The aim of this study is to enhance the understanding of how preschool teachers work with and reason about a language development using a dialogic reading approach in a social reading environment, when reading aloud to the preschoolers.The study consists of a field study that uses qualitative methods including observations and semi-structured interviews with preschool teachers. The focus is on the preschool teachers’ perception about the reading activities that are part of the everyday preschool activities. The result indicates that the preschool teachers are aware of the importance of reading aloud and to use a dialogic reading activities to develop the preschooler’s language development. The result also indicates that an obstacle to a truly successful social reading environment, is the lack of time, but the preschool teachers try to overcome this obstacle by all means. Another result is that preschool teachers’ use of reading-aloud and dialogic reading differs depending on the age of the preschoolers.The study concludes that preschools are working with language development among the preschoolers on a daily basis, by using reading-aloud and dialogic reading, where language and pictures are the main focus. Furthermore, the preschools in this study consider it equally important to involve parents in the education of their children, i.e., that the preschool teachers have to make parents aware of the importance of reading aloud to their child, but also about the significance of using a dialogic reading. / Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare arbetar med och resonerar kring det språkutvecklande arbetet i relation till högläsning och dialogisk läsning i en social läsmiljö. Studien har en kvalitativ metodansats och materialet samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare och kretsade kring de läsaktiviteter som sker i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om högläsningens och den dialogiska läsningens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar även en allmän tidsbrist gör att det språkpedagogiska arbetet ibland blir eftersatt men att förskollärarna ändå försöker hitta metoder för att kringgå detta. Resultatet indikerar även att lärarna arbetar på lite olika sätt på småbarnsavdelningarna respektive på avdelningarna för de äldre barnen.Studien konstaterar att förskolorna kontinuerligt arbetar med dialogisk läsning och sätter språket och olika texter samt bilder i fokus. Förskolorna ser det även som viktigt att vårdnadshavarna blir aktivt delaktiga i sina barns språkutveckling och förskolorna behöver därför uppmuntra dem att bli medvetna om högläsningens betydelse.

Technology is advancing at a rapid pace and more digital tools find their way into theclassrooms as a means for educational purposes. The English language has also taken morespace in our everyday life and is almost a necessity in today's global society. However, canthe teachers in the Swedish educational society keep up with the rapid growth of both thesesubjects? The aim with this study is to get a better understanding about teachers’ perspectiveand knowledge about digital tools as an aid for English language development for younglearners, as well as what challenges and benefits they find with using digital tools as a meansfor English language development.This study will present a summary of theoretical and literature background regarding the topicat hand. The data for this study was collected through interviews with five K-3 teachers infour different schools located in south of Sweden. The result showed that a majority of thefive interviewed teachers, saw digital tools to be beneficial in the English classroomenvironment, and they had a positive view on English as a subject and its importance foryoung learners. However, the data collected exposed that the absence of guidelines,inadequate knowledge about how to use the tools within an educational approach,malfunctioning equipment and the lack of time to teach and plan the lessons was a substantialdilemma

Skolverket (2016) skriver att förekomsten av utrustning som berör informations- och kommunikationsteknik har ökat på förskolan de senaste åren. Enligt Skolverket (2018) ska digitalt lärande vara en integrerad del i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att bidra med djupare förståelse för hur digitalisering och digitala verktyg integreras i förskolans undervisning och som kan påverka denna användning. I studien används teorierna Digital Literacy theory och Human- Computer Interaction (HCI) för att skapa förståelse för hur digitala verktyg används i förskolan. Metoden utgörs av en fallstudie där nio  kvalitativa intervjuer med förskollärare, från två kommuner i landet, har genomförts. Härifrån hämtas olika attityder och erfarenheter kring digitala verktyg. Resultaten visar att förskollärare ser att digitala verktyg kan vara bra för barns lärande samtidigt som det finns utmaningar i form av resursbrist och brist på utbildning. Slutsatsen pekar på att förskollärares digitala kompetens är en förutsättning för pedagogisk användning och integrering av digitala verktyg i samspel med barnen på förskolan. / The Swedish National Agency for Education (Skolverket) (2016) reports that the prevalence of equipment related to information and communication technology has increased in preschools in recent years. According to Skolverket (2018), digital learning should be an integrated part of preschool activities. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how digitalization and digital tools are integrated into preschool education and how this usage can be influenced. The theories of Digital Literacy and Human-Computer Interaction (HCI) are utilized to understand how digital tools are used in preschools. The method consists of a case study where nine qualitative interviews with preschool teachers from two municipalities have been conducted. These interviews explore various attitudes and experiences regarding digital tools. The results show that preschool teachers see digital tools as beneficial for children's learning, yet there are challenges in terms of lack of resources and insufficient training. The conclusion points out that preschool teachers' digital competence is essential for the pedagogical use and integration of digital tools in interaction with children in preschools.

In today’s Swedish preschool curriculum there are demands of using digital tools. The Swedish government wants to change this and has sent a request to Skolverket (the Swedish educational authority) to revise the preschool curriculum so that the digital tools no longer have a prominent part in it. The aim of the present study has, with this in mind, been to examine how preschool teachers feel about digital tools in Swedish preschool. The study used qualitative interviews as a means of collecting data and took theoretical support in the sociocultural perspective. The findings that were made, among others, was that male and female preschool teachers approached digital tools in both similar and different ways. Similarities between the cohorts were partially that they both had a mindful approach when using digital tools and saw scaffolding and interplay between children as paramount in children's exploration of digital tools. All respondents opposed the use of digital tools as a means of “babysitting”, tranquilizing, or means of passing time. Differences between the groups were partially the shifting digital competency in the respondents. The competencies of the male preschool teachers came from interest while the female preschool teachers' competencies came from continuous training, education etc. Another difference that came forth in the study was the difference in responsibility between the interviewees, whereas the male preschool teachers were found to have a greater responsibility regarding the digital tools at their preschools.

Den här litteraturstudien undersöker utmaningar vid användning av digitala verktyg i matematikundervisning på gymnasiet i Sverige, i ljuset av den senaste läroplanen för ämnet matematik. Studien undersöker balansen mellan skolans krav, samhällets behov av digital kompetens och den faktiska undervisningen. Syftet med studien är att få ökad kunskap om användningen av digitala verktyg i matematikundervisning och belyser de utmaningar och möjligheter som denna situation medför. Frågeställningen är: vilka är lärarnas utmaningar vid användning av digitala verktyg i matematikundervisning på gymnasiet? Metoden består av en tematisk analys av tio vetenskapligt granskade artiklar som sökts på databasen OneSearch med sökorden: “matematikundervisning, digitala verktyg, utmaningar och gymnasiet”. Utvalda material till analysen är artiklar som genomfördes i Sverige eller andra länder som följer upp västerländska skolsystem, liksom Tyskland, Nederländerna och USA. Tematisk analys resulterade i att identifiera fyra teman, det vill säga förkunskaper, användning av digitala verktyg, val av digitala verktyg och anpassning av uppgifter. Studien belyser också de potentiella fördelarna med digitala verktyg i matematikundervisningen, såsom förbättrade kommunikation av elev till elev samt elev till lärare, effektivare återkoppling och formativ bedömning, högre intresse till matematikinlärning och elevinflytande, respektive nackdelarna såsom försämrade kommunikation, förvirring och vilseledning av elever, förvärrade likvärdigheten i skolan och förhindrade kunskapsutveckling. En slutsats som kan dras här, är användning av digitala verktyg liksom andra icke digitala verktyg, kan ha fördelar, när användaren behärskar verktyget och använder det målinriktade, annars medför motsatta effekter. Studien är relevant för lärare inom matematikundervisning, eftersom den belyser dessa utmaningar på ett objektivt sätt. Det kan gynna lärare till att möta och hantera dessa utmaningar.

Syftet med studien är att utforska förskollärares upplevelser av hur digitaliseringen påverkar förskolans mål och dess inverkan på barnens utveckling. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, inklusive mediering. Det är en kvalitativ studie där metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Studiens bakgrund utgår från begreppet digitalisering, styrdokument för förskolan, samt förklaring om digital kompetens. Resultaten visar att förskollärare ser digitala verktyg som positiva, samt främjande för kommunikation, skapande och lärande. Förskollärarnas medvetenhet om digitaliseringens samhällsrelevans kopplas till behovet av att förbereda barn för en digital framtid. Slutsatsen understryker anpassningen av digitala verktyg efter barnens individuella intressen och behov för att stödja deras utveckling på ett flexibelt sätt.

Detta är en studie om fritidshemslärarnas erfarenheter av att använda digitala verktyg i fritidshemmet. Studien syftar till att utforska fritidshemslärares syn på utmaningar och möjligheter med IKT. Frågeställningarna fokuserar på lärarnas erfarenheter och beskrivningar av användningen av IKT. Vår genomgång av tidigare forskning har visat på både möjligheter och utmaningar med IKT i skolmiljöer. Vi har utgått ur en pedagogisk synvinkel som baseras på en kvalitativ studie utifrån empiriskt material som inhämtats från intervjuer med sex fritidshemslärare om deras upplevelser av möjligheter och utmaningar med att använda digitala verktyg i fritidshemsverksamheten. Vi har även analyserat hur elever och fritidshemslärare lär sig av varandra genom att använda digitala verktyg och vilka konsekvenser det har för fritidshemslärarnas yrkesroll. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs begrepp om proximal utvecklingszon, mediering och artefakter. Dessa teorier hjälper oss att förstå hur barn lär genom interaktion och användning av digitala verktyg som kulturella artefakter. Resultaten visar att digitala verktyg kan bidra till att främja elevernas intresse, kreativitet och kunskap om olika ämnesområden. Fritidshemslärarna upplever både möjliga aspekter av digitalintegration och utmaningar som brist på resurser såsom, otillräckligt antal iPads eller att befintliga enheter är föråldrade och behovet av att hantera skärmtid och integritet. I diskussionsavsnittet behandlas studiens resultat och analys i relation till tidigare forskning för att identifiera jämförelsepunkter och likheter. / This is a study on leisure-time teachers' experiences of using digital tools in leisure-time centers. The study aims to explore leisure-time teachers' views on the challenges and opportunities with ICT. The research questions focus on the teachers' experiences and descriptions of using ICT. Our review of previous research has shown both opportunities and challenges with ICT in the school environments. We have approached this from an educational perspective based on a qualitative study derived from empirical material gathered from interviews with six leisure-time teachers about their experiences of the opportunities and challenges of using digital tools in leisure activities. We have also analyzed how students and leisure-time teachers learn from each other by using digital tools and what consequences this has for the professional role of leisure-time teachers. We have adopted a sociocultural perspective, Vygotsky's concepts of the zone of proximal development, mediation, and artifacts. These theories help us understand how children learn through interaction and the use of digital tools as cultural artifacts. The results show that digital tools can help promote students' interest, creativity, and knowledge of various subject areas. Leisure-time teachers experience both possible aspects of digital integration and challenges such as a lack of resources, such as an insufficient number of iPads or that existing devices are outdated, and the need to manage screen time and privacy. In the discussion section, the study's results and analysis are examined in relation to previous research to identify points of comparison and similarities.

The continuously low productivity growth in the construction industry is frequently attributed to inadequate methods of knowledge management. The issue is often linked to the industry’s project-oriented structure, where temporary project organizations result in teams “reinventing the wheel” rather than learning from previous projects. Previous studies have identified that improvement in productivity can be achieved through further development of knowledge management within organizations. Knowledge management regarding progress monitoring of projects can be a crucial method to develop and implement within an organization to achieve positive project outcomes. Therefore, it should be of interest to the construction industry to improve methods for knowledge management, as it can lead to increased productivity and various benefits related to time and cost, while it also contributes to market competitiveness. This study investigates current methods for knowledge management and progress monitoring within construction projects during the production phase, focusing on how digital tools can support and systematize these methods. Furthermore, the study aims to identify the necessary requirements for implementing digital knowledge management methods and to investigate the incentives companies might have to share knowledge and benefit from previous projects. The study is conducted through a combination of a literature review, qualitative interviews, and quantitative surveys. The results indicate that the industry is characterized by insufficient knowledge management which leads to mistakes being made repeatedly in projects. The lack of systematic methods for collecting, managing, and processing knowledge, combined with the project-oriented structure of the industry, are contributing factors to the current situation. To develop and implement a systematic digital method, the study highlights that key factors and conditions to consider are related to the organization and the use of digital tools and methodologies for data collection and management. The results also show that a combination of digital maturity, organizational support, and standardized methods are crucial for the successful implementation of digital tools. The study emphasizes that a well-developed structure for data collection and management is essential to facilitate knowledge management and to achieve higher productivity and efficiency in the construction industry. Finally, the study emphasizes that management needs to integrate knowledge management into their overall strategies and long-term goals to create incentives for knowledge sharing across the whole organization. / Den kontinuerligt låga produktivitetsutvecklingen inom byggbranschen är något som återkommande lyfts kopplat till bristande arbetssätt med kunskapsåterföring. Den bristande hanteringen av kunskap sätts i relation till byggbranschens projektorienterade uppbyggnad med tillfälliga projektorganisationer, där projektgrupper återkommande tvingas “uppfinna hjulet på nytt” i stället för att dra lärdom av tidigare projekt. En produktivitetsutveckling har i tidigare studier identifierats kunna ske med hjälp av en utvecklad kunskapsåterföring inom organisationer. Kunskapsåterföring med avseende på produktionsuppföljning av ett projekts framdrift, det vill säga framdriftsuppföljning, kan därmed vara ett viktigt arbetssätt att utveckla och implementera i en organisation för att uppnå positiva resultat i projekt. Ett förbättrat arbetssätt gällande kunskapsåterföring bör därför vara av intresse för samtliga aktörer i byggbranschen. Detta då det långsiktigt kan leda till en ökad produktivitet och därtill flera tillkommande fördelar kopplat till tid- och kostnadsaspekter samtidigt som det även kan bidra till en konkurrenskraft på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur kunskapsåterföring och framdriftsuppföljning fungerar inom anläggningsprojekt under entreprenadfasen i nuläget, med särskilt fokus på hur digitala verktyg kan stödja och systematisera arbetssätten. Studien fokuserar även på att identifiera vilka förutsättningar som krävs för implementering av arbetssätt med digital kunskapsåterföring samt undersöka vilka incitament man som företag kan ha för att dela kunskap och dra nytta av erfarenheter från tidigare projekt. Det undersöks genom en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar, där de nuvarande arbetssätten, hinder och förutsättningar som finns för effektiv kunskapsåterföring i byggbranschen identifieras. Studiens resultat visar att nuläget inom branschen kännetecknas av bristande dokumentation och delning av kunskap, vilket leder till att misstag ofta upprepas återkommande i projekt. Avsaknaden av systematiska arbetssätt för insamling, hantering och bearbetning av kunskap i samband med den projektorienterade uppbyggnaden visar sig även vara bidragande faktorer. För att utveckla och implementera ett systematiskt digitalt arbetssätt lyfter studien att viktiga faktorer och förutsättningar att beakta är kopplat till organisationen och användningen av digitala verktyg och metodiker för insamling och hantering av data. Resultaten visar även att en kombination av digital mognad, organisatoriskt stöd och tydliga rutiner är avgörande för framgångsrik implementering av digitala hjälpmedel. Studien betonar att en välutvecklad struktur för datainsamling och hantering är nödvändig för att underlätta kunskapsåterföring och uppnå högre produktivitet och effektivitet inom byggbranschen. Slutligen lyfter studien att det krävs att ledningen integrerar kunskapsåterföring i deras övergripande strategier och långsiktiga mål för att samtidigt skapa incitament för kunskapsdelning hos samtliga inom organisationen.

Användningen av digitala verktyg ökar stadigt och tar en alltmer framträdande roll i både samhället och i svenska skolor. Trots att forskning visar att elevers inlärning gynnas av sådant verktyg, noteras att en betydande andel lärare fortfarande begränsar dess användning i undervisningen. Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för vilka digitala verktyg högstadielärarna använder i sin undervisning och vilka utmaningar och möjligheter som kan finnas med användning av digitala verktyg i allmänhet och GeoGebra i synnerhet i matematikundervisning i problemlösning. För att uppnå vårt mål har vi genomfört intervjuer med sex stycken högstadielärare. Informationen från intervjuerna har vi sedan analyserat utifrån ett teoretiskt ramverk. Vi har även kopplat den till relevanta styrdokument och tidigare forskning för att få en helhetsbild och dra välgrundade slutsatser. Resultaten från studie visar att lärarna använder en mängd olika digitala verktyg, såsom Magma, Kahoot, Googel Classroom och GeoGebra för att skapa en differentierad undervisning som anpassar efter elevernas olika behöv och kunskapsnivå. Vidare visar resultaten, å ena sidan, att integrering av digitala verktyg i undervisningen, speciellt GeoGebra, kan skapa dynamiska och interaktiva presentationer som gör matematiska begrepp mer levande och begripliga för eleverna. Detta kan stimulera elevernas intresse, motivation och engagemang för matematik, där de visar nyfikenhet och lust inför det nya verktyget. Å andra sidan pekar studien på vissa utmaningar, såsom risken för distraktioner, tidsbrist för att utforska och implementera digitala verktyg i undervisningen, samt tekniska problem som kan försvåra användningen av verktygen i klassrummet. Dessa hinder kan störa undervisningen och skapa svårigheter med en smidig integration av teknologin. / The use of digital tools is steadily increasing and playing an increasingly prominent role both in society and in Swedish schools. Despite research indicating that students' learning benefits from such tools, a significant proportion of teachers still limit their use in teaching. The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of the digital tools mathematics teachers use in their teaching, and the challenges and opportunities associated with the use of digital tools in general, and GeoGebra in particular, in mathematics education and problem-solving. To achieve our goal, we conducted interviews with six middle school teachers. We analyzed the information from the interviews based on a theoretical framework, and connected it to relevant educational guidelines and previous research to form a comprehensive view and draw well-founded conclusions. The study's results show that teachers use a variety of digital tools such as Magma, Kahoot, Google Classroom, and GeoGebra to create differentiated instruction that adapts to students' different needs and levels of knowledge. Furthermore, the results indicate, on the one hand, that integrating digital tools in teaching, especially GeoGebra, can create dynamic and interactive presentations that make mathematical concepts more vivid and understandable for students. This can stimulate students' interest, motivation, and engagement in mathematics, where they show curiosity and enthusiasm for the new tool. On the other hand, the study points out several challenges, such as the risk of distractions, time constraints for exploring and implementing digital tools in teaching, and technical issues that can hinder the use of tools in the classroom. These obstacles can disrupt teaching and create difficulties in smoothly integrating technology.

This study explores the representations of religious concepts generated by Chat-GPT, an AI language model, within the context of educational discourse. Utilizing thematic analysis, the research investigates how Chat-GPT responds to queries related to religion, how it explains and presents religion, examining the alignment of its responses with the Swedish curriculum guidelines. Drawing on theories of social constructivism and educational paradigms, the study elucidates the potential impact of the framing of questions on Chat-GPT’s outputs, particularly in light of implicit biases embedded in educational frameworks. The findings shed light on the intricate interplay between AI technologies and educational context, offering insights into the challenges and opportunities presented by integration of AI tools in pedagogical settings.