Vilka möjligheter har elever med måttlig synnedsättning att lära självständigt och tillsammans med andra? Studiens syfte är att undersöka hur elever med måttlig synnedsättning i skolår 1-5 använder assisterande teknik, det vill säga hjälpmedel och digitala verktyg, som stöd i lärsituationen. Undersökningen fokuserar på aktiviteterna i klassrummet och hur lärare arbetar med att utveckla sin undervisningspraktik med assisterande teknik. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats och metoden är fältstudier med deltagande observationer och intervjuer. Totalt har fyra skolor och klassrum besökts för fältstudier. Elva pedagoger har deltagit i fyra gruppintervjuer. Studien visar att det finns en osäkerhet kring att undervisa elever med synnedsättning eftersom det är en heterogen grupp och synnedsättning är en sällan förekommande funktionsnedsättning. Skolornas möjligheter att erhålla beprövad erfarenhet eller att få utbildning inom området har därför varit begränsad. Vidare framkommer att eleverna med synnedsättning har god tillgång till assisterande teknik men att det råder en osäkerhet hos pedagogerna kring hur tekniken kan användas. I studien framkommer att pedagoger har en stark ambition att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med synnedsättning men att de behöver stöd på flera nivåer i detta arbete. Resultatet visar att nuvarande stöd inte är tillräckligt. Det behövs en plan för hur ett effektivt stöd kan byggas upp gällande assisterande teknik för elever med synnedsättning i relation och i samklang med en plan för digitalisering som omfattar alla elever. Pedagoger som undervisar elever med synnedsättning behöver en verksamhetsnära och konkret stödfunktion som hjälper dem att göra undervisningen tillgänglig för eleverna så att assisterande teknik används på ett ändamålsenligt sätt såväl självständigt som för gemensamt lärande. Studiens resultat är användbara för dem som skall planera och genomföra undervisning för elever med synnedsättning i grundskolan samt för de instanser som skall stödja skolhuvudmannen i detta arbete. / What opportunities do pupils with moderate visual impairment have to learn independently and with others? The aim of the study is to investigate how pupils with moderate visual impairment in school years 1-5 use assistive technology which means digital tools and technical aids, to support the learning situation. The study focuses on the activities in the classroom and how teachers work on developing their teaching practice with assistive technology. The study has a qualitative ethnographic approach and the method is field studies with participatory observations and interviews. In total, four schools and classrooms have been visited for field studies. Eleven teachers have been interviewed in four interview situations. The study shows that there is uncertainty about teaching pupils with visual impairment as it is a heterogeneous group and visual impairment is a rarely occurring disability. The schools' possibilities of obtaining proven experience or getting education in the area have therefore been limited. Furthermore, it appears that the students with visual impairment have enough access to assistive technology but that there is an uncertainty among the teachers about how the technology can be used. The study shows that educators have a strong ambition to create an accessible learning environment for pupils with visual impairment, but need support at several levels in this work. The study clarifies that current support is not sufficient. There is a need for a plan for effective support built up for pupils with visual impairment in relation and in agreement with a plan for digitization, for all pupils. Educators who teach students with visual impairment need an operational and concrete support function that helps them make the teaching available to the students so that assistant technology is used in an appropriate manner both independently and for collective action. The study's results are useful for those who are to plan and carry out teaching for pupils with visual impairment in compulsory school and for local school authority that will support the school principal in this work.

This study presents, among other things, which working methods apply to digital tools in Swedish teaching that are most prevalent, what teachers think of that the curriculum was revised and if teachers in today's school have the digital skills needed to integrate digital tools into teaching. In addition, it is reported what advantages and disadvantages there are with using digital tools at the primary school.  In order to collect data for my study, I used qualitative interviews where five teachers were interviewed.  With the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism's approach to learning, my results were analyzed. Results show that the teachers had a positive attitude towards digital tools and all felt that it was necessary to integrate digital tools already at the primary school. It can also be seen from the result that all teachers were in favor of the curriculum being revised and the teachers considered that they had the necessary digital skills. The positive effects that emerged from my results were, among other things, that the students get the habit of using digital tools and that they learn to handle the various tools. The negative effects that emerged from my result were mainly that it takes a long time to use the digital tools. / I denna undersökning redovisas bland annat vilka arbetssätt gällande digitala verktyg i svenskundervisningen som är mest förekommande, vad lärare anser om att läroplanen reviderades och om lärare i dagens skola har den digitala kompetens som behövs för att integrera digitala verktyg vid undervisningen. Dessutom redovisas det vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda digitala verktyg redan vid lågstadiet.  För att samla in data till min undersökning så använde jag mig av kvalitativa intervjuer där fem lärare blev intervjuade.  Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och pragmatismens synsätt på lärande så analyserades mitt resultat. Resultat visar på att lärarna hade ett positivt förhållningsätt till digitala verktyg och samtliga ansåg att det är nödvändigt att integrera digitala verktyg redan vid lågstadiet. Av resultatet kan det även utläsas att samtliga lärare ställde sig positiva till att läroplanen har reviderats och lärarna ansåg att de besatt den digitala kompetens som behövs. De positiva effekterna som framkom av mitt resultat var bland annat att eleverna får vanan att använda digitala verktyg och att de lär sig att hantera de olika verktygen och de negativa effekterna som framkom ur mitt resultat var främst att det tar lång tid att använda de digitala verktygen.

The aim of this study was to analyze how digital tools are used when teaching writing in Swedish in Primary School, years 4-6. The aim was also to analyze attitudes to the use of digital tools and digital writing. The survey showed that most schools have, or are going to, invest in one-to-one. The survey also showed that the computers or the tablets that the pupils are in use of often are in a bad condition and that the teachers would like to learn more about how to use the digital tools to teach writing in the most effective way. / Den här studien syftade till att undersöka hur digitala verktyg används vid skrivundervisning i svenska för grundskolans årskurs 4-6. Syftet var även att undersöka vilka attityder som finns till de digitala verktygen och digitalt skrivande. Undersökningen visade att de flesta skolor har satsat på, eller är på väg att satsa på, en-till-en. Det har också visat sig att datorerna eller surfplattorna som eleverna har tillgång till ofta inte håller måttet samt att lärarna skulle vilja lära sig mer om hur de digitala verktygen kan användas för att effektivisera skrivundervisningen.

The purpose of this study is to examine whether pupils ' understanding of spoken factual texts is different if you teach using digital tools compared to analogue teaching material. The background to the survey is that Digitalisation has gained an increasingly large place in the Swedish school after changes in the curriculum. The survey's collected material has been received after a survey where 48 students in Grade 1 have been asked to answer questions for two spoken texts, one with digital tools and one using analog teaching material. The answers have since been compiled and analysed from a socio perspective with Vygotskijs thoughts as a basis. The results of my study show that students ' listening comprehension of spoken factual texts is proving to be a little better when teaching is done using digital tools. The reasons for this result I discuss from the idea that digital tools in themselves are not the reason in itself but are an aid and need to interact with several other components to achieve positive results. / Syftet med denna undersökning är att undersöka om elevers förståelse av upplästa faktatexter skiljer sig åt om man undervisar med hjälp av digitala verktyg jämfört med analogt undervisningsmaterial. Bakgrunden till undersökningen är att digitaliseringen har fått en allt större plats i den svenska skolan efter förändringar i läroplanen. Undersökningens insamlade material har inkommit efter en enkätstudie där 48 elever i årskurs 1 har fått svara på frågor till två upplästa texter, en med digitala verktyg och en med hjälp av analogt undervisningsmaterial. Svaren har sedan sammanställts och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs tankar som grund. Resultatet i min undersökning visar att elevernas hörförståelse för upplästa faktatexter visar sig vara aningen bättre när undervisningen sker med hjälp av digitala verktyg. Orsakerna till detta resultat diskuterar jag utifrån tanken att digitala verktyg i sig inte är anledningen i sig utan är ett hjälpmedel och behöver samverka med flera andra komponenter för att uppnå positiva resultat.

A indústria calçadista brasileira é formada majoritariamente por pequenas e micro empresas que ainda preservam o modo tradicional e autêntico de produção de calçados e têm as mãos do artesão como a mais importante das ferramentas. Dessa maneira, sob a adoção das definições de design propostas pelo ICSID (2014) e por Bonsiepe (2011), o presente trabalho teve como objetivo geral registrar o modo de produção de calçados dessas pequenas e micro unidades produtoras e como objetivo específico propor um modelo híbrido de criação e desenvolvimento, com a implantação de ferramentas digitais que preservasse o modo tradicional de fabricação, e, ao mesmo tempo, impulsionasse essa dinâmica de produção. O trabalho foi fundamentado nas obras E Triunfo?, de Aloísio Magalhães (1985), Tempos de Grossura: o design no impasse, de Lina Bo Bardi (1994) e Design, Cultura e Sociedade, de Gui Bonsiepe (2011). Também foram realizadas pesquisas de campo em dois grandes polos calçadistas brasileiros: região do Vale dos Sinos, no estado do Rio Grande do Sul, e na cidade de Franca, no interior do estado de São Paulo, além de entrevistas com entidades do setor e visitas técnicas a centros de manufatura, centros de ensino e empresas fabricantes de pequeno e micro porte. Como ilustração da importância do artesão e do modo de produção artesanal, o trabalho apresenta um estudo de caso sobre a confecção de um calçado para uma pessoa com necessidades especiais. A proposta do modelo híbrido foi elaborada em fluxograma e comparada ao modelo do sistema atual de fabricação de calçados praticado pelas pequenas e micro empresas. Como resultado verificou-se que elas encontram-se estagnadas em sua dinâmica de produção, com falta de renovação de mão de obra, sem projetos de sua própria autoria e sem departamento de criação, o que implica, a cada dia, o enfraquecimento dessas empresas e, possivelmente, na perda e no esquecimento de um rico modo de produção. Logo, o modelo proposto vem ao encontro das necessidades dessas empresas, mostrando que o design é o fator crucial para o fortalecimento dessas unidades produtoras e para o reconhecimento desse modo de fazer como corpo formador do patrimônio imaterial do país. / The brazilian footwear industry consists mainly of small and micro companies, which still preserve the traditional way and authentic shoe production, where the hand of the craftsman is the most important tool. Thus, under the adoption of definitions of design proposed by ICSID (2014) and Bonsiepe (2011), the present study general goal is to register the footwear production mode of these small and micro units, and propose as specific goal a hybrid model for creation and development, with the implementation of digital tools, which would preserve the traditional way of manufacturing, while this boosts production dynamics. The work was based on the works E Triunfo?, by Aloisio Magalhães (1985), Tempos de grossura: o design no impasse, by Lina Bo Bardi (1994 ) and Design, Cultura and Sociedade, by Gui Bonsiepe (2011). Field research in two large footwear brazilian centers were also performed: Vale dos Sinos in Rio Grande do Sul State and the city of Franca in Sao Paulo State, as well as interviews with footwear institutions and technical visits at manufacturing centers, teaching centers and small and micro manufacturers companies. As an illustration of the importance of artisan and craft production mode a case study about making a shoe for a person with special needs was presented. The hybrid model proposed was drawn in a diagram and compared to the model of the current system shoemaking practiced by small and micro companies. As a result it was found that these are stagnant in their production dynamics with non-renewal of hand labor, no projects of their own, and without the creative department, which means every day as a weakening of these companies and possibly the loss and oblivion of a rich mode of production. Therefore, the proposed model meets the needs of these companies, showing that design is crucial to the strengthening of these mills, and for recognition thus as part of the intangible heritage of the country.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om digitala hjälpmedels roll för att överbrygga nyanlända elevers språkbarriärer i grundskolan. Resultatet utgår från 16 publikationer som visar att undervisningen måste anpassas till nyanlända elever och den mångkulturalitet som råder i klassrummen. Exempelvis visar McManis & Gunnewigs (2012) resultat att digitala hjälpmedel gynnar eleverna i arbetet med digitala berättelser, eftersom eleverna kan skriva, tala in ljud och lägga in bilder, vilket gör att de utvecklar språkkunskaperna. Sadik (2008) såg i sin studie att digitala berättelser stärkte elevernas ämneskunskaper, eftersom de blev mer intresserade av att arbeta när de fick använda digitala hjälpmedel. Nemeths och Simons (2013) resultat visar att digitala hjälpmedel, som en digitalkamera, är användbart för att andraspråkselever ska öka sitt ordförråd när de tar kort på ett föremål och sedan diskuterar och lär sig mer om det. Teorier som forskning utgår ifrån innefattar huvudsakligen post-migration ecology som undersöker nyanlända elevers situation och den miljö de befinner sig i. Även Vygotskijs sociokulturella teori förekommer mycket i forskning som handlar om att kunskap blir till när människor interagerar med andra. Majoriteten av studierna på området har en positiv inställning till digitala hjälpmedel och menar att applikationerna kan användas för att skapa intresseväckande lektioner, eftersom de har ett stort utbud av olika språk och eleverna kan arbeta tillsammans och lära sig av varandra. Forskningen håller sig dock kritisk till hur insatta skolor är i de nyanlända elevernas situation och menar att lärare och rektorer behöver ha rätt kompetens och ge nyanlända alla verktyg som finns tillgängliga för att eleverna ska kunna utvecklas kunskapsmässigt.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare använder sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att få reda på hur lärare ser på den nya läroplanen som givits ett mer digitalt innehåll. Här lyfts både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen fram. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att få fram lärares åsikter och erfarenheter kring ämnet. Resultatet visar att lärare tycker det är bra att kunna använda sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dock tycker sig lärare sakna en del av den kompetens som krävs för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. Det finns både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen. Den största fördelen är att motivationen för elever i läs- och skrivsvårigheter ökar när de får använda ett digitalt verktyg som hjälpmedel. Den största nackdelen är att eleverna inte längre skriver med papper och penna på samma sätt som förut. / The aim of this study is to make visible how teachers use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. The aim is also to find out how teachers look at the new curriculum given a more digital content. Here, both advantages and disadvantages of the digital tools are highlighted. In the survey, qualitative interviews were used to get teachers' opinions and experiences on the subject. The result shows that teachers find it useful to be able to use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. However, teachers feel that they lack some of the skills needed to use digital tools in their teaching. There are both advantages and disadvantages to the digital tools. The main advantage is that the motivation for students in reading and writing difficulties increases when they use a digital tool as a tool. The biggest disadvantage is that the students no longer write with paper and pen in the same way as before.

Idén till denna studie uppkom i samband med den förändring i styrdokumenten gällande digitalisering av ämnet Matematik som trädde i kraft 2017. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder och motiverar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt i vilken utsträckning de har förändrat sin undervisning i samband med digitaliseringen av läroplanen. Fem gymnasielärare i matematik deltog i semi-strukturerade intervjuer och fyra matematiklektioner observerades strukturellt. Resultatet visar att lärare använder digitala verktyg både som ett medel för att ge eleverna matematisk kunskap, men också som ett mål för att eleverna ska lära sig de digitala verktygen. Lärarna motiverar användningen av digitala verktyg med att det sparar tid, förenklar representationer av olika koncept, och att de i vissa fall underlättar undervisningen. Lärarna menar också att digitala verktyg kan bidra med att införa nya metoder för lärande, att de förbereder eleverna för nationella prov och för ett liv i det digitala samhället. Lärarna gjorde små eller inga ändringar i sin undervisningspraktik i samband med förändringen i läroplanen, och i de fallet en förändring skedde hade läraren ”öppnat upp” för utökad användning av digitala verktyg. / The idea for the study appeared as a result of the change related to the digitalization of the subject Mathematics in the Swedish senior high school that took effect in 2017. The purpose of the study is to investigate how teachers use and motivate the use of digital tools in the Mathematical education, and if and how the teachers say that they have made changes in their teaching due to the curriculum change. Five mathematics teachers working at senior high schools took part in semi-structured interviews and four mathematics classes were observed structurally. The result has been interpreted by using the framework RAT, Curriculum theory and ATD. The result shows that teachers use digital tools both as an equipment to reach the pupils mathematical understanding, but also as a goal for the pupils to learn the tools. The teachers motivate the use of digital tools by saying that it saves time, makes representations of concepts easier to show, and that it in some cases makes the teaching easier. They also say that digital tools can help introduce new ways of learning, that they prepare the pupils for national tests where they must be able to use digital tools, and that they prepare the pupils for a life in the world of digitalization. The teachers did none or a small change to their ways of teaching due to the curriculum change, and in that case, they said that they “opened up” more for the use of digital tools.

Utifrån våra erfarenheter, litteratur och forskningslitteratur upplever vissa lärare att delar av geometri är svårt att undervisa om. De upplever också att de läromedel som finns har begränsningar att vara ett stöd i att utveckla deras undervisning. Forskning och annan litteratur vi tagit del av beskriver att det förekommer att elever inte får tillräckligt med undervisning för att kunna bedriva matematiska samtal om geometriska objekt, kunna relatera objekten till varandra och sätta in dem i olika kontexter. Vissa elever har även svårigheter med att problematisera och konstruera geometriska objekt. Med dynamisk geometri och användning av digitala verktyg kan eleverna få mer tid åt att utveckla förståelse för hur geometriska objekt konstrueras. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa hur forskning beskriver undervisning i ämnet geometri med stöd av digitala verktyg, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan geometriundervisningen enligt forskning utvecklas med stöd av digitala verktyg? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om användning av digitala verktyg i geometriundervisningen. Vårt resultat visar att digitala verktyg möjliggör utforskande arbetssätt, social interaktion och ökar vissa elevers motivation och engagemang samt att en del elevers van Hiele-nivå i geometriskt tänkande ökar i samband med användning av digitala verktyg i undervisningen. Slutligen diskuterar vi didaktiska implikationer såsom att digitala verktyg kan bidra till ett utforskande arbetssätt och öka elevers engagemang och motivation. Andra implikationer är att alla skolor inte har tillgång till digitala verktyg och att tekniska problem kan uppstå vid användning av dessa vilket kan leda till att undervisningstiden minskar. Som förslag till vidare forskning ser vi en möjlighet att undersöka hur skapande och visande av videoklipp påverkar elevers lärande i geometri. / Based on our experiences, literature and research literature, some teachers experience that certain parts of the subject geometry are difficult to teach about. They also experience that the teaching aids are not sufficient enough for developing their teaching. The research we mentioned is that some students do not get enough teaching to be able to conduct mathematical conversations about geometric objects, to relate the objects to each other and insert them into different contexts. Some students also have difficulties in problematizing and constructing geometric objects. With dynamic geometry and the use of digital tools, students can have more time to develop their understanding of geometric objects being constructed. The aim of this literature study is to compile how research describes teaching the subject geometry with the support of digital tools, and more specifically, to answer the question: How can teaching in geometry, according to research, be developed by using digital tools? To answer the question and achieve the aim of the study, we have systematically presented, analyzed and compiled scientific studies on the use of digital tools in the teaching of geometry. Our results show that digital tools enable exploratory working methods, social interaction and increase some students' motivation and commitment, and that some students van Hiele-level in geometric thinking increase while using digital tools. Finally, we discuss didactic implications such as that digital tools contribute to an exploratory approach and increase students' involvement and motivation. Another implication is that all schools do not have access to digital tools and that technical problems can arise when using these, which can lead to a reduction of teaching time. As a proposal for further research, we see an opportunity to look at how the creation and display of video clips affect pupils' learning in geometry.

Cette recherche a pour objet l’usage du numérique dans les apprentissages des lycéens-adolescents en contexte socioéducatif malien. Elle vise à comprendre comment ceux-ci utilisent les outils du numérique dans la réalisation de leurs activités didactiques en classe de français langue seconde et hors la classe et s’interroge sur le rôle de ces outils dans l’apprentissage informel des langues inscrites à leur programme scolaire. Une enquête ethnographique a permis d’observer un échantillon de lycéens-adolescents, repartis entre quatre lycées de Bamako, dans les différents espaces sociaux qu’ils parcourent au quotidien : le lycée et ses différents espaces, le domicile familial et le « grin ». Le « grin » est un vocable du bambara (première langue nationale du Mali) qui désigne à la fois un groupe d’amis du même âge et les différents lieux où ceux-ci se rencontrent. La recherche s’appuie sur des entretiens, des journaux de bord et l’observation de situations d’utilisation d’outils numériques pendant laquelle des photographies ont été prises afin de saisir comment chaque lycéen-adolescent bricole des ressources pour ses apprentissages à partir des outils dont il dispose dans chaque contexte. Le positionnement épistémologique relève de la pensée par cas, qui a permis de reconstruire des portraits de lycéens à partir de situations d’utilisation d’outils numériques. Chaque situation décrite est appréhendée comme inscrite dans une configuration sociale particulière où sont en jeu des identités, des relations d’interdépendance afin de rendre compte de quelles façons l’actualisation des usages se fait selon les lieux. Le téléphone ayant été identifié dès le seuil de l’enquête comme le principal outil de médiation des pratiques numériques des lycéens évoluant dans le contexte socioéconomique malien, il s’est aussi agi d’envisager son importation en classe en tant que phénomène scolaire, et donc d’interroger la forme scolaire de la relation pédagogique à la lumière des usages identifiés auprès des lycéens lors de l’interaction didactique. Ainsi, des entretiens ont été conduits auprès d’enseignants de français suivis pendant leurs cours et de responsables de l’administration scolaire afin de déterminer comment ces derniers s’emparent de ce phénomène, quelles significations ils lui attribuent et quelles en sont les incidences sur les rapports au pouvoir et au savoir qui sont au fondement de la relation éducative scolaire. Ces entretiens ont été analysés dans la perspective de l’Analyse Critique du Discours. Les résultats mettent au jour des tensions qui se nouent autour des usages pédagogiques du téléphone entre d’une part l’enseignant et ses élèves et d’autre part l’enseignant et l’administration scolaire. A la lumière de ces tensions, des pistes pédagogiques sont proposées afin que les enseignants puissent se réapproprier les outils numériques nomades importés en classe par les élèves. / This study focuses on the use of digital technology for learning amongst adolescent high school students in the Malian socio-educational context. It seeks to understand how these learners use digital tools to carry out pedagogical activities inside and outside French as a second language classes and it questions the role of the tools in informal language learning within their school curriculum. An ethnographic study enabled us to observe a sample of adolescent high school students in four Bamako high schools, in the different social spaces in which they move on a daily basis: the high school and its different spaces, the family home and the “grin”. The “grin” is a word from Bambara (first national language in Mali), which describes both a group of friends of the same age and the different places where they meet one another. The study uses interviews, logbooks and the observation of situations in which digital tools are used, during which photographs were taken, to capture how each adolescent high school student puts together learning resources from the tools available in each context. The epistemological position comes from case thinking, which enabled us to reconstruct portraits of high school students from the situations in which they use digital tools. Each situation described is seen as being set in a particular social configuration where identities and interdependence relations are at stake. Thus we report how uses evolve according to place.The mobile phone was identified at the start of the study as being the main mediation tool for high school students’ digital practices in the Malian socio-economic context. The goal then was to consider how the mobile phone was imported into the classroom as a school phenomenon and thus to examine the school form of the pedagogical relationship, in light of the high school students’ uses identified during didactic interaction. Thus, interviews were conducted with French teachers during their lessons and with senior school authority members in order to determine how they appropriate this phenomenon, what significance they attribute to it and how it impacts on the power and knowledge relations, which are at the foundation of the school educational relationship. The interviews were analysed from the standpoint of Critical Discourse Analysis. The results reveal tensions which emerge around the pedagogical uses of the mobile phone between, on the one hand, the teacher and his/her students and, on the other hand, between the teacher and the school authority. In view of these tensions, pedagogical suggestions are offered so that teachers can re-appropriate mobile digital tools brought into the classroom by students.