuously use tablets as a tool in teaching mathematics from grade 1 to 3 have been interviewed. Through the qualitative method and semi- structured interviewing techniques the following data were gathered: what the eight teachers explained, how they used tablets, which mathematical content was being processed, what possibilities and limitations they experienced in connection with the tablets.Empirics is analyzed based on a phenomenological approach from a socio-cultural perspective. As an educational tool is the tablet associated with the concept of mediation in sociocultural theory to further interpret and discuss the results of the study. The result illustrates that tablets, in educating mathematics, have become additional supports, supplementary tools and even they have become tools for documentation. The result also portrays that the tablets are becoming an individuals’ tools.

The aim of this study has been to examine how teachers’ Swedish teaching has changed by the use of digital tools. Life stories as a method was used to gain a deeper insight into the teachers’ lives. The material was then analysed by using the theoretical framework TPACK. Two questions have been formulated to achieve the aim of the study: How do teachers´ in grades 1-3 describe the change of their Swedish teaching by the use of digital tools? What affects teachers´ use of digital tools in Swedish teaching? The result shows that digital tools have changed the Swedish teaching as they give the teachers´ new ways to present the subject content. By using digital tools, the teachers´ state that they now are able to capture the student group more easily than before. IPad is the digital tool the teachers´ use the most. It is used primarily in the pupils´ writing process and teachers´ emphasize that the use of iPad makes it easier to visualize and illustrate the pupils´ texts. The result also shows that teachers´ attitude towards the use of digital tools in Swedish teaching was an aspect that did not affect their use of them. Although there were several other factors that did affect their use: The availability of digital tools at the school The support of digital tools Teachers´ views of the advantages and disadvantages of using digital tools

Digitala verktyg får en allt mer utbredd plats både i vår vardag som i skolan. Enligt skolverket används dock digitala verktyg sällan för att utveckla matematikundervisningen. Med hjälp av en enkätstudie undersöktes på vilket sätt lärare integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen och om lärarens upplevda kunskap påverkar integreringen på något sätt. Med hjälp av ramverket TPACK analyserades resultaten ifrån de 97 respondenter som deltog. Detta visade att lärare som upplever goda kunskaper tenderar att variera sin undervisning med hjälp av digitala verktyg mer än de lärare som uppskattade sina kunskaper som otillräckliga. De vanligaste användnings-områdena för digitala verktyg inom matematiken är således färdighetsträning, genomgångar och visualisering. Studien antyder att det krävs utbildning i hur digitala verktyg kan användas i under-visningen för att kunna integrera digitala verktyg på ett gynnsamt sätt. / Digital tools are getting increasingly widespread in our everyday lives as well as in school. How-ever, according to the national agency for education in Sweden, digital tools are rarely used to develop the mathematics education. With a survey, I investigated how teachers integrate digital tools in mathematics education and if the teachers’ perceived knowledge affects the integration in some way. With help from the TPACK framework I analyzed the results from 97 respondents. The results showed that teachers who experience good knowledge tend to vary their teaching using digital tools more than teachers who appreciated their skills as inadequate. The most common area of use for digital tools in mathematics is skills training, class review and visual-ization. The study suggests that there is a need for education in how to use digital tools in the education in order to be able to integrate digital tools in a favorable manner.

Syftet med studien var att undersöka om digitala spel skapade för underhållning kan erbjuda spelaren färdighetsträning inom området taluppfattning i ämnet matematik. Studien genomfördes på 11 spel som valdes med hjälp av barn i årskurs 4–6 och ramverket baseras på McIntosh tolkning av vad taluppfattning innebär och sex aspekter framarbetades. Ett kodningsschema användes för att undersöka om spelen omfattar situationer som innehåller taluppfattning samt hur spelaren kan använda sig av taluppfattning i dessa situationer. Studien visar att möjligheterna för färdighetsträning finns i spelen men vissa spel särskiljer sig då de erbjuder mer komplexa beräkningssituationer än de andra spelen. Aspekten representationer för olika tal skilde sig från de andra då alla analysenheter inte omfattar denna aspekt. Resultatet av studien innebär att lärare kan använda sig av dessa spel och själva analysera spel för att använda dem i matematiska lärandesituationer. / The purpose of this study was to examine if digital games made for entertainment can offer the player skill training in the area of number sense in mathematics. The study took place on 11 games chosen after talking to student in class 4–6 and the framework was based on McIntosh interputation of number sense and six aspects was created. A coding scheme was used to examine if the games included situations where number sense could be used and how the player could practice their number sense in these situations. The study shows that the possibilities for practice is in the games but some games differentiate from others by offering the player more complex calculating situations than the other games. The aspect of multiple representations for numbers was separated from the others because all analyzed situations did not contain this aspect. The result of the study shows that teachers can use these games and themselves analyze other games to use in mathematic learning situations.

Forskning har påvisat många fördelar och möjligheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisning. Samtidigt har det framhållits att digitala verktyg används i liten utsträckning i matematikundervisning. För att undersöka lärares inställning och användande av digitala verktyg i matematikundervisning har en enkätstudie genomförts. Data från 25 respondenter vilka alla undervisar i matematik i någon av grundskolan årskurs 1-6 har samlats. Resultatet indikerar att lärarna inkluderar digitala verktyg i relativt låg utsträckning i sin undervisning. Användningen av verktygen fokuserar ofta på enskild färdighetsträning eller helklassgenomgångar. Lärarna beskriver att digitala verktyg ökar variationen och underlättar individualisering i matematikundervisningen samt ökar elevernas motivation. De framhåller även att deras användande av digitala verktyg begränsas av strulande teknik och deras egna kunskaper på området. / Research has demonstrated many benefits and opportunities to use digital tools in mathematics education. At the same time, it stressed that digital tools are used to a small degree in mathematics teaching. To examine teachers' attitudes to digital tools, how they choose to use them and the factors that influence their choices a survey has been done. Data from the 25 respondents who all teach mathematics in some of the elementary school grades 1-6 have been collected. The result indicates that the teachers include digital tools in a relatively low degree in their teaching. The use of the tools often focuses on the student’s individual practice or whole class situations. Teachers describe that the digital tools increases variability and facilitates individualization of mathematics teaching and increase student motivation. They also stresses that their use of digital tools is limited by problem with the technology and their own knowledge of the field.

The purpose of this survey is, among other things, to examine how teachers work with and how they relate to the use of digital tools as an aid for students with reading difficulties, what teachers think of their own digital skills and the advantages and disadvantages of using digital tools as a teaching aid. The National Agency for Education (2018) states that digital tools are today a large part of our society and thus have a great impact on our lives as well as the school. The revised curriculum of 2018 requires teachers to integrate digital tools into their teaching to a greater extent than before. This puts pressure on both teachers and pupil’s digital skills. The data collection method for this study consists of five qualitative interviews with professional teachers who are competent in the Swedish subject in grades 4-6. My results were analyzed with the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism’s approach to learning. The results of the survey show that the teachers believe that digital tools can have a positive impact on learning, provided that they are used with the right approach and that the technology works properly. The survey also shows that the teachers who experience a lot of struggle with the technology are the teacher who seem to have a more negative approach to digital tools in teaching and also that the range and quality vary among the schools. In addition to the above, the results also indicates that all teachers want more education and support in the work with digital tools and also that the education provided in digital competence was not sufficient to provide the teachers with the knowledge they need to be able to use these tools in teaching situations. / Denna undersökning syftar bland annat till att undersöka hur lärare arbetar med och hur de förhåller sig till användandet av digitala verktyg som hjälpmedel för elever med lässvårigheter, vad lärarna anser om sin egen digitala kompetens samt vilka för- och nackdelar som finns vid användandet av digitala verktyg. Skolverket (2018) fastslår att digitala verktyg är idag en stor del av vårt samhälle och har därmed en stor påverkan på våra liv såväl som skolan. Den reviderade läroplanen 2018 kräver att lärare integrerar digitala verktyg i sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta sätter press på såväl lärare som elevers digitala kompetens. Datainsamlingsmetoden för denna undersökning består av fem stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare som är behöriga i svenskämnet i årskurs 4-6. Mitt resultat analyserades med hjälp av det sociokulturella synsättet samt pragmatismens synsätt. Undersökningens resultat visar att lärarna menar att digitala verktyg kan ha positiv effekt på lärandet förutsatt att de används med rätt ansats och att tekniken fungerar som den ska. Undersökningen visar även att de lärare som upplever mycket teknikstrul är de lärare som tycks ha ett mer negativt förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen samt även att utbudet och kvalitén varierar bland skolorna. Utöver ovanstående indikerar även resultatet att samtliga lärare önskar mer utbildning och stöttning i arbetet med digitala verktyg och att de utbildningar som getts i digital kompetens inte varit tillräckliga för att tillgodose lärarna med den kunskap de behöver för att kunna använda dessa verktyg i undervisningen.

Social media is a large part of Swedish adolescents’ lives. As such, social media is also prevalent in Swedish upper secondary schools. Some international research has shown positive outcomes from the use of social media as a learning tool in the English as a Foreign Language (EFL) classroom, such as higher student motivation. However, there are no recent equivalent studies in Sweden. Teachers’ attitudes have also been researched, also in a Swedish context. The aim of this study is twofold: to explore EFL teachers’ attitudes, as well as their practices, regarding social media as a learning tool. A web-questionnaire was constructed and subsequently answered by 20 random EFL teachers in Swedish upper secondary schools. The findings show that participants have positive attitudes toward using social media platforms in their teaching. It was also found that participants do indeed use social media, as well as many other tools, in their teaching, and use it for many different purposes. The findings suggest there needs to be more research into how social media platforms could, should, and are being used in Swedish EFL classrooms.

The aim of this study is to find out how the preschool teachers plan, implements and reflect their education containing technology and digital tools. In order to find out qualitative interviews has been conducted with three preschool teachers, the same preschool teachers has also participated during observation where they have conducted an activity containing digital tools. The result displays that all the preschool teachers expresses that there has been some change in the way technology and digital tools are being considered in the curriculum today compared to how it was looked at when they finished their education. The result shows that all the preschool teachers use digital tools and primarly refers to the digital tablets. The result also shows that digital tools are being used in the education but in different extent when it comes to planned activities. The experience and interest of the preschool teachers determines the extent of the usage of digital tools in the education. The conclusion showed that if preschool teachers are given the right conditions to evolve their digital competence it could result in improved planning, implementing and reflecting covered digital tools in the preschool education. / I denna studie är syftet att ta reda på hur förskollärare planerar, genomför och reflekterar undervisningen innehållande teknik och digitala verktyg. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre förskollärare. Samma förskollärare har även planerat och iscensatt ett undervisningsupplägg med en aktivitet innehållande digitala verktyg som vi har observerat. Resultatet visar att samtliga förskollärare uttrycker att det skett en viss förändring att teknik och digitala verktyg i förskolan har förändrats från att de har slutat sin utbildning fram till idag om hur man ser på teknik och digitala verktyg i förskolans läroplan. Studien visar att samtliga förskollärare använder sig av digitala verktyg och hänvisar främst till lärplattan. Resultatet visar också att digitala verktyg används i undervisningen men i olika utsträckning när det kommer till planerade undervisningstillfällen. Förskollärares erfarenheter och intresse avgör i vilken utsträckning och hur mycket digitala verktyg inkluderas i undervisningen. Slutsatsen visade därför att får förskollärare rätt förutsättningar för att utveckla sin digitala kompetens kan det här resultera i att planering, genomförande och reflekterande arbete med digitala verktyg kan omfattas mer i förskolans undervisning.

This study aims to find out the preschool teachers 'experiences and competence about the learning app Polyglutt and in what way Polyglutt can contribute to children's multilingualism from the preschool teachers' perspective. The study has been conducted with the help of semi-structured interviews with ten licensed preschool teachers. The results report the preschool teachers' experiences and competence about Polyglutt. It is also clear how the teaching is conducted in spontaneous and goal-oriented situations and how the relationship between Polyglutt and multilingualism is perceived and utilized in the activities. The conclusion of the study is that Polyglutt is a helpful tool in theory, but it is difficult to work with the learning app in children's groups where the majority of children have a mother tongue other than Swedish. / Detta examensarbete syftar till att ta reda på förskollärares erfarenheter och kompetens om lärandeappen Polyglutt. Studien vill även undersöka på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån förskollärarnas perspektiv. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade förskollärare. I resultatet redovisas förskollärarnas erfarenheter och kompetens om Polyglutt. Det framgår även hur undervisningen bedrivs i spontana och målstyrda situationer samt hur relationen mellan Polyglutt och flerspråkighet uppfattas och tas tillvara på i verksamheten. Slutsatsen för studien är att Polyglutt är ett hjälpande redskap i teorin men det är svårt att arbeta med lärandeappen i barngrupper där majoriteten av barnen har annat modersmål än svenska.

Pandemin covid-19 har haft en stor påverkan på arbetslivet då arbetare blir uppmanade att följa restriktioner vilket bland annat är att distansera sig från varandra. Detta innebär att revisorerna i denna studie har blivit tvungna att jobba hemifrån för att minska smittspridningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur pandemin covid-19 har påverkat revisorernas arbetsprocess och vilka digitala verktyg som använts under pandemin. En kvalitativ metod har använts i studien för att besvara forskningsfrågan och syftet med studien. Sex stycken revisorer från BDO, Frejs revisorer AB, PwC, EY och Mazars har intervjuats. Respondenternas svar analyserades därefter med hjälp av studiens insamling av teorier. Insamlingen av data redovisas i resultatkapitlet som visar att pandemin har påverkat revisorerna både negativt och positivt. Det som har påverkats negativt är revisorernas sociala arbetsliv medan den positiva påverkan är att det har blivit effektivare att jobba hemifrån. Slutligen har digitala verktyg varit ett stort stöd i revisorernas arbetsprocess under pandemin. Utifrån den empiriska datainsamlingen kan pandemin fortsätta länge till. Teorin i studien och den empiriska datainsamlingen lyfter upp möjligheterna med digitalisering som gör revisorerna oberoende av arbetsplatsen. Revisorernas välmående under pandemin är det som ska sättas i fokus då pandemin kan pågå länge till. / The pandemic covid-19 had a major impact on the working life as workers are urged to comply with restrictions, which include distancing themselves from each other. This means that the auditors in this study had to work from home to reduce the spread of infection. The purpose of this study is to investigate how the covid-19 pandemic has affected the auditors work process and which digital tools have been used during the pandemic. A qualitative method has been used in the study to answer the research question and the purpose of the study. Six auditors from BDO, Frejs revisorer AB, PwC, EY and Mazars have been interviewed. Responses were then analyzed using the study's collection of theories. The collection of data is reported in the results chapter, which shows that the pandemic has affected the auditors both negatively and positively. What has been negatively affected is the auditors social working life, while the positive impact is that it has become more efficient to work from home. Finally, digital tools have been a great support in the auditors work process during the pandemic. Based on the empirical data collection, the pandemic could last many years. The theory in the study and the empirical data collection highlights the possibilities with digitization that makes the auditors independent of the workplace. The auditor’s well-being during the pandemic is what should be put in focus as the pandemic could last many years.