Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Syftet är också att undersöka hur lärare anser att digitala verktyg kan påverka elevers läs- och skrivutveckling. Genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenskämnet i årskurs 4–6 visar undersökningen att lärares inställning till att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen är positiv överlag och framför allt gäller det i skrivundervisningen. Enligt informanterna motiveras eleverna till skrivandet och till att bearbeta sina texter när det görs genom digitala verktyg. Samtidigt finns det också enligt informanterna vissa negativa aspekter med användningen av digitala verktyg såsom att handstilen försämras och att digitala verktyg kan leda till onödig distraktion av olika hemsidor. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna inte anser att digitala verktyg. / The aim of this study is to examine teachers’ attitudes towards the use of digital tools in the teaching of reading and writing. The aim is also to find out how teachers perceive the impact of digital tools on pupils’ development in reading and writing. Based on semi-structured interviews with teachers teaching Swedish in year 4-6, the study finds that teachers’ attitudes towards digital tools is positive overall, especially in relation to the teaching of writing. According to the informants, digital tools provide motivation for pupils to write and rework their texts. However, the informants also addressed certain negative aspects of the use of digital tools, such as possible deterioration in pupils’ handwriting and unnecessary distraction of different web pages. To sum up, the study shows that the interviewed teachers do not think that digital tools alone, have any great effect on pupils’ development in reading and writing. Rather, the teachers believe that a varied approach to teaching is necessary and that digital tools can be useful in such an approach.

Efter genomförd nulägesanalys kunde vi konstatera att det fanns ett behov och en önskan hos fritidshemslärarna att utveckla undervisningen med digitala verktyg. Utvecklingsarbetet syftade således till att utveckla undervisningen kring digitala verktyg samt att bidra till elevernas och lärarnas kunskapsutveckling genom digitala verktyg. Arbetet grundades på aktionsmodellen i planering, agerande, observation och reflektion. Arbetets utgångspunkt till att utgå ifrån elevernas och lärarnas intressen i hur varje aktion genomfördes, detta för att få en meningsfullhet och motivation i att genomföra uppgiften. Resultatet i aktionerna varierade beroende på elevernas innehåll i filmerna. Ett innehåll i till exempel musikvideo kunde mynna ut i ett lärande kopplat till dans och samarbete medan ett innehåll i legobygge visade på abstrakta färdigheter som tålamod. Lärarnas projekt skiljde sig en del från elevernas i exempelvis fokus. Lärarna lade mer fokus vid filmskapandet och att innehållet skulle anpassas därefter medan eleverna utgick från innehållet. Efter genomförda intervjuer visade lärarna på en utvecklad kompetens i området samt en nyfunnen vilja i att arbeta med digitala verktyg. Med utgångspunkt från resultatet kan ett sådant projekt med specifikt filmskapande utveckla undervisningen utifrån lärarnas perspektiv samt bidra till elevernas lärande genom motivation och meningsfullhet. / After conducting the current situation analysis, we were able to find that there was a need and a desire of the teachers to develop the teaching with digital tools. Thus, the development-oriented project aimed to develop the teaching with digital tools and contribute to the students' and teachers' konwledge through digital tools. The work was founded on the action-model in planning, action, observation and reflection. The starting point of the work is to take into account the interests of the students and the teachers in how each action was carried out, in order to gain a meaningful and motivation in carrying out the task. The results of the actions varied depending on the students' content in the films. Content in music videos, for example, could culminate in a learning linked to dance and collaboration, while content in lego building showed abstract skills as patience. The teachers' projects differed somewhat from the students'. The teachers put more focus on filmmaking and that the content would be adapted accordingly, while the students' focus was based on the content. After the interviews, the teachers showed a developed competence in the area as well as a newfound will to work with digital tools. Based on the result, such a project with specific filmmaking can develop teaching from the teachers 'perspective and contribute to students' learning through motivation and meaningfulness.

Dagens globaliserade samhälle är sammankopplat bl.a. via den digitala tekniken, vilket bidrar till utvecklingen av individens språk och kommunikationsförmåga. Dagens barn utvecklar sitt engelska språk och digitala kompetenser i skolan men även utanför genom interaktion via sociala medier och spelifiering. Detta faktum stärks såväl av tidigare forskning som presenteras i denna studie, som av de intervjuade lärarna som också presenteras här. Den sociokulturella teorin och multiliteracitet-teorin (multiliteracies) anses vara relevanta i denna studie eftersom båda anses bidra till elevers utveckling av språket, kommunikationsförmågan samt digitala kompetenser.   Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare som undervisar i årskurs 4–6 ser på implementering av digitala verktyg i engelskundervisningen, vilka fördelar och nackdelar kan det finnas enligt lärare samt vilka konkreta digitala verktyg som används. Denna studie vilar på den kvalitativa ansatsen. Den är viktig eftersom fokuset ligger på individens personliga tankar, idéer samt resonemang kopplad till språkinlärning och digitala verktyg. För att få svar på studiens frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att engelsklärarna är positivt inställda till digitaliseringen och de använder olika digitala verktyg i sin engelskundervisning men även i andra ämnen dagligen. Dock visar studien att lärarna efterfrågar fortbildningar inom engelskan kopplade till digitala verktyg, bl.a. hur vissa andra program, hemsidor samt appar som lärarna inte har använt kan implementeras i engelskan för att stärka elevernas språkinlärning. De digitala verktygen som används är oftast filmer, musik, kunskapsspel, där Youtube, SLI, British Council Kids/Teens, Elevspel, Bingel och Kahoot används som mest. Dock anser de flesta engelsklärarna i studien att papper och penna inte bör bytas ut mot digitala verktyg, utan digitala verktyg är och bör vara ett komplement i språkundervisningen.

Syftet i denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på hur digitala verktygkan främja elevers skrivutveckling i årskurs 1. Studien utgår från ett sociokulturelltperspektiv, och undersökningen har gjorts med skriftliga intervjuer med fyra lärarefrån tre olika skolor. Intervjuerna har sammanställts med en innehållsanalys.Resultatet visar att skolor kan ha en varierande tillgång till digitala verktyg och att dedigitala verktygen kan bidra till att främja elevers skrivutveckling. Studien visar ävenatt variation i användandet av digitala verktyg är viktigt. Variation i undervisningenkan bidra till att eleverna blir motiverade genom att arbeta på olika tillvägagångssätt.Slutligen framgår det i studien att lärarnas digitala kompetens har en betydande rollför att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att främja sin skrivutveckling. Läraresom innehar en digital kompetens kan förstå hur de digitala verktygen ska användasoch kan välja rätt verktyg utifrån lektionen syfte och innehåll.

Digitala verktyg har blivit allt viktigare inslag i grundskolans skrivundervisning. Forskning inom området har undersökt olika aspekter av digitaliserad undervisning i svenska, men det saknas forskning som fokuserar på användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i ämnena svenska och svenska som andraspråk.  Syftet med denna studie är därför att belysa hur verksamma lärare i årskurs 1–6 arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Materialet till studien samlades in via tre fokusgruppsamtal med tre deltagande i varje samtal. En grupp bestod av både svensklärare och SVA-lärare, en grupp bestod endast av svensklärare och en grupp endast av SVA-lärare. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar inga tydliga skillnader vad gäller användandet av digitala verktyg i svenska och svenska som andraspråk. En tydlig likhet är att alla lärare som deltog i fokusgrupperna använde liknande program i sin undervisning för att stötta eleverna framåt i skrivundervisningen genom anpassning till elevers individuella behov. Genom resultatet kan vi visa att verksamma lärare individanpassar användningen av digitala verktyg men att de inte särskiljer skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk.

In preschool digital tools has started to become an important tool for learning, reflection and influence. Digital tools are also something that is highlighted in the preschool curriculum. The purpose of the study is to investigate preschool teachers' views on how digital tools can promote children's influence in planned indoor activities. This study focuses on preschool teachers as they have the ultimate responsibility to provide education according to the swedish preschool curriculum. To achieve the purpose, the study has been based on a qualitative content analysis, where structured interviews have been conducted with preschool teachers with different experiences and working in different municipalities. The results show that preschool teachers believe that it is important to listen to the children and capture their interest, as well as look at their previous experiences and thus give the children the opportunity to influence the work with digital tools in planned indoor activities. The results also showed that the preschool teachers had different levels of knowledge and interest in digital tools, furthermore the preschool teachers believe that it is both interesting and educational to co-create with the children through digital tools. The children learn to cooperate and to take turns when using the digital tools. / I förskolan har digitala verktyg blivit ett viktigt redskap för lärande, reflektion och inflytande. Digitala verktyg är även något som lyfts fram i förskolans läroplan. Vi valde därför att utgå från förskollärare i vår studie då de har det yttersta ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur digitala verktyg kan främja barns inflytande i planerade inomhusaktiviteter. Studien riktar sig mot förskollärare eftersom det är dem som har det yttersta ansvaret för undervisningen enligt läroplanen (Skolverket, 2018). För att uppnå syftet har studien utgått från en kvalitativ innehållsanalys, där strukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare. Respondenterna har olika erfarenheter och arbetar i olika kommuner. Resultatet visar att förskollärare upplever att det är viktigt att lyssna in barnen, att fånga deras intresse, samt se till deras tidigare erfarenheter och på så vis ge barnen möjlighet till inflytande i arbetet med digitala verktyg i planerade inomhusaktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna har olika kunskapsnivåer och intresse för digitala verktyg. Vidare menar förskollärarna att det är intressant och lärorikt att medskapa tillsammans med barnen med digitala verktyg, att barnen samarbetar och lär sig turordning.

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021.Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021.Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare. När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt. När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används. / The issue of digital tools in teaching has become relevant as a result of a transition to IT-based distance learning. What the study intended to investigate was how teachers in high school adopt and handle new digital tools in a short time and how well adapted the tools are to their situation and circumstances as a result of the transition to IT-based distance education in 2020 and 2021.The question therefore became how have the digital tools used in IT-based distance education been adopted by teachers in high school in 2020 and 2021.The purpose is to provide high schools with a decision basis whether IT-based distance education is to proceed in some form after the pandemic, based on how the digital tools work and are adopted by high school teachers. When it comes to digital tools, it is primarily Microsoft Teams and Google Meet that are used as a video communication service and Google Classroom, itslearning, Vklass and Schoolsoft that are used as a learning platform. Overall, the respondents state that the tools work relatively well, especially when it comes to whether the tool is user friendly, simple, functional and problem free. When it comes to how users adopt the digital tools, a clear majority of the respondents feel that they have mostly adopted the digital tools used in the IT-based distance education. In addition, the study has examined what characterizes the teachers who do not have sufficient acceptance for the digital tools used.

El objetivo de nuestra idea de negocio se apoya en satisfacer las necesidades que existen actualmente en el rubro de la educación en nuestro país ya que, por la coyuntura presente causada por la pandemia del COVID-19, varios centros educativos se vieron en la necesidad de permanecer cerrados y enfocar en promover una educación de forma virtual. El sistema de educación se ha adaptado de manera abrupta y ha manifestado que tanto los alumnos como el profesorado no están capacitados para recibir y adoptar educación a distancia de calidad respectivamente. Por esta razón, se busca que mediante los cursos que ofrece Kusqa, se pueda entender de forma sencilla la importancia que tienen las herramientas digitales en la educación hoy en día y el aprendizaje de estas para poder desarrollar conocimientos y destrezas en este ámbito. Por otra parte, los indicadores financieros que presenta el alcance del proyecto apuntan a que Kusqa es rentable en el tiempo, ya que el Valor Actual Neto (VAN) es de S/.168,562, por lo que el negocio es viable y generará un rendimiento. También, la Tasa Interna de Retorno (TIR) que nos ofrece esta inversión es de un 65%. Por último, el tiempo de recupero de la inversión (PRD) es de 2.45 años (3 años aproximadamente). / The objective of our business idea is based on satisfying the needs that currently exist in the field of education in our country since, due to the current situation caused by the COVID-19 pandemic, several educational centers needed stay closed and focus on promoting an education virtually. The education system has adapted abruptly and has shown that both students and teachers are not trained to receive and adopt quality distance education, respectively. For this reason, it is sought that through the courses offered by Kusqa, it is possible to understand in a straightforward way the importance of digital tools in education today and the learning of them to develop knowledge and skills in this area. On the other hand, the financial indicators presented by the scope of the project indicate that Kusqa is profitable over time since the Net Present Value (NPV) is S /.168,562, so the business is viable and will generate a return. Also, the Internal Rate of Return (IRR) offered by this investment is 65%. Finally, the payback time (PRD) is 2.45 years (3 years). / Trabajo de investigación

Den digitala utvecklingen pågår i samhället i stort. Revisionsbranschen är en bransch som är i förändring till följd av digitaliseringen. Digitaliseringen tar bland annat uttryck i form av olika digitala verktyg som kan användas i revisionsprocessen. Syftet med digitala verktyg är att förenkla revisionsprocessen och effektivisera. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan hur stora och små byråer använder sig av digitala verktyg i revisionsprocessen. I syfte att göra en jämförelse valdes en kvalitativ metod. Studiens empiri samlades in genom intervjuer av revisorer från stora och små byråer. I samband med studien framfördes tidigare forskning, definition av viktiga begrepp samt den institutionella teorin, TOE ramverket och diffusion of innovation som tillsammans utgjorde studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har använts för att analysera studiens empiri. Empirin pekar på att stora och små byråer använder digitala verktyg på liknande sätt i revisionsprocessen. De digitala verktygen används på liknande sätt och ofta i samma delar av revisionsprocessen. Granskningen är den delen där samtliga revisorer i studien har mest nytta av digitala verktyg. Digitala verktyg effektiviserar revisorns arbete och på så sätt kan revisorn fokusera på mer komplexa delar av revisionen. Skillnaden ligger i vilka digitala verktyg som används där små byråer tenderar att köpa in externa digitala verktyg medan stora byråer utvecklar egna. Det är också tydligt att digitala verktyg utgör en viktig del i revisorns dagliga arbete. / Digitalization affects society in an extensive manner and the audit profession is no exception. Auditing is changing as a result of digitalization. The digitalization in audit expresses itself through different digital tools that can be used in the audit process. Digital tools aim to simplify and make the audit process more efficient. The purpose of the study was to compare how large and small audit firms use digital tools in the audit process. A qualitative method was chosen in order to research the area. The empirical findings of the study was developed by interviewing auditors from large and small audit firms. Previous literature along with definitions of key concepts and theories such as institutional theory, TOE framework and diffusion of innovation were described in conjunction with the study in order to create a theoretical framework. The theoretical framework was used to analyze the empirical findings of the study. The digital tools are being used in a similar way and often in the same parts of the audit process. According to the study, digital tools are most useful in the reviewing phase of the audit process. Digital tools increase the efficiency of the audit and it allows the auditor to complex parts of the audit. The difference is in which digital tools are being used where small firms tend to buy external digital tools while large firms develop their own digital tools. It is also clear that digital tools are an important part of the auditor’s daily work.

I denna systematiska litteraturstudie ska tidigare forskning analyseras och presenteras. Syftet med studien är att belysa hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivande och deras skrivutveckling från förskoleklass till årskurs 6. Studiens frågeställningar handlar om hur digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling, kvalitén på elevers texter och elevers motivation att skiva. Materialet som ligger till grund för studien är 13 vetenskapliga publikationer, där fem är forskningsöversikter och åtta är empiriska studier. Majoriteten av forskningen utgår från den sociokulturella teorin, den kognitiva teorin och pragmatismen. Dessa publikationer har analyserats med en innehållsanalys och sedan kategoriserats in i olika scheman.  Resultatet visar att digitala verktyg påverkar elevers skrivande såväl positivt som negativt. De positiva aspekter forskningen presenterar är bland annat att elever kan få stöttning av verktyget i form av olika program och applikationer. De påverkar även elevers motivation, och engagemanget till uppgiften blir större. Dock kan verktygens lekfulla funktioner bli ett störningsmoment. Andra negativa aspekter är att färre delar av hjärnan stimuleras och att elever inte utvecklar sin finmotorik i användningen av digitala verktyg. Många forskare presenterar även vikten av lärares digitala kompetens för att skapa en gynnsam undervisning. Forskningen är samstämd om att elever bör använda såväl penna och papper som digitala verktyg i sitt textskapande.