As society becomes increasingly digital, it becomes clear that this is also reflected in school. The school's students become more familiar and have greater knowledge when it comes to digital tools, which leads to the school also being digitized more and more. In order for the school to be a learning organization, it is good if the digital teaching materials are included in the teaching (Håkansson & Sundberg, 2016). The digital tools change the conditions in different ways for learning in school. The changing conditions affect and affect teachers 'and students' views and perceptions of knowledge in general, but also their attitudes and ways of using digital tools in both formal and informal environments. To be able to handle a digital world, competence is needed. It is not enough to not only be technically knowledgeable but also understand what opportunities, challenges and ethical issues this gives rise to. Formal learning changes with how we communicate, acquire knowledge and maintain contacts in different contexts (Skolverket, 2018).Therefore, it is now even more important that teachers have the knowledge required to be able to teach digital teaching materials. Both for streamlining the teacher's ability for assessment and the student's knowledge development. In this work, a digital survey has been conducted in the field of mathematics and digital teaching materials. The purpose of the questionnaire was to see any differences between the traditional teaching aids and digital teaching aids, as well as how feedback is given in the digital teaching aids in mathematics for grades 1 - 3. All questionnaire questions have been analyzed and processed based on a theoretical framework. The theoretical framework contains different levels of feedback based on Hattie and Timperley's (2007) theory. The results have then been compared and set against the different levels to then come to the conclusion that the digital teaching materials have a great opportunity to be able to provide feedback on a personal level. In the end, it could be stated that all the digital teaching aids mentioned in the survey have some form of shortcoming when it comes to feedback.

I och med samhällets växande mångfald samt digitaliseringen som bidragit med nya verktyg för lärande, behöver lärare se över hur digitala verktyg på olika sätt kan stödja elevers språkutveckling i skolan. Syftet med studien är att synliggöra lärares upplevelser kring digitala verktygs inverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien är inspirerad av Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som är en språkteori med fokus på språkets betydelse i olika sociala sammanhang. Material har samlats in i form av fältanteckningar från observationer samt uppföljande intervjuer med fem lärare i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2. Intervjuerna har transkriberats och sammanställts. Utifrån datainsamling har teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar kunnat lyftas fram. Resultatet visar att undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna. Fyra av fem lärare har undervisning i svenska i heterogena klasser. De upplever en svårighet i att alltid ha alla elever i klassrummet. Den femte läraren är ansvarig pedagog för undervisningen i svenska som andraspråk på skolan där hon arbetar. Samtliga lärare använder digitala verktyg varje dag och som en naturlig del i undervisningen. Tendensen i studien var att lärarna tror sig kunna se att digitala verktyg har en positiv inverkan på flerspråkiga elevers utveckling av ordförrådet. Lärarna ser fler fördelar än nackdelar med digitala verktyg i språkutvecklingsarbetet. Skolstil, Polylino och Inläsningstjänst är några av de applikationer som används i arbetet med digitala verktyg. Det finns ett behov av fortbildning bland lärare. I arbetet med digitala verktyg saknas det kunskap om specifika appar som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling. Lärare behöver ytterligare kunskap om hur digitala verktyg kan integreras som språkverktyg i undervisningen. / With the growing diversity of society and the digitalization that has contributed with new tools for learning, teachers need to review how digital tools can support students' language development in school in varied ways. The purpose of the study is to highlight teachers’ experiences of digital tools on the language development of multilingual students. The study is inspired by Systemic-functional linguistics (SFL) which is a language theory with a focus on the importance of language in different social contexts. The material has been collected in the form of field notes from observations as well as follow-up interviews with five teachers in preschool class, grade 1 and grade 2. The interviews have been transcribed and compiled. Based on the data collection, it has been linked to the purpose of the study and different themes has been visualized. The results shows that the teaching of Swedish as a second language looks different in the schools. Four out of five teachers teach Swedish in heterogeneous classes. They experience a difficulty in always having all students in the classroom. The fifth teacher is the teacher responsible for teaching Swedish as a second language at the school where she works. All teachers use digital tools every day and as a natural part of their teaching. The tendency in the study was that teachers think they can see that digital tools have a positive impact on multilingual students' development of vocabulary. Teachers see more advantages than disadvantages with digital tools in language development work. Skolstil, Polylino and Inläsningstjänst are some of the applications used in the work with digital tools. Despite this, there is a need for further education among teachers. In the work with digital tools, there is a lack of knowledge about specific apps that benefit multilingual students' language development. Teachers need knowledge of how digital tools can be integrated as language tools in teaching.

The study focuses particularly on the effects digital tools may have on language learning for students with special needs. The qualitative empirical material was collected through interviews and observations in a Norwegian school. The observation involves four students from two school years (the first and the second students comes from year 8, and the third and fourth students comes from year 9). The data also comes from two different qualitative interviews with the headmaster of the same school. The main findings are that, digital tools are adapted for the majority of the students in the classroom by the school board. Students with disabilities, however, need more tools, and more support. Only the school board can change their own recommendations for the use of digital tools. A comparison between Norway’s and Sweden’s curriculum is also included, to contextualized the headmaster’s point of view upon the Norwegian curriculum when it comes to digital tools.

Background Obesity and overweight are public health diseases that have increased globally over the years to the point where the WHO classifies them as an epidemic. In Sweden, every other adult suffers from one of these conditions and there are several follow up health complication related to overweight/obesity. Many studies concerning weight loss combine digital health tools where results are often positive in the short term, but not effective long-term. Different meta-analysis's lift digital tools as an opportunity to improve healthcare for people with overweight and obesity. The term “Long-term” is of the utmost importance in healthcare when it comes to maintaining weight loss. Six months has therefore been used as the starting point for what “long-term” entails. Aim The aim of this study is to highlight e-health and its effect on long-term weight loss among individuals who are overweight or obese. Method Non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a quantitative approach. The databases PubMed and Cinahl were used to retrieve the articles using relevant search terms for the study. All articles have peer reviewed based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classifications and quality. An integrated data analysis was used to compile the results. Results Physical activity, diet, notices/reminders and multi-component interventions were identified categories. The result highlights that the interventions offered over longer periods of time show better results regarding long-term weight loss. Supporting the individuals through personal contact or digital reminders and messages is important and contributes to continued weight loss and weight loss management. Conclusions Personalised interventions yield better results when also targeting multiple aspects ofweight-loss and during longer periods of time. Results in the field vary and more research is needed to make conclusions in how to optimize the given interventions. Keywords: Weight loss, overweight, obesity, e-health, digital tools, long-term. / Bakgrund Fetma och övervikt är folkhälsosjukdomar som har ökat under åren globalt till den grad att WHO klassar det som en epidemi. I Sverige har varannan vuxen något av dessa tillstånd. Det finns en lång rad komplikationer till dessa tillstånd och några är till och med dödliga. Det finns många studier kring viktminskning i kombination med digitala hälsoverktyg och resultaten är ofta goda på kort sikt, men de långsiktiga resultaten är generellt sett dåliga. Olika studier lyfter de digitala verktygen som en möjlighet att förbättra vården för överviktiga människor. Begreppet "långsiktigt" är av stor betydelse inom vården när det kommer till att behålla viktreducering. Sex månader har valts som startpunkt för vad “långsiktigt” innebär. Syfte Syftet med denna studie är att belysa e-hälsa och dess påverkan på långsiktig viktnedgång hos personer med övervikt och fetma. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har använts baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och mixad ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att söka och hitta artiklar med hjälp av relevanta termer för arbetet. Alla artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys har använts för att sammanställa resultaten. Resultat Fysisk aktivitet, matvanor, notiser/påminnelser och flerkomponentsinterventioner har identifierats som kategorier. Resultatet visar att de interventioner som erbjuds under längre perioder har bättre resultat kring långsiktig viktnedgång. Att individerna i interventionerna stöttas genom antingen personlig kontakt eller digitala påminnelser och meddelanden är av stor vikt och bidrar till att individerna fortsätter gå ned i vikt och bibehåller denna i högre grad. Slutsats Personligt anpassade interventioner ger bättre resultat när man riktar in sig på flera olika delar för att nå viktminskning under långa perioder. Resultaten på området varierar och mer forskning behövs för att dra några slutsatser om hur man kan optimera interventionerna.

Information sharing is a critical success factor in supply chains and involves how information is made accessible, archived and shared. Remote work has significantly increased in recent years, which has affected information sharing within organizations as it primarily occurs through the use of digital tools. Therefore, this study aims to investigate how information sharing is perceived by employees in an IT-oriented organization during remote work. For this purpose a qualitative approach was applied in the form of semi-structured interviews followed by a thematic analysis. The results indicate that remote work has had no significant impact on information sharing, but there is a lack of informal information. Furthermore, the use of digital tools has contributed to more frequent documentation, which in turn has increased the amount of stored information. / Informationsdelning är en kritisk framgångsfaktor i försörjningskedjor och handlar om hur information görs tillgänglig, arkiveras och delas. Distansarbete har under de senaste åren ökat markant, vilket har påverkat informationsdelning i organisationer då det huvudsakligen sker med digitala verktyg. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur informationsdelning upplevs av medarbetare i en IT-orienterad organisation vid distansarbete. För detta har en kvalitativ metodansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer följt av en tematisk analys. Resultaten visar på att distansarbete inte haft någon signifikant påverkan på informationsdelning men att det finns en avsaknad av informell information. Vidare har användandet av digitala verktyg bidragit till mer frekvent dokumentation vilket i sin tur har ökat mängden lagrad information.

Dagens mellan- och högstadieelever lever i en digitaliserad värld där smartphones och surfplattor är en självklarhet. Samtidigt har applikationer för musikskapande blivit fler och bättre, och musikundervisning med digitala verktyg finns idag med i det centrala innehållet i kursplanen för ämnet musik i grundskolan. Syftet med uppsatsen var att ta reda på i vilken utsträckning mellan- och högstadieelevers digitala litteracitet med surfplattor och smartphones kan användas som redskap i musikundervisning samt vad de digitala verktygen kan erbjuda elever och deras lust att musicera. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes mellan- och grundskoleelevers tillgång till, erfarenhet av, och lust att musicera med surfplattor och smartphones. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning där 222 elever från fem olika skolor runt om i Sverige agerade respondenter. Resultatet visade att de allra flesta mellan- och högstadieelever har tillgång till en surfplatta eller smartphone och att de också använder redskapet dagligen. Dock var det endast en liten minoritet som hade erfarenhet av att skapa musik och spela virtuella instrument på surfplatta och smartphone. Detta mynnade ut i en diskussion där musiklärarens roll i att presentera surfplattor och smartphones som medierande redskap lyfts som viktig. Läraren bör ge eleverna ett sociokulturellt sammanhang där surfplattor och smartphones är medierande redskap och eleverna hittar meningserbjudanden även för musikskapande i artefakten.

Vårt samhälle är under en ständig förändring och digitaliseringen är ett faktum, vilket ställer krav på verksamma förskollärare. Syftet med denna studie är att synliggöra de diskurser förskollärare tar i bruk och skapar samt hur förskollärare positionerar och legitimerar sig i frågan om användning av digitala verktyg i förskolan. Metoden i föreliggande studie är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar i fyra olika kommuner på förskolor i Sverige har utförts. Studien är inspirerad utav socialkonstruktionism, som menar att språket är socialt konstruerat och analysmetoden i denna studie är inspirerad av diskursanalys, vilket är en metod som kan användas för att analysera tal och text. I studiens resultat går det att utläsa att det framkom motstridiga diskurser i förskollärarnas tal om användning av digitala verktyg i förskolan, där en del av förskollärarna talade om det som en utmaning, medan andra talade om det som en möjlighet. Det framkom även diskurser kring villkoret för att använda digitala verktyg, vilket innebar att där ska vara ett pedagogiskt syfte, slötittande var inget som var eftertraktat. Vår slutsats är att förskollärarna positionerar och legitimerar sig i motstridiga diskurser när de talar om användning av digitala verktyg i förskolan. / Our society is undergoing constant change and digitization is a fact, which places demands on active preschool teachers. The purpose of this study is to make visible the discourses preschool teachers use and create, as well as how preschool teachers position and legitimize themselves in the issue of the use of digital tools in preschool. The method in the present study is qualitative, where semi-structured interviews with preschool teachers who work in four different municipalities at preschools in Sweden have been carried out. The study is inspired by social constructionism, which means that language is socially constructed and the analysis method in this study is inspired by discourse analysis, which is a method that can be used to analyze speech and text. In the results of the study, it can be deduced that conflicting discourses emerged in the preschool teachers' speeches about the use of digital tools in preschool, where some of the preschool teachers spoke of it as a challenge, while others spoke of it as an opportunity. There were also discourses about the condition for using digital tools, which meant that there must be an educational purpose, casual viewing was not something that was sought after. Our conclusion is that the preschool teachers position and legitimize themselves in conflicting discourses when they talk about the use of digital tools in the preschool.

The background to this study is based on a curiosity about how high school students experience the use of digital tools in the teaching of sports and health. This purpose is very current and of particular relevance because today's society is undergoing a tangible digitization process that affects society to a great extent. The purpose of the study was to investigate high school students' views on the use of digital tools in the subject of sports and health, connected to the main purpose there are two central questions that deal with motivation connected to the use of digital tools in the subject of sports and health. The study has a qualitative approach with focus group interviews and through analysis of the result three different categories was created, partly that the high school students feel that the use of digital tools can promote more enjoyable teaching. The high school students also felt that the digital tools are not used optimally, the last category was about the students feeling that the use of digital tools in the subject of sports and health can contribute to an increased performance-based teaching environment. Through discussion of the results in connection with previous research, some conclusions can be drawn, including that the physical education profession should develop its competence regarding how to interact with digital tools in a pedagogical way with the students in focus and that the digital tools create more engaged students who take to themselves knowledge.

Det svenska samhället går åt ett allt mer digitaliserat håll. På grund av det ställs skolan införutmaningar kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. En het debatt har blossatupp kring huruvida de digitala verktygen är gynnsamma för elevers läs- och skrivinlärning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka digitala verktygs påverkan på elevers läs- ochskrivinlärning. Litteraturstudien består av åtta artiklar och två avhandlingar, som ligger tillgrund för den tematiska analysen. Den tematiska analysen bildade tre huvudteman: mötaelevers individuella behov, engagemang och gynnsam undervisning. Resultatet visade såledesatt digitala verktyg påverkar elevers läs- och skrivinlärning på flera sätt. Med hjälp av digitalaverktyg skapas motivation, inkludering och ett varierat arbetssätt där multimodalitet erbjuds.Resultatet visar däremot att de digitala verktygens möjliggörande av de här aspekterna intekan användas om lärare och elevers digitala kompetens saknas.

Denna studie berör hur gymnasielärare använder sig av digitala verktyg i matematikundervisning samt ger rekommendationer hur digitala verktyg kan användas. I denna studie har lärare beskrivit fördelar och nackdelar med digitala verktyg i matematikundervisning. Enligt kursplanen i matematik ska elever bland annat använda sig av digitala verktyg i sitt lärande. Lärarintervjuer och en litteraturstudie genomfördes för att besvara frågeställningarna. Datainsamlingen har jämförts med tidigare studier gällande matematikundervisning med digitala verktyg. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, där sju legitimerade matematiklärare har intervjuats. Resultaten visar att digitala verktyg i matematikundervisning kan användas bland annat för bedömning, kommunikation, snabb återkoppling, visualisering och matematiska tillämpningar. Studiens resultat har även visat att alla sju intervjuade matematiklärare är positiva till att använda digitala verktyg i sin undervisning. De övergripande resultaten som lärarintervjuerna visar är att de positiva aspekterna av användningen av digitala verktyg i matematikundervisning överväger de negativa. Fördelar med användandet av digitala verktyg är bland annat att öka elevernas motivation att lära sig matematik, att möjliggöra en varierad undervisning och att matematikundervisningen kan anpassas efter varje elevs behov. Studien indikerar att eleverna får tillgång till en stor mängd relevant digital information. De behöver inte förlita sig bara på den begränsade tillgången på böcker i skolan. Digital distraktion, försämring av elevers kreativitet och försämring av elevers matematiska förmågor är nackdelar med digitala verktyg som har framkommit i studiens resultat. Vidare är det tidskrävande för både lärare och elever att lära sig hur digitala verktyg fungerar. Även är det tidskrävande för lärare att hitta uppgifter som passar elevers olika matematiknivåer. Slutsatsen bygger på lärarens erfarenheter med att utveckla matematikundervisning med digitala verktyg. En matematikundervisningssituation där båda traditionella och digitala verktyg används är den mest optimala undervisningen. Alla lärare i studien har beskrivit sina digitala kompetenser som höga. Analys av intervjuer har visat att trots det har lärarna inte möjlighet att integrera olika typer av digitala verktyg i sin matematikundervisning på grund av tekniska svårigheter. Resultaten har även visat hur viktig lärarens och elevernas digitala kompetens är vid användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Utifrån analysen av studiens resultat tillsammans med litteraturstudien och TPACK-modellen dras slutsatsen att lärarna bör ta hänsyn till dessa rekommendationer i en matematikundervisning med hjälp av digitala verktyg: (1) att datorprogram ska vara användbart till lämpligt matematikområde, (2) att hindra elever från digital distraktion, (3) att använda de teknikrika aktiviteterna, (4) att lärarens TPACK-kunskaper är viktiga vid implementering av digitala verktyg och (5) att lärare ska kompetensutveckla sig själv och sina kollegor. / This thesis is about upper secondary school teachers use digital tools in mathematics teaching and gives recommendations on how digital tools can be used. In this study, teachers have described the advantages and disadvantages of digital tools in mathematics teaching. According to the curriculum in mathematics, students must, among other things, use digital tools in their learning. Teacher interviews and a literature study were conducted to answer the questions. The data collection has been compared with previous studies regarding mathematics teaching with digital tools. The study is based on a qualitative survey, in which seven certified mathematics teachers have been interviewed. The results show that digital tools in mathematics teaching can be used for assessment, communication, rapid feedback, visualization and mathematical applications. The results of the study have also shown that all seven interviewed mathematics teachers are positive about using digital tools in their teaching.The overall results that the teacher interviews show are that the positive aspects of the use of digital tools in mathematics teaching outweigh the negative ones. Advantages of using digital tools include increasing students' motivation to learn mathematics, enabling varied teaching and that mathematics teaching can be adapted to each student's needs. The study indicates that students gain access to a large amount of relevant digital information. They do not have to rely solely on the limited availability of books in school. Digital distraction, deterioration of students 'creativity and deterioration of students' mathematical abilities are disadvantages of digital tools that have emerged in the results of the study. Furthermore, it is time consuming for both teachers and students to learn how digital tools work. It is also time consuming for teachers to find tasks that suit students' different levels of mathematics. The conclusion is based on the teacher's experience in developing mathematics teaching with digital tools. A mathematics teaching situation where both traditional and digital tools are used is the most optimal teaching. All teachers in the study have described their digital skills as high. Analysis of interviews has shown that despite this, teachers are not able to integrate different types of digital tools in their mathematics teaching due to technical difficulties. The results have also shown how important the teachers 'and students' digital competence is when using digital tools in mathematics teaching. Based on the analysis of the study results together with the literature study and the TPACK model, it is concluded that teachers should take these recommendations into account in a mathematics teaching using digital tools: (1) that computer programs should be useful in a suitable field of mathematics, (2) prevent students from digital distraction, (3) to use the technology-rich activities, (4) that the teacher's TPACK knowledge is important in the implementation of digital tools and (5) that teachers should develop skills themselves and their colleagues.