Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares och elevers erfarenheter och syn på hur och varför digitala verktyg ska användas i det engelskspråkiga klassrummet för gymnasieskolan. Deras erfarenheter och syn på ämnet blev insamlade genom semi-formella, kvalitativa intervjuer med lärare, samt genom fokusgrupper med elever. Resultaten indikerar på ett flertal fördelar som ökar elevers prestation genom implementeringen av digitala verktyg. Dessa är bland annat individualisering, autonomi och ökat engagemang. Lärares implementering av digitala verktyg är beroende av en god lärarkompetens som i detta arbete baseras på TPACK-modellen. Denna består av de tre olika aspekterna, teknologisk-, innehåll- och pedagogisk kunskap, vilka alla måste behärskas för en optimal implementering av digitala verktyg. Lärarintervjuerna indikerar på att där är ett behov för en mer extensiv och djupgående fortbildning för att uppnå både ett större självförtroende och mer kunskap om hur och varför digitala verktyg ska användas. / The purpose of this paper is to investigate teachers’ and students’ experiences and views of how and why digital tools are used in the English as Second Language (ESL) classroom for upper secondary school. These experiences and views were collected by conducting semi- formal qualitative interviews with teachers, and focus group interviews with students. The results indicate numerous benefits for enhancing student performance by the implementation of digital tools such as individualization, autonomy, and engagement. Furthermore, the teachers’ implementation of the digital tools is dependent on a sufficient teacher competence, which is based on the TPACK-model, consisting of three different aspects technological-, content-, and pedagogical knowledge. These three all have to be mastered for an optimal implementation of digital tools. Lastly, the interviews with the teachers indicate that there is a demand for more extensive and thorough in-service training in order to achieve confidence and greater knowledge in how the digital tools are to be used.

Health literacy is the ability to understand and act on health information and is linked to health outcomes. It is unclear how health literacy skills are developed in patients with complex conditions, such as cardiovascular disease and diabetes. The purpose of this grounded theory study was to gain perspectives of both patients and healthcare professionals on how health literacy skills were developed in patients with cardiovascular disease or diabetes. The research questions addressed how knowledge and skills were acquired, the role of digital tools, instructional strategies used by healthcare professionals, and how the instructional strategies of the healthcare professionals matched the learning preferences and needs of the patients. A social ecological framework was used, which underscored the importance of understanding health literacy from multiple sources. Semistructured interviews were conducted on 19 healthcare professionals and 16 patients. Emergent key themes included: (a) social support plays an important role as a learning opportunity; (b) many patients get their information from internet searches; (c) instructional strategies should be personalized, interactive, social, and relevant; and (d) patients are self-directed learners. Linking of these themes led to the development of the health literacy instructional model, which is a 3-step approach, including an emotional support, behavioral approach, and instructional strategy. Social support was the common element in all 3 phases and was perceived to be key to developing health literacy skills, resulting in the key implication for social change. Recommendations are to consider social support in the development of health literacy instructional strategies.

Abstrakt I detta arbete studeras elevernas upplevelser av digitala verktyg i matematikundervisning på gymnasieskolor i Sverige. Problemet kan vara att lärare i ämnetmatematik inte har en uppfattning om elevernas olika behov och förutsättningar när det gäller användandet av digitala verktyg. Det är viktigt att veta hur eleverna uppfattar digitala verktyg för att kunna planera undervisningen utifrån bästa möjliga sätt. Syftet är då att undersöka elevernas upplevelser av digitala verktyg med hjälp av frågeställningar, som fokuserar på digitala verktygs betydelse i matematikundervisning, och om dessa verktyg ses som hinder eller möjligheter i elevernas lärande. Med hjälp av den fenomenografiska teorin studeras elevers uppfattningar och erfarenheter. Studien bygger på en kvantitativ och en kvalitativ analys som gjorts utifrån en enkätundersökning. Resultatet och slutsatsen visade att digitala verktyg har en stor betydelse i matematikundervisningen. Det visar även att majoriteten upplever att Geogebra hjälper eleverna under lärandet. Elever med digitala kompetenser ser digitala verktyg som en möjlighet medan de andra ser det som ett hinder.

The purpose of this qualitative study is to investigate how primary school teachers use their subject knowledge in Swedish in combination with technology and pedagogy. Semi-structured interviews at three schools with five licensed teachers who teach Swedish have been interviewed based on a developed interview guide. Based on the theoretical framework technology, pedagogy, and content knowledge, the results from the interviews have been analyzed. The framework contributes to an understanding of how the teachers' different knowledge can be combined so that good teaching can occur with digital tools. The results show that the teachers in the study predominantly reflect on pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge in planning and implementing Swedish teaching. When the teachers in the study reflect onhow technology is used in a meaningful way in Swedish teaching by emphasizing the importance of clear learning goals and objectives that can be achieved through the use of technological tools that promote learning, the teachers combine pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge. Teachers reflect on how technology can support students' text writing by providing different methods and strategies, while allowing for differentiation of instruction to meet students' individual needs. In some cases, it appears that there are difficulties with integrating and getting an interaction between the different knowledge, which appears when the teachers in the study reflect on learning moments that have no clear goal or purpose and when the technology is not used as a pedagogical tool. / Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare igrundskolan använder sina ämneskunskaper i svenska i kombination medteknik och pedagogik. Semistrukturerade intervjuer på tre skolor med femlegitimerade lärare som undervisar i svenska har intervjuats utifrån enframtagen intervjuguide. Utifrån det teoretiska ramverket technology,pedagogy, and content knowledge har resultaten från intervjuernaanalyserats. Ramverket bidrar till förståelse för hur lärarnas olika kunskaperkan kombineras för att en god undervisning ska uppstå med digitala verktyg.Resultatet visar att lärarna i studien övervägande reflekterar överpedagogisk ämneskunskap, teknisk ämneskunskap och teknisk pedagogiskämneskunskap i planering och genomförande av svenskundervisningen. Närlärarna i studien reflekterar över hur tekniken används på ett meningsfulltsätt i svenskundervisningen genom att betona vikten av tydliga lärandemåloch syften som kan uppnås genom användningen av tekniska verktyg somfrämjar lärandet kombinerar lärarna pedagogisk ämneskunskap, tekniskämneskunskap och teknisk pedagogisk ämneskunskap. Lärarna reflekteraröver hur tekniken kan stödja elevernas textskrivande genom atttillhandahålla olika metoder och strategier, samtidigt som den möjliggördifferentiering av undervisningen för att möta elevernas individuella behov.Det framgår i vissa fall svårigheter med att integrera och få ett samspelmellan de olika kunskaperna vilket framträder när lärarna i studienreflekterar över lärandemoment som inte har något tydligt mål eller syfteoch när tekniken inte används som ett pedagogiskt verktyg.

Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit långt i dess utveckling i jämförelse med andra branscher, men det finns en ökande insikt om att ökad digitalisering kan leda till betydande effektiviseringar. I detta arbete har fokus legat på att undersöka användningen av digitala verktyg, särskilt 3D-modellen, i produktionsskedet. Detta beror på att utvecklingen inom produktionen har varit relativt långsam jämfört med andra skeden. För närvarande används digitala verktyg och 3D-modellen främst i projekterings- och förvaltningsprocessen för att bland annat skapa digitala modeller, samordna olika discipliner och fungera som beräkningsverktyg. Trots framstegen kvarstår frågan om hur dessa verktyg, särskilt 3D-modellen, bör tillämpas och användas i produktionsskedet på ett mer omfattande sätt. Därför är målet med denna rapport att föreslå hur arbetssättet kan utvecklas inom produktionen för att öka användningen av 3Dmodellen och uppnå en mer effektiv arbetsprocess inom entreprenadföretag. Genom att utforska och identifiera de potentiella fördelarna med att använda 3D-modellen i produktionsskedet kan vi identifiera områden där den kan integreras på ett mer meningsfullt sätt. Rapporten undersöker eventuella hinder och brister i 3D-modellen som kan förhindra en bredare användning i produktionen. Genom att identifiera dessa kan det föreslås åtgärder och strategier för att övervinna dem och främja en mer omfattande användning av digitala verktyg samt 3D-modell i byggproduktionen. Metoden som har använts under studiens gång för att undersöka detta är både kvalitativ, som innefattar intervjuer, och kvantitativ i form av litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes på fem arbetsledare som är verksamma på olika projekt på ett och samma större entreprenadföretag i Malmö. Litteraturstudier användes för att komplettera förståelsen och dra nytta av tidigare forskning. En viktig avgränsning i arbetet är att samtliga projekt är ungefär densamma i omfattning och storlek, detta för att bidra till ett mer tillförlitligt och jämförbart resultat. Resultatet av intervjuerna visar att arbetsledare nyttjar tillgång till digitala verktyg och 3Dmodell i produktion idag, dock till en begränsad omfattning. Det finns resurser för att använda sig av dem, men det finns inte en tydlig arbetsmetodik för det. Det finns dessutom diverse brister i 3D-modellen som gör det mindre tillförlitligt samt ökar svårigheten med att använda modellen. I det fallet faller arbetsledare och resterande arbetare tillbaka till att använda ritningar som komplement. Studiens slutsats är att det ligger en stor vikt vid att ha en tydlig presenterad arbetsmetod i början av ett projekt. Entreprenadföretagen bör ta fram arbetssätt som upplyser, demonstrerar samt utbildar samtliga arbetsledare om vilka funktioner 3D-modellen har, hur den kan effektivisera det vardagliga arbetet samt hur den kan nyttjas. Detta skulle bidra till mer motivation hos samtliga i produktionen samt ökad användning av de digitala verktygen. Dessutom påvisar studien vikten av en kontinuerligt uppdaterad 3D-modell samt ökad detaljhantering redan från projekteringen, som förutsättning för ökad användning av 3D-modell i produktion. / The digitalization of the construction industry has not advanced significantly compared to other industries, but there is a growing recognition that increased digitalization can lead to significant efficiency improvements. This study focuses on investigating the use of digital tools, particularly the 3D model, in the production phase. Therefore, the goal of this report is to propose ways to develop the workflow in production to increase the use of the 3D model and achieve a more efficient work process within construction companies. By exploring and identifying the potential benefits of using the 3D model in the production phase. The methodology employed in this study encompasses both qualitative aspects, such as interviews, and quantitative elements, through literature reviews. The interviews were conducted with five construction supervisors involved in different projects within a major construction company in Malmö. The interview findings indicate that construction supervisors currently utilize digital tools and the 3D model in production to a limited extent. While resources are available for their use, there is a lack of clear methodologies. Other challenges highlighted in the report include various deficiencies in the 3D model, which make it less reliable and increase the difficulty of its utilization. The study concludes that a significant emphasis should be placed on establishing a clearly presented workflow at the beginning of a project. Construction companies should develop approaches that inform, demonstrate, and educate all construction supervisors about the functionalities of the 3D model, how it can streamline daily work, and how it can be utilized. Furthermore, the study highlights the importance of maintaining an updated 3D model throughout the project and enhancing detail management from the design phase as a prerequisite for increased usage of the 3D model in production.

Titel: Transformativt ledarskap i en digitaliserad värld - En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och följarnas upplevelse av ett digitalt transformativt ledarskap Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi inriktning strategisk ledning, 30 hp. Författare: Arvin Moani och Anton Gustafsson  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Examinator: Michal Lysek Nyckelord: Transformativt ledarskap, Digitala verktyg, Digitalt ledarskap, Ledare, Följare  Bakgrund: Idag påverkas de flesta organisationer av den digitala transformationen vilket leder till att ledarskapet nu måste förmedlas digitalt. Digitala ledare behöver därav utföra ledarskapet genom digitala verktyg och lösa de utmaningar digitaliseringen medför. Däremot är ledarskapet inte kopplat till någon traditionell ledarskapsstil och följarnas upplevelser av ledarskapet har inte uppmärksammats. Vidare specificeras inte vilka digitala verktyg en ledare är i behov av. Denna transformation har därför lett till ett aktuellt forskningsområde. Frågeställning: Hur använder en transformativ ledare digitala verktyg och anpassar sig till ett digitalt ledarskap? Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva vilka digitala verktyg som behövs i ett digitalt transformativt ledarskap, samt beskriva hur följarna upplever ledarskapet. Detta görs genom att titta på hur väl det transformativa ledarskapet fungerar i den digitala miljön samt vilka digitala verktyg som används utifrån både ledare och följares perspektiv.   Metod: Studien genomfördes med kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Insamling av data har utförts genom semistrukturerade intervjuer till ledare inom olika branscher. Datainsamling från respektive ledares följare utfördes även genom kvalitativa enkäter. Den totala datainsamlingen bestod av 7 ledare och 19 följare.  Resultat: Studien drar slutsatsen att de digitala verktyg en digitalt transformativ ledare värdesätter främst är IKT och GSS/fildelnings verktyg. Vidare finner studien att andra digitala verktyg ledare använder är komplement och grundas på arbetet som utförs. Studien fastställer även att följarna i stor grad bekräftar ledarnas syn på det digitalt transformativa ledarskapet. Vidare finner studien tre centrala faktorer för ledarskapet som består av kommunikation, individ uppmärksammande och teknisk kunskap.

Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar svensklärare i mellanstadiet har kring digitala verktyg i undervisningen. Arbetet innefattar tidigare forskning men också en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen grundar sig på 21 svensklärares enkätsvar, den kvalitativa undersökningen grundar sig på två intervjuer med två svensklärare.    Studien visar att lärare som undervisar i svenskämnet på mellanstadiet i grunden har en positiv syn på digitala verktyg men att användningen av digitala verktyg har både tydliga fördelar och nackdelar. Studien visar på att lärarna anser att elevernas motivation ökar vid användningen av digitala verktyg men att både elevernas stavning och deras finmotorik påverkas negativt. / The purpose of this study is to find out what Swedish educators in middle school think about digital tools in school. The study includes earlier research combined with quantitative and qualitative research. The quantitative part of this study is based on 21 Swedish teachers' answers to a survey. The qualitative part of the study is based on interviews with two Swedish teachers.    The study shows that teachers who teach Swedish in middle school have a positive view of digital tools but that the usage of digital tools has both advantages and disadvantages. The study shows that the teachers believe that the pupils' motivation increases when they use digital tools but both the pupils' spelling and fine motor skills are negatively affected.

The society today is heading towards a digital development and many companies are adopting a more digital way of working. The working procedures used in the industry of real estate inspections are in a need of modernization to keep up with the society’s rate of development. Thus, to be able to satisfy the requirements from both the customers and the new generation of surveyors, new tools to perform more efficient inspections need to be developed. The purpose of this study is to examine if real estate inspections, primarily pre-purchase inspections, can be performed more efficient with the use of a digital tool. The study covers the work from the ocular inspection to the post-processing work with the documentation. At first, the study mapped out all the available solutions for digital documentation. A digital tool was chosen to be tested during two pre-purchase inspections. Thereafter, the surveyor’s way of working was compared with a digital way of working. The comparison included differences in the working process, efficiency, and the post processing work. The digital tool could then be evaluated, and improvements were suggested. The study was concluded by a qualitative interview study where people working in the industry of real estate inspections answered nine questions about digital development to increase the comprehension for their personal thoughts and experiences of the subject. The results showed the largest difference between a digital way of working compared to working with paper and pen, was during the post-processing work with the documentation. A digital tool removes unnecessary steps, such as transferring handwritten notes to digital form, which in turn alleviates the workload. Furthermore, it is important that a digital tool is user friendly and flexible, to ensure that the facts about the house are easily collected. Many of the respondents from the interviews were positive to and understood the digital development in their line of business. Most of the responders had also a motivation to develop their skill in digitalization. In conclusion, this study shows that there exists an interest to develop the inspections of real estate and an aim towards a more modern work procedure. Alas, there is more work to be done to make the digital tools competitive to the traditional tools. The area of business is small which unfortunately leads to a limited development. By cooperation between companies and by listening to the professionals in the line of business, the digital development can achieve greater progress. / Dagens samhälle går en digital utveckling till mötes och många verksamheter ansluter sig till ett mer digitalt arbetssätt för att följa med i utvecklingen. Arbetsmetoderna som fastighetsbesiktningsbranschen idag använder sig av kan behöva moderniseras för att kunna hänga med i samhällets utvecklingstakt. För att möta både kunders och den nya generationen besiktningsmäns behov behöver nya verktyg utvecklas för att kunna utföra effektivare besiktningar. Den här studien syftar till att undersöka om fastighetsbesiktningar, främst överlåtelsebesiktningar, kan göras effektivare genom användandet av ett digitalt hjälpmedel. Undersökningen sträcker sig från arbetet med den okulära besiktningen till efterarbetet med dokumentationen. Verkställandet av studien gjordes genom en kartläggning av befintliga lösningar för digital dokumentation. Genom noggrann överläggning valdes ett av de digitala hjälpmedlen ut för att testas vid två överlåtelsebesiktningar. Fortsättningsvis gjordes en jämförelse mellan besiktningsmannens arbetssätt och ett digitalt arbetssätt med det valda hjälpmedlet på arbetsgång, effektivitet samt skillnad i efterarbete med dokumentationen. Det digitala hjälpmedlet kunde sedan utvärderas och förslag till förbättringar och önskvärda egenskaper kunde tas fram. Studien avslutades med en kvalitativ intervjustudie där yrkesverksamma inom branschen fick svara på nio frågor om digital arbetsutveckling för att öka förståelsen för deras personliga tankar och upplevelser kring ämnet. Resultatet visade att den största skillnaden mellan ett digitalt arbetssätt och ett arbetssätt med papper och penna upplevdes under rapportskrivandet. Ett digitalt hjälpmedel tar bort onödiga moment, som exempelvis dubbelarbete genom överföring av redan skrivna anteckningar till dator, som stjäl dyrbar tid. Vidare är det tydligt att det digitala hjälpmedlet ska vara användarvänligt och flexibelt för att utan svårigheter kunna samla fakta om huset som ska besiktigas. Resultatet av intervjustudien visade att majoriteten av de tillfrågade var positiva till och förstod behovet av digital arbetsutveckling. De flesta hade dessutom en vilja att öka sina kunskaper inom digitalisering. Konklusionen är att studien visar att det finns en vilja att utveckla praktiken gällande besiktningar och gå mot ett modernare digitalt arbetssätt, men att det är en bit kvar att gå för att göra dagens digitala hjälpmedel attraktiva för branschens besiktningsmän. Utvecklingen är begränsad av att verksamhetsområdet är litet. Med samarbete företag sinsemellan och genom att lyssna på dem som är yrkeskunniga i branschen kan den digitala utvecklingen åstadkomma större framsteg.

Egenkontroll utgör en viktig del av byggbranschens kvalitetsarbete och något som under lång tid diskuterats som en lösning på byggbranschens kvalitetsproblem. Studier har dock riktat kritik till hur byggbranschens egenkontroll utförs och dokumenteras och pekar på att dess trovärdighet länge har varit låg. Det har även poängterats att det finns stora brister i både engagemang och kunskap kring egenkontrollens syfte och utförande. I och med den fjärde industriella revolutionen och dess snabba digitala utveckling har digitala verktyg implementerats för att underlätta utförande och dokumentation av egenkontrollen. Frågan är dock om digitala verktyg är rätt väg att gå när det gäller att försöka öka egenkontrollens bristande trovärdighet. Detta examensarbete syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för egenkontrollens syfte samt ge en sammanställd bild av hur egenkontrollsystemet inom den svenska byggbranschen fungerar i produktion. Detta gäller både egenkontrollsystemet generellt men även med koppling till det digitala verktyg som implementerats för dess utförande och dokumentation. Arbetet har genomförts som en fördjupad litteraturstudie med kompletterande empiristudie där erfarenheter samlats in från både tidigare forskning, studier och deltagande respondenter. Resultatet av studien visar att det finns en stor variation i uppfattningen om egenkontrollens syfte och kravställning samt att det finns en utbredd brist på både kunskap och motivation kring egenkontrollens utförande och dokumentation. Detta har bidragit till en generell brist på tilltro till byggbranschens egenkontrollsystem. Det verktyg som implementerats för digitalt utförande och dokumentation av egenkontroll har påvisat fördelaktiga effekter men har inte lyckats åtgärda den problematik kring de variationer och brister som framkommit i denna rapport. För att åtgärda byggbranschens rådande kvalitetsbrister förespråkas att branschens företag sätter upp tydliga ramar för hur arbetet med egenkontroll ska utföras inom den egna verksamheten samt att detta arbetssätt sedan implementeras på rätt sätt. Att arbetssättet för egenkontroll finns på plats är en förutsättning för implementering av digitala verktyg. / Self-inspection is an important part of the construction industry's quality work and is something that has been discussed as a solution to the quality problems of the construction industry. However, studies have criticized how self-inspection is carried out and documented, also pointing out its low credibility. In addition, it is emphasized that there are major shortcomings in both commitment and knowledge about the purpose and execution of self-inspection. With the fourth industrial revolution and its rapid digital development, digital tools have been implemented to facilitate the execution and documentation of self-inspection. With that being said, the question is whether digital tools are the correct solution to increase the selfinspection’s lack of credibility. Therefore, this master thesis aims to provide readers with an increased understanding of the purpose of self-inspection, as well as to provide a comprehensive picture of how the system of self-inspection within the Swedish construction industry is perceived in production. This applies both to the system of self-inspection in general, as well as the digital tool that are implemented for execution and documentation. The work has been carried out as an in-depth literature study with a complementary empirical study in which experiences have been collected from both previous research, studies and participant respondents. The result of the study shows that there is a great variation in the perception of the purpose and requirements of self-inspection, and that there is a widespread lack of both knowledge and motivation regarding the execution and documentation of self-inspection. This has contributed to a general lack of trust in the self-inspection system. The tool that has been implemented for digital execution and documentation of self-inspection has shown beneficial effects but has not been able to address the problems surrounding the variations and shortcomings that have emerged throughout this report. In order to remedy the prevailing quality deficiencies in the construction industry, it is advocated that companies set up clear frameworks for how the work with self-inspection should be carried out within their own operations and that this work method is then implemented correctly. The means of self-inspection needs to be in place before any implementation of digital tools is advantageously possible.

Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i det svenska samhället. En möjlig delförklaring till detta kan vara bristen på utrymme för existentiella frågor i vården såväl som i samhället i stort. På senare tid har existentiella dimensioner av hälsa uppmärksammats allt mer. Det digitala Livsstilsverktyget är utformat för att främja hälsa ur ett holistiskt och existentiellt perspektiv. Denna studie syftade till att undersöka användares upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget. Sex användare intervjuades och materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i tre teman: Hitta sin egen väg, Omvärderade förhållningssätt och Att vila i något större. Upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget berörde ökad självkännedom, förändrade förhållningssätt till sig själv och sin omvärld, närvaro i livet och utforskande av andlighet. / Mental illness is a widespread problem in the Swedish society. A partial explanation for this could be the lack of space for existential questions in healthcare and in society as a whole. Recently there has been an increased recognition of existential dimensions of health. The digital lifestyle-tool Livsstilsverktyget is designed to promote health from a holistic and existential perspective. This study aimed to examine users' experience of existential health in relation to Livsstilsverktyget. Six users were interviewed and the material was analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in three themes: Finding one’s own way, Reassessed approaches and To rest in something bigger. Experiences of existential health in relation to Livsstilsverktyget included increased self-awareness, changed approaches to oneself and one's surroundings, presence in life and exploration of spirituality.