Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i lågstadiet arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen. Studien undersökte vilka uppfattningar som finns kring digitala verktyg samt vilka möjligheter och utmaningar lågstadielärare anser sig möta samt vilket stöd de får för att implementera digitala verktyg. Metoden som användes för att samla in data till denna undersökning är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, totalt intervjuades nio lärare. Resultatet av denna studie visar att lärare använder digitala verktyg dagligen för att underlätta sin och elevernas skolvardag. I svenskundervisningen använder lärarna främst de digitala verktygen för att förstärka sitt undervisningsinnehåll medan eleverna oftast får använda dem samband med skrivinlärning. Resultatet visar också att det finns flera möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i svenskundervisningen. De digitala verktygen erbjuder lärare fler metoder för att individanpassa sitt undervisningsinnehåll och därmed tillgodose elevernas behov. En av de främsta utmaningarna handlar om avsaknad av kompetensutveckling inom digitala verktyg för lågstadielärare. / The purpose of this study is to investigate how teachers in elementary school work with digital tools in Swedish teaching. The study investigated what perceptions exist around digital tools, what opportunities and challenges elementary school teachers believe they face in addition to what kind of support they receive in order to implement digital tools into their teaching. The method used to collect data for this survey is qualitative semi-structured interviews and a total of nine teachers were interviewed. The results of this study show that teachers use digital tools on a daily basis to facilitate their and their students' school days. In Swedish teaching, the teachers mainly use the digital tools to reinforce their teaching content whilst the students usually use them in writing activities. The results also show that there are several opportunities and challenges with digital tools in the teaching of Swedish. The digital tools offer teachers more methods to individually adapt their teaching content and thereby meet the students' needs. One of the main challenges concerns the lack of chances for teachers to further develop their skills in digital tools.

Utvecklingen av den digitala tekniken har bidragit till att användningen av digitala verktyg och medier blir alltmer vanligt förekommande i skolor och inom utbildningssammanhang. Digitala verktyg och mediers ökade användning ställer krav på att elever utvecklar olika digitala förmågor -digital kompetens. För att elever ska kunna uppnå digital kompetens är det viktigt att både lärare och elever har kunskap om hur digitala verktyg och medier kan användas i undervisningen. Det är även viktigt att lärare har inblick i elevernas användning för att bättre förstå deras kunskapsbehov. Denna studie behandlar lärares uppfattningar om hur elever använder digitala verktyg och medier på mellanstadiet för att uppnå digital kompetens. Studien har genomförts i form av en fallstudie i en svensk skola. Med hjälp av intervjuer och observationer har olika faktorer om elevernas digitala kompetens och användning av digitala verktyg och medier i undervisningen kunnat identifieras. I slutsatserna framgår att användningen av digitala verktyg och medier skiljer sig åt beroende på vilken årskurs eleverna går i. De tidiga årskurserna på mellanstadiet behandlar elevers grundläggande kunskaper inom dator- och programhantering, medan användningen i årskurs 6 är större i omfattning och innefattar att skapa olika projekt. Användningen av digitala verktyg och medier är även beroende av vilket ämne som undervisas, inom exempelvis språkämnena används digitala medier som är språkutvecklande och stödjande för eleverna. Det framgår även att elevernas användning behandlar olika moment inom digital kompetens, som bland annat informationssökning, källkritisk granskning och problemlösningsförmågor. Slutligen framgår två faktorer i slutsatserna som kan ha påverkan på undervisningen med digitala verktyg och medier. Den ena faktorn är att det inte finns tillgång till en-till-en enheter, d.v.s. en dator per elev. Den andra faktorn är att det saknas möjligheter till teknisk support på skolan.

No description available.

The purpose of this study was to investigate electric guitar teacher’s experiences of digital tools in their teaching at the upper secondary school arts programme. In order to achieve this purpose I interviewed four experienced teachers in two different age categories, two in their forties and two in their fifties, to see if their attitude or experiences differed in regards to these digital tools. The study is based on a socio-cultural perspective and the result shows that all of the teachers uses several digital tools within the context of their teaching, and also in their own music practices outside of the classroom. The main conclusions are that the interviewed teachers have a positive attitude toward these digital tools, and think they have made their work easier. They also feel like the music is more easily accessible now to both teachers and students alike.

The purpose of this study was to investigate how four students in grade 2 in risk for read- and write difficulties use the iPad when they read a literary digital text and to find out how the students experience reading on it. Video observations were used to get the data when the students individually read on the iPad. They read both an eBook and a book with Inläsningstjänst. (Inläsningstjänst is a program that reads the text for you while you read.) When the students read the books, they were interviewed about their experience. Socio- cultural theory in which interaction with other people and cultural tools are important for learning to take place, is the perspective used in this study. The results show that the students´ didn´t use much of the functions they had access to in the iPad while they read. That´s against the research that show that the most students feel like they get good help as they read, from the functions that are available on the digital tools. The results also show that the students experienced was that they thought that it was more fun and easier to read on an iPad, as the research review also shows. The students in my study has dissimilar experience in which way that was the best way to read, the eBook or the book with Inläsningstjänst. Some students liked the eBook best because it had big text and was easy to scroll. Other students liked the book with Inläsningstjänst best. They found it easier to concentrate when the text was read for them. / Syftet med min studie är att undersöka hur några elever som är i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter använder iPaden då de läser en skönlitterär digital text och hur de upplever läsning av e-bok och bok från Inläsningstjänst. Studiens data har tagits fram genom videoobservationer då eleverna läste enskilt på iPaden. När eleverna läst böckerna intervjuades de om sin upplevelse. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionen med andra och med kulturella redskap är viktiga för att lärande ska ske. Resultatet i min studie visar att eleverna utnyttjade ytterst få av de funktioner de fick tillgång till i iPaden vid läsningen vilket inte stämmer med forskningen. Forskningen visar att de flesta elever anser att de får god hjälp av de funktioner som finns på de digitala verktygen när de    läser. Resultatet visar även att eleverna upplevde att det var både roligare och lättare att läsa på iPaden, vilket även forskningsöversikten visar. Eleverna i min studie hade olika upplevelser om vilket sätt som de tyckte var bäst att läsa på av e-boken eller boken från Inläsningstjänst. Några elever tyckte att e-boken var bäst för den hade stor text och var lätt att bläddra. Några tyckte att det var bäst att läsa boken från Inläsningstjänst då de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när texten blev uppläst.

La compréhension orale est une activité langagière complexe, redoutée par les élèves francophones, qui obtiennent de faibles résultats. Face à ces difficultés, les autorités éducatives encouragent les professeurs à utiliser les TICE (Technologies de l'Information et la Communication pour l'Enseignement), dont ils ne perçoivent pas toujours les plus-values. Partant de l'hypothèse que pour améliorer les compétences des élèves il faudrait entraîner ceux-ci en développant des stratégies d'apprentissage, en particulier métacognitives, cette étude a cherché comment intégrer le baladeur vidéo numérique pour entraîner à la compréhension orale. Elle fait état d'une expérimentation menée pendant quatre mois dans quatre classes de première en lycée général, chaque groupe travaillant selon un protocole différent, visant à tester l'effet de l'usage de baladeurs vidéo numériques et du développement explicite de stratégies de compréhension orale. On a cherché dans quelle mesure l'usage de l'outil numérique utilisé pouvait être porteur de motivation et constaté qu'il permettait aux élèves de s'investir davantage dans l'activité, mais sans que ceci améliore nécessairement l'apprentissage. Au travers des parcours créés sur les baladeurs, on a cherché à développer des stratégies cognitives et métacognitives, et observé que l'usage des élèves ne suivait pas toujours les usages prescrits, ainsi que des changements dans la classe en termes d'interactions. L'usage du baladeur et des stratégies développées a eu un impact sur les performances des élèves en termes de métacognition et perception, mais pas en termes de niveau de compréhension. Ces résultats amènent à s'interroger sur les manières de soutenir et entraîner les apprenants à la compréhension orale en anglais, et à aborder plus généralement la problématique des aides dans l'apprentissage des langues médiatisé par les technologies. / Listening is a complex language competence, dreadful to French students, whose results are low. In reaction to those difficulties, educational authorities encourage teachers to use digital tools whose advantages are not always clear for teachers. Assuming that students should be trained with learning strategies, particularly metacognitive strategies, this study tried to assess how digital video players could develop listening skills. It relates an experiment which took place in a French high school during a four-month period, with four groups working differently, in order to test the use of digital video players and of explicit listening strategies. The use of digital video players played a role in the motivation of students as it enabled them to be engaged in the activity, which did not necessarily mean they were learning more. Guided work on the video players aimed at developing cognitive and metacognitive strategies, and we observed the way students complied with the guidelines they had been given, as well as the changes introduced in the classroom in terms of interactions. The use of digital video players and strategies had an impact on the students' skills in terms of metacognition and perception, but not on the students' listening performance. Those results question the way listeners should be helped and trained when listening to English texts, and more broadly how to deal with the issue of technology-mediated language learning.

The aim of this study was to examine what methods Swedish teachers of English use to give feedback on students’ written production and what factors influence them to choose these methods. An additional aim was to find out what teachers’ experiences are of digitalization in relation to feedback on students’ written production. Five semi-structured, qualitative interviews were conducted with five certified English teachers who were currently active in upper secondary school. The results showed that the teachers used different methods when giving feedback on students’ written productions. Nonetheless, all of them mostly use formative feedback in the form of written comments. Four out of five respondents let their students submit texts through digital tools, Itslearning or DigiExam, but then printed them and handed them back with handwritten feedback of different sorts. One respondent gave all feedback electronically. When the teachers chose their methods, the most influential factors were available time, lacking student engagement and the fact that the school management team chose which digital tools that should be used. The fact that no teachers were involved in the decision about which digital tools should be used severely limits teacher autonomy and may be the reason why at least two of my respondents did not want to use these tools, which in their experience do not meet their feedback needs. / Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder engelskalärare använder när de ger återkoppling på elevers skriftliga arbeten och vilka faktorer som påverkar deras val. Vidare var även syftet att undersöka vilka erfarenheter lärare har av digitalisering i förhållande till återkoppling. Fem semi-strukturerade intervjuer hölls med fem aktiva, legitimerade gymnasielärare som undervisar i engelska. Resultatet visade att lärarna använder olika metoder när de ger återkoppling, men det finns vissa gemensamma nämnare. Alla ägnar sig huvudsakligen åt formativ återkoppling som utav fyra av fem respondenter ges skriftligt. Fyra av fem respondenter låter elever skicka in texter genom Itslearning eller DigiExam, men printar därefter ut texterna och ger tillbaka dem med handskrivna kommentarer. En respondent ger all feedback elektroniskt. De faktorer som påverkar lärarnas metodval mest var tidsbrist, upplevelsen av bristande engagemang hos eleverna samt att beslutet om vilka digitala verktyg som ska användas har tagits av rektorer och ledningsgrupp. Faktumet att beslutet togs utan att involvera lärare påverkar och limiterar lärarnas frihet att göra sitt jobb, vilket kan vara en förklaring till flera respondenters negativa inställning till de digitala verktygen. Två respondenter vill inte använda de digitala verktygen som ledningsgruppen implementerat eftersom de anser att verktygen inte passar deras föredragna återkopplingsmetod.

Studien som har bedrivits är ett resultat av den pågående digitaliseringen som sker i både samhället och skolan. Revideringar från Skolverket har försett läroplanen med mer integrering av digitala verktyg och möjligheter för hur eleverna ska kunna använda samt navigera på dem. Denna förändring har även gjort att kraven för lärares digitala kompetens måste utökas. Detta leder in på syftet med denna studie då den har som avsikt att söka en djupare förståelse för hur lärare upplever digitala verktyg i svenskundervisningen samt hur planering och utförande påverkas. Forskningsfrågorna som studien grundar sig i är: Hur använder sig några lärare av digitala verktyg i svenskundervisningen? Vilka möjligheter och utmaningar anser några lärare digitala verktyg medför i svenskundervisningen? För att få en djupare förståelse och höra djupgående argument har studien bedrivits i form av en kvalitativ studie där sex verksamma lärare har intervjuats. All insamlade data har transkriberats och analyserats genom tematisk analys för att få fram ett resultat. Studiens resultat visar att det främst är kompetensen som styr användningen av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna anser att de har bristande kunskaper om de digitala verktygen de använder vilket kan leda till att de känner viss rädsla för att använda digitala verktyg. De möjligheter som lärarna beskriver är ökad motivation hos eleven, effektivisering samt att det verkar som ett bra stöd för elever i behov. De utmaningar som lärarna uppger är störningsmomenten samt bristen på digitala verktyg. / The present study is a result of the ongoing digitalization that has been taking place in both society and the school. Revisions by the National Agency of Education have provided the curriculum with more integration of digital tools and how the students should use and navigate them. This change has also made the demand for teachers’ digital skills to be increased. This leads to the purpose of this study as it is intended to seek a deeper understanding of how teachers experience digital tools in Swedish teaching and how planning and execution are affected. The research questions on which the study is based were: How do some teachers use digital tools in Swedish teaching? What opportunities and challenges some teachers find digital tools entail in Swedish teaching? In order to gain a deeper understanding and hear in-depth arguments, the study has been conducted in the form of a qualitative study in which six active teachers have been interviewed. All collected data has been transcribed and analyzed in the basis of thematic analysis to produce a result. The study's results show that it is primarily competence that controls the use of digital tools in teaching. The teachers believe that they have a lack of knowledge about the digital tools they use, which can lead to them feeling some fear of using digital tools. The opportunities that the teachers describe are increased motivation among the pupil, efficiency improvements and that it seems to be a good support for students in need. The challenges listed by the teachers are the disturbances and the lack of digital tools.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i teknik, kopplat till digitaliseringen, kan gestaltas i förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer utförts med fyra pedagoger, dessa pedagoger har även fått svara på en mindre enkätundersökning om digitala verktyg. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna kopplar bygg, konstruktion, skapande, datorer och olika tekniker, exempelvis bak-tekniker till ämnet teknik. När det kommer till användandet av digitala verktyg, visar resultatet att samtliga pedagoger använder digitala verktyg och refererar då främst till lärplattan. Resultatet visar också att digitala verktyg används i låg utsträckning när det kommer till pedagogiska aktiviteter. Resultatet visar också att pedagogerna har olika förutsättningar för att kunna använda digitala verktyg i verksamheten. Detta visar sig när pedagogerna exempelvis berättar om chefernas kunskaper och intresse, tillgängligt material och sina egna kunskaper om digitala verktyg och dess funktioner. / The purpose of this study is to investigate how teaching in technology, linked to digitalisation, can be portrayed in the preschool. In order to find this out, interviews have been conducted with four preschool-educators, these educators have also answered a small questionnaire on digital tools. The result of the study shows that the preschool-educators connects building, construction, creation, computers and various technologies, for example, baking-techniques to the subject of technology. When it comes to the use of digital tools, the result shows that all preschool-educators use digital tools and then refer mainly to the learning tablet. The result also shows that digital tools are used to a limited extent when it comes to educational activities. The result also shows that the preschool educators have different conditions for being able to use digital tools in the preschool. This turns out when the preschool educators, for example, talk about the managers' knowledge and interest, available material and their own knowledge of digital tools and their functions.

This thesis focus on the change in goal within the revised curriculum where digital techniques are included and the preschool teachers’ perception of pedagogical work with aesthetic learning processes. The study has a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were conducted to collect data. The analysis points out differences and similarities in the preschool teacher’s perceptions of image creation. The result of the study show that the preschool teachers’ perceptions show similarities and differences in children´s free image creation and the controlled image creation initiated by the adults. The preschool teacher’s perceptions of the controlled image creation show that it is often used as an aesthetic learning process to learn another subject or to process an experience while the perceptions of free image creation are that it happens more often spontaneously. It is used in the different theme areas of the preschool, because they perceive themselves lacking in knowledge and/-or interest. The preschool teacher’s perceptions of digital tools in relation to the preschool’s revised curriculum are that it is seen as a complement to analogue tools, but that the environment believes that the digital will replace analogue tools. The preschool teachers perceive that they lack knowledge about digital tools and that makes it difficult to implement it in teaching so that it will become a natural part of the teaching. The conclusion is that the preschool teachers are perceived to have a basic knowledge in the field of image creation and the digital tools. In order for the image creation and the preschool’s revised curriculum to be implemented, preschool teachers need more knowledge. Through knowledge is interest born and with more interest and knowledge, more aesthetic learning processes are created. / Med utgångspunkt i hur förskollärare uppfattar hur förskolans reviderade läroplan med digitala tekniker och förändrad målbeskrivning så är syftet för studien att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare uppfattar det pedagogiska arbetet med estetiska lärprocesser med fokus på bildskapande. Undersökningen genomfördes med en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes för att synliggöra skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar om bildskapandet. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar om det fria bildskapandet är barninitierat och sker spontant. Detta ses som det” riktiga” bildskapandet och barnen skapar tillsammans med kompisar. Förskollärarnas uppfattningar om det styrda bildskapandet visar att det ofta används som estetisk lärprocess till att lära ett annat ämne eller för att bearbeta en upplevelse. Det används inom förskolans olika temaområden, detta för att de uppfattar sig själva sakna kunskap och/- eller intresse. Förskollärarnas uppfattningar om digitala verktyg i relation till förskolans reviderade läroplan är att det ses som ett komplement till analoga verktyg, men att omgivningen tror att det digitala ska ersätta analoga verktyg. Förskollärarna uppfattar att de saknar kunskaper kring digitala verktyg och det gör det svårt att implementera det i undervisningen så att det ska bli en naturlig del i undervisningen. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattas ha en grundkunskap inom bildskapandet samt de digitala verktygen. För att bildskapandet och förskolans reviderade läroplan ska kunna genomföras så behöver förskollärarna få mer kunskap. Genom kunskap föds intresse och med mer intresse och kunskap skapas fler estetiska lärprocesser.