This paper is a literature review exploring previous research on digital learning at school and the competence required both of teachers and pupils. Furthermore, it aims to point out advantages and disadvantages of digital tools in teaching at school by focusing on foreign language teaching. Previous studies indicate that using digital tools in school help to individualize teaching in order to consider the pupils’ individual needs in learning. Recent studies document as well that the teachers’ well-conceived teaching designs are important for target-aimed learning success. According to referred literature should teaching with help of media not replace the teacher in class but rather accompany it. There is however not much research related to digital multimedia schoolbooks which aim to cover all content in a subject. This paper presents two digital schoolbooks for German at Swedish schools in reference to underlying didactic parameters and in comparison, to digital tools. The paper refers both German and Swedish perspectives on digital learning. Finally, the paper deals with the question how far school providers are prepared to implement digital learning at school in order to fulfil their own ambitions.

För att ge lärare på fritidshemmet ökad kunskap kring hur arbetet med digitala verktyg kan se ut, har iPads använts i denna studie för att öka motivationen till matematik bland elever på fritidshemmet. Studien grundar sig i en aktionsforskningsansats och en aktion har genomförts på ett fritidshem. Aktionen har inneburit en workshop med sju matematiska appar, samt en testperiod under fem veckor där eleverna fått möjlighet att arbeta med apparna. Fyra fritidslärare har intervjuats, två gånger var. Sammanlagt åtta intervjuer har genomförts, fyra nulägesintervjuer före aktionen och fyra utvärderingsintervjuer efter aktionen. De fyra fritidslärarna som intervjuats medverkar i aktionsforskningen och intervjuerna är genomförda på det fritidshem där aktionsforskningen utförs. Samtliga lärare arbetar på det fritidshem där studien genomförts. Aktionsforskningen resulterade i ökade frivilliga matematiska aktiviteter på fritidshemmet bland eleverna samt ett en ökad kunskap och trygghet bland fritidslärarna om hur användandet av digitala verktyg kan se ut. / To give teachers in after-school programs increased knowledge about activities involving digital tools, this study is using iPads to increase students’ motivation to work with mathematics in the after-school program. The study is based on action research and an action has been made in an after-school program. In this action, a workshop, involving seven mathematical apps, has been made, and during a test period of five weeks, the students had the opportunity to work with the apps. Four after-school teachers have been interviewed, two times each. A total of eight interviews have been made, four interviews to analyse the present situation before the action and four interviews to analyse the outcome of the action. The four teachers, being interviewed, is included in the action research and the interviews are being carried out in the after-school program where the action research takes place. All the teachers are working in the after-school program where this research has been made. The action research resulted in increased volunteered mathematical activities among the students. The research also resulted in increased knowledge and confidence among the teachers about the using of digital tools in education.

Barnen idag växer upp i ett digitaliserat samhälle, ett samhälle som ställer högre krav på individernas digitala kompetens. Tekniken utvecklas och förnyas ständigt och det är viktigt att skol och fritidsverksamheten hänger med i utvecklingen. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att utbilda eleverna i digitalt användande för att utveckla digital kompetens hos eleverna. Därför har vi i detta arbete valt att undersöka om fritidsverksamheten har de förutsättningarna som krävs för att uppnå målsättningarna gällande digitala verktyg som finns i styrdokumenten. Studien innefattar både en kvalitativ och kvantitativ metod där vi genomfört både enkäter och intervjuer. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i vissa fall saknar kompetens för att bedriva digitala aktiviteter och att det saknas formell utbildning i digitalt användande hos fritidslärarna.

Syftet med studien är att belysa relationen mellan undervisning och lärande, med IKT som arbetsredskap, för att möjliggöra lärande om ett specifikt lärandeobjekt om area. Studien inriktas mot elever i årskurs 4–6. Teorin som studien bygger på är variationsteorin. Olika variationsmönster används med variationsteorin, vilket är ett verktyg för att skapa lektionsdesign och analysera lärandet. Det är nödvändigt för elever att upptäcka skillnader innan likheter kan urskiljas vilket skapas med variationsteorin.   En learning study börjar med att välja ett lärandeobjekt. För att sedan ta reda på elevers missuppfattningar om area. Sedan skapas ett preliminärt lärandeobjekt med tillhörande kritiska aspekter. Utifrån missuppfattningarna, kritiska aspekter och lärandeobjektet gör eleverna ett förtest innan lektionsdesignen skapas för att få reda på om de kritiska aspekterna fortfarande existerar. Efter lektionen gör eleverna ett eftertest för att se om eleverna har urskilt de kritiska aspekterna och ifall några nya har hittats.   Resultatet från studien visar att sex kritiska aspekter till det specifika lärandeobjektet har identifierats. De kritiska aspekterna är urskilja; skillnaden mellan area och omkrets, vad areaenhet är, hur areaenheter används i uppskattningar, hur areaenheter används i beräkningar, enheten för area och till sist sambandet mellan areaenheter och angivna värden. Lärandeobjektet är att elever ska kunna förklara, uppskatta samt beräkna area i tvådimensionella figurer genom att använda areaenheter. I en del av lektionsdesignen visades olika figurer för att få eleverna att urskilja skillnaden mellan area och omkrets och diskutera areaenheter. I den andra delen av lektionsdesignen användes GeoGebra för att illustrera hur areaenheter kan uppskattas men också hur de kan beräknas. Slutsatsen enligt resultatet i studien är att verksamma lärare bör använda variationsteorin för att elever ska få möjlighet att urskilja det som är kritiskt. / The aim of this study is to illustrate the relationship between teaching and knowledge, with ICT as a tool, to enable learning about a specific object of learning about area. This study concentrates to pupils in grade 4-6. The theory that underlies the study is the theory of variation. Different variation patterns are used within the theory of variation, which is a tool for designing teaching and analyze learning. It is necessary for the students to experience the difference before similarities can be experienced, which is done with variation theory. A learning study starts with choosing an area content. Afterwards examine the pupils’ misconceptions about the area content. Then a tentative object of learning and associated critical aspects determine. Within the misconceptions, critical aspects and the object of learning the pupils are doing a pre-test before the lesson designs for letting know if the critical aspects and the object of learning still exist. After the lesson the pupils are doing a post-test to know if the pupils have distinguished the critical aspects and if some knew critical aspect have been found. The result of the study shows that there are six critical aspects to the specific learning object. The critical aspects are distinguish; between area and perimeter, about area unit, how area unit uses in estimates, how area unit uses in calculations, the area unit and finally the connection between area unit and specified values. The object of learning is, pupils should be able to explain, estimate and calculate object of two dimension by using area unit.  In one part of the design lesson, different figures were shown to let the pupils distinguish between area and perimeter and discuss area unit. In the other part of the design lesson GeoGebra were used to illustrate how area can estimates and even how area can be calculated.  The conclusion of the result in the study is that teachers should use the theory of variation, so pupils get the opportunity to distinguish what is critical.

Technology increase in preschool and initiate become a ordinarly event for the children, this while as the books space possibly reduces and gets taken over by the digital. The intention with this investigation is to find out preschool teacher´s view on the physical book, in this case the picture book in a physics form. Then how they work with it among the older children at the preschool, it means children in the ages of 3–6. It is because that informations and communication technics (ICT) together with it´s digital tools The method that I has applied to figure out the preschool teacher´s views and working methods is a questionnaire on 11 questions. On that questionnaire 50 preschool teacher´s answered in the ages between 20–62. In the outcome result of the questionnaire it has emerged that all preschool teacher thinks the physical book is very important to the children. Why it is so important for the children, the preschool teachers has different opinions but the answers premeated by the language development in all forms. It has also emerged that althrough the digtal tools take their place at the preschool, the teachers choose to work with the physical book because the children themselves must be able to browse in the book, determine the tempo and discover peace in the tales. / Teknologin ökar inom förskolan och börjar bli en vanlig upplevelse för barnen, detta medan böckernas utrymme eventuellt/kanske minskar och övertas av det digitala. Avsikten med den här undersökningen är att ta reda på förskollärarnas syn på den fysiska boken, det vill säga detta fall bilderboken i fysisk form. Sedan hur de arbetar med boken bland de äldre barnen i förskolan, det menas barn som är 3-6 år gamla. Det för att Informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt dess digitala verktyg gör sin framfart på förskolan. Den metod som har använts för att tagit reda på förskollärarnas syn och arbetssätt är en enkät på 11 frågor. På enkäten svarade 50 stycken förskollärare i åldrarna 20–62. I resultatet av enkäten har det framkommit att alla förskollärarna tycker att den fysiska boken är väldigt viktig för barnen. Varför den är viktig för barnen, har förskollärarna olika anledningar på men svaren genomsyras av språkutvecklingen i alla dess former. Det har även framkommit att även om de digitala verktygen tar plats i verksamheten, väljer pedagogerna att arbeta med den fysiska boken, detta för att barnen ska kunna bläddra själv, bestämma tempot och finna ro i sagorna.

The purpose of this study is to examine in what extent primary school teachers, teaching children in the age of 6 to 9, choose to use digital tools in their teaching of mathematics. I also want to examine what these teachers think, in terms of advantages and disadvantages, about using digital tools on their mathematics lessons. Finally I want to examine what skills they possess about digital tools. I am using a quantitative method to collect my data. The quantitative survey consisted of a questionnaire survey of ten questions that 38 primary school teachers have answered. The results of my study show that the teachers to some extent use digital tools when they teach mathematics and that the availability of various digital tools are generally good. But it turns out that the availability of tools is not a guarantee that they are used in teaching of mathematics. There is a great desire among the teachers in my study to use digital tools with greater frequency than in the current situation because it increases students' learning and motivation. To achieve this, the teachers need more resources such as skills, time and student computers / tablet computers.

The purpose of this study has been to examine how teachers use and reflect on digital tools in mathematics education and what opportunities and obstacles they feel they come across when it comes to using the digital tools at their disposal. To answer this I asked myself the following questions: How do teachers use digital tools in mathematics education? In what ways do the teachers reflect upon the use of digital tools in mathematics education? What kind of opportunities and obstacles do the teachers come across when using digital tools in mathematics education? The study is based on a qualitative method with five classroom observations and five interviews with the class teachers. My study are based on Glover, Miller, Aviers and Doors idea of different concept of interactivity and Glover and Millers idea of different attitudes towards technology. My conclusion is that all teachers are using digital tools to some form of drill training in mathematics. All teachers except teacher 2 also use digital tools to immerse in mathematics. Teacher 4 use digital tools to develop students' mathematical communication. Something that all teachers see as a possibility with the digital tools is an easy way to individualize teaching. Further, teachers 3, 4 and 5 believes that good apps enable students, teachers and parents to take part of the student's progression in an easy way. All teachers, except teacher 3 believe that technical problems that can occur and are an obstacle when it comes to the use of digital tools in mathematics education. Teachers 2 and 5 also believe that access, or rather lack of access, to digital tools can be an obstacle in teaching mathematics. Teacher 1, 2 and 5 also addresses the aspect of time as an obstacle when using digital tools, both the time it takes to find apps or to start a computer. Something that all teachers agree upon is that to have all mathematics teaching based on digital tools wouldn’t be suitable because it can be difficult to get access to a pupils’ knowledge that way. The best, according to the teachers in this study, would be to complement mathematics teaching with other teaching methods as well. Despite their different views on the opportunities and obstacles, and reflections on digital tools all teachers are positive about using digital tools in mathematics education, although many of the teachers point out technical shortages which in most cases is due to insufficient IT-education.

Uppsatsens syfte är att genomföra och följa ett aktionsforskningsprojekt på en förskola. Projektet har som ansats att förändra och utveckla arbetet med digitala verktyg på förskolans yngrebarnsavdelning med barn 1–3 år. Med hjälp av ett sociomateriellt perspektiv undersöks hur digitala verktyg och andra materialiteter påverkar barnens handlingar. Uppsatsen utgår från att barnens undersökande och lärande uppstår i samhandlingar med de digitala verktygen. De digitala verktyg som använts under projektet har varit lärplatta med främst appar för att göra filmer och projektor tillsammans med Kuben.Resultatet visar att ett aktionsforskningsprojekt kan bidra till ökade kunskaper för deltagarna om vad ett arbete med digitala verktyg i förskolan kan vara. Genom att använda ett sociomateriellt perspektiv i aktionsforskningsprojektet synliggörs mångfalden av samhandlingar och lärandeprocesser som pågår. Barnen och de digitala verktygens samhandlingar skapar andra och fler lärprocesser än de som pedagogerna planerar för. Genom att få syn på dem kan vi skapa nya möjligheter till samhandlingar som utvecklar dem och stärker lärprocesserna. Då samhandlingarna mellan barn och digitala verktyg följs och stöttas kan de mål som har satts upp nås i högre grad. Om samhandlingarna inte uppmärksammas kan det bidra till oförståelse av barnens göranden och misslyckanden gällande måluppfyllelse. Aktionsforskning och ett sociomateriellt perspektiv stöttar varandra och kan med fördel användas tillsammans. / The aim of the essay is to carry through an action research project at a preschool. The project is set to change and develop the use of digital tools with children of the age 1- 3 years old. With help from a sociomaterial perspective I have examined how digital tools and other materiality can influence the children’s actions. The premiss of the essay is that children’s learning appears in intra-actions with the digital tools. During the project learning tablets, apps for filmmaking and projector together with a Cube was mainly used as digital tools.The results show that an action research project can contribute with new knowledge about working with digital tools for the participants. By using a sociomaterial perspective a diversity of intra-actions and learnings processes are made visible. The intra-actions between the children and digital tools create more and other learning processes than the teachers have planned for. The learning processes can be strengthened by making them visible. This also makes it easier to achieve the didactic goals. Without the knowledge about intra-actions that appear between child and digital tools there might be a gap concerning learning expectations. The project has shown that an action research project and a sociomaterial perspective support each other in a productive way.

Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till det nya tillägget med digital kompetens i kursplanen för ämnet matematik, och om det kommer påverka matematikundervisningen. Intervjustudien inriktar sig på grundskollärare i någon av årskurserna 1-6. Resultatet av studien visar att lärarna inte är oroliga över sin egen digitala kompetens i undervisningssyfte. Detta trots det framkommit att dagens utbud av digitala verktyg bland lärarna var varierande men majoriteten av gångerna undermålig, samt att informationen kring tillägget många gånger hade kunnat varit informationsrikare. Resultatet visar även att lärarna tror på en framtida förändring av matematikundervsningen, varav flertalet ser en undervisningen där det finns ökad möjlighet till individualisering. Men trots detta finns det en staka unisonisk önskan av mer fortbildning inom området.