Kenya's 2010 Constitution marked a significant shift towards decentralised governance and public participation as key drivers of sustainable development (Finch and Omolo, 2015). One of the primary strategies county governments employ to achieve this goal is participatory budgeting (PB), which empowers communities and devolves power to support inclusive and equitable development. Through the Communication for Development lens, this thesis investigates the discourse surrounding participatory budgeting in Makueni County, Kenya. The study examines the communication approaches the county government applies to promote public participation, explores the role of participatory communication in facilitating public engagement in PB, and assesses the inclusivity of participatory approaches. Additionally, the research delves into the opportunities and challenges of integrating digital tools into participatory communication for PB. This aspect of the study is particularly relevant in today's digital age, where digital communication tools have become an essential aspect of communication. The thesis also considers power dynamics, social context, and the appropriate use of digital tools to foster a participatory and inclusive approach for PB.The data collection methods to dissect the research topic included semi-structured, in-depth interviews with Makueni County officials and a focus group discussion with civil society and community members. The findings of this research reveal Makueni County has public participation approach that enjoys strong government backing and efforts to institutionalise PB within the county devolution governance. The county communication approach blends participatory and top-down strategies, dominated by a monologic, one-way flow of information. However, a participatory aspect is also present, facilitated by traditional community platforms and community mobilisation through media and digital tools. While digital platforms are employed, restricted internet coverage and a digital divide hinder their effectiveness. The findings also identify limited youth and civil society participation in the communication approaches further hinder inclusive participation in the PB processes. Despite these challenges, the study suggests that Makueni County's approach is promising for participatory communication. However, to achieve a truly participatory communication approach, the county government needs to refine its communication approach to enhance inclusivity and leverage digital tools to foster effective public participation. This could cultivate transparent, accountable, and participatory communication strategies, that could yield sustainable and equitable outcomes in the participatory budgeting initiative.

The thesis bridges the gap between physical and digital print design in search of a hybrid state, reflecting our present time. With AI-assisted creativity in print development and features such as added volume to the print elements, the physical garments replicate the creation of a 3D object existing in computer software. Through innovative garment construction techniques and the development of photographic print composition, it redefines the relationship between print, form, and body. Driven by visually stimulating imagery and the desire to communicate physical sensation through concepts constructed via digital tools, the thesis proposes hybrid wearables existing in both the digital and physical states. The research examines an innovative symbiosis between the nostalgic past and the futuristic present with joyful expression in mind while simultaneously harmonizing the saturated voices of the current zeitgeist. The project contributes to the utilization of AI image-generating tools such as Dalle2 in the design practice and the role of maintaining human-centered design instead of replacing it. The results are presented in multitudes of different presentation formats from analog or digital ones in the forms of image stills and animation to phygital convergences between the virtual and the actual reality.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver arbetet med läsning i årskurs 4-6 i svenskämnet för att skapa förutsättningar för läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar har använts för att uppnå studiens syfte: Hur beskriver lärare att de implementerar läsandet i svenskundervisningen, hur beskriver lärare att de motiverar elever till läsande i svenskämnet samt vilka faktorer beskriver lärare som betydelsefulla för deras arbete med läsning i årskurs 4-6. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom datainsamling och analyser av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i ämnet svenska för årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Banduras theory of self-efficacy där individens tilltro till att kunna slutföra en uppgift stärks av att motiveras till att klara det, både genom inre- och yttre motivationsfaktorer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärare beskriver hur de arbetar motivationsfrämjande för läsande i undervisningen genom att använda både inre och yttre motivationsfaktorer. Lärarna nämner hur författarbesök och att gemensamt arbeta mot uppsatta mål där det finns belöningar, motiverar elever till att läsa. Att arbeta strategiskt med analoga och digitala texter beskriver lärarna som ett arbetssätt de använder för att implementera läsandet i undervisningen. Att involvera eleverna i undervisningen genom att diskutera innehållet leder till att eleverna får en förståelse för text och motiveras således till att läsa mer, och oftare. / The purpose of the present study is to contribute knowledge about how some teachers describe the work with reading in grades 4-6 in the Swedish subject to create conditions for reading motivation among pupils. The following questions have been used to achieve the purpose of the study: How do teachers describe that they implement reading in Swedish subject, how do teachers describe that they motivate pupils to read in the Swedish subject and which factors do teachers describe as significant for their work with reading in grades 4-6. The purpose and questions of the study are answered through data collection and analyzes of qualitative semi-structured interviews with four active teachers in the subject of Swedish for grades 4-6. The study's theoretical framework is based on Bandura's theory of self-efficacy, where the individual's belief in being able to complete a task is strengthened by being motivated to do it, both through internal and external motivational factors. In summary, the results of the study show that teachers describe how they work to promote motivation for reading in teaching by using both internal and external motivational factors. The teachers mention how author visits and working together towards set goals where there are rewards motivate pupils to read. Working strategically with analogue and digital texts is described by the teachers as a working method they use to implement reading in their teaching. Involving the pupils in the teaching by discussing the content leads the pupils towards gaining an understanding of the text and is thus motivated to read more, and more often.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

The changing environment during the COVID-19 pandemic has led to an increased demand for hybrid work formats. However, the research field merely focuses on hybrid work formats that were planned for. Generating knowledge regarding hybrid learning and how it can help those who intend to integrate it into their organizational settings is the purpose of this study. With this qualitative study we aim to make contributions to this research gap by exploring the research question “How are digital tools used for hybrid learning in higher education environments and how does it change the conditions for learning?”. The method used is a case study, in which we interview five respondents with differentiating experience of conducting hybrid learning. We found that digital tools are used similarly in both hybrid and non-hybrid higher education environments and that there had hardly been any kind of investments made towards hybrid work methods. We also found that hybrid learning works well for the traditional one-way communication lecture form but not as well for interactive lecture forms. Because this lecture form is important for deeper learning, in the context of this study hybrid learning is not perceived as an adequate lecture form. In addition to contributions to this research field, we aim to contribute to the practical usage of digital tools within hybrid work models.

Swedish healthcare is facing a major challenge in the future caused byhigher needs for care, large staff redundancies and increased costs.Chronically ill people who belong to a large part of the care burden arealso expected to increase. To respond to the increased burden, severalcare units around Sweden have turned to the digitalsolution. Digital homemonitoring is a digital tool used in the care of the chronic illness. Thepurpose of this report is to investigate what experiences caregivers havewith digital home monitoring in the care of the chronically ill. The carework for the chronically ill is important because it affects the results of thechronically ill person's health condition. Data collection methods usedwere qualitative interviews with healthcare professionals and reportsfrom reliable sources. The theoretical framework is based on the theorymodel: The eHealth enhanced chronic care model (eCCM) which describesvarious components and how digital tools affect care for the chronicallyill.Results from the study show both positive and negative effectswhen using digital home monitoring. When there is a willingnessfrom patients to use the system, it contributes to a positive effect onthe state of health. Which lead to an indirectly increase of thecaregiver's experience of the tool. When a patient feels reluctant touse the system, the use has a negative effect on both the patientand the caregiver. Suggestions for further research are to dofurther research on digital home monitoring, but also focus on thenegative effects to find future solutions. / Den svenska sjukvården står inför en stor utmaning i framtiden somorsakas av högre behov av vård, stora personalavgångar och ökadekostnader. Kroniskt sjuka som tillhör en stor del av vårdbelastningenförväntas även öka. I ett försök att besvara den ökade belastningen harflera vårdenheter runtom i Sverige vänt sig mot den digitala lösningen.Digital hemmonitorering är ett digitalt verktyg som används vid vård avkroniskt sjuka. Syftet med denna rapport är att undersöka vilkaerfarenheter och upplevelser vårdgivare har med digital hemmonitoreringvid vård av kroniskt sjuka. Vårdarbetet för kroniskt sjuka är viktigteftersom det påverkar resultaten av kroniskt sjukas hälsotillstånd.Datainsamlingsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer medvårdpersonal och rapporter från tillförlitliga källor. Det teoretiskaramverket bygger på teorimodellen The eHealth enhanced chronic caremodel (eCCM) som beskriver olika komponenter och hur digitala verktygpåverkar vård vid kroniskt sjuka.Resultat från studien visar både positiva och negativa effekter vidanvändningen av digital hemmonitorering. När det finns en vilja frånpatienter att använda systemet bidrar det till en positiv effekt påhälsotillståndet. Det ökar då indirekt vårdgivarens upplevelse avverktyget. När en patient känner motvilja till att använda systemet,påverkar användningen negativt för både patienten och vårdgivaren.Förslag till vidare forskning är att forska vidare på digital hemmonitorering, men fokusera även på de negativa effekterna för attfinna framtida lösningar.

Digitalisation developing rapidly in agriculture and the image of a digitalised agriculture often describes an idealized future. Digitalisation should be used to achieve sustainability in agriculture. Few studies have an in-depth analysis that considers all three dimensions of sustainability in the context of digitalisation. The aim of the study is thus to increase understanding of how digitalisation contributes to sustainability in agriculture. The study is based on a qualitative method, where the results are collected from five interviews at two large agricultural companies and one national association. The data collected was analyzed using a six-step thematic analysis inspired by the Braun and Clark (2014) model. The results show that digital tools contribute to increased production, reduced greenhouse gas emissions, gender equality, increased personal security, biodiversity conservation and profitability. Digital tools are used to measure, improve resource use, share and analyse data and support decision-making. A decision-makers should know that investments in order for contribute to one of the sustainability dimensions, they interact with, or counteracts to other sustainability dimensions. Expertise in sustainability and acceptance of digital tools are important for a digital tool to contribute to sustainability. A decision-maker should focus on more aspects when introducing digital tools than the way the tool performs one or more processes. / Digitalisering utvecklas snabbt inom jordbruk och bilden av ett digitaliserat jordbruk beskriver oftast en idealiserad framtid. Digitaliseringen ska kunna användas för att nå hållbarhet i jordbruket. Det är få artiklar som har en djupgående analys som tagit hänsyn till hållbarhetens alla tre dimensioner i samband med digitalisering. ​​Studiens syfte är således att öka förståelsen för hur digitalisering bidrar till hållbarhet inom jordbruk. Studien utgår från en kvalitativ metod, där resultatet samlas från fem intervjuer på två stora jordbruksföretag och ett riksförbund. Den data som samlades in analyserades med hjälp av en tematisk analys i sex steg inspirerad av modellen Braun och Clark (2014).  Resultatet visar att digitala verktyg bidrar till ökade produktion, mindre växthusgasutsläpp, jämställdhet, ökad personsäkerhet, bevarande av biologisk mångfald och lönsamhet. Digitala verktyg används för att mäta, förbättra resursanvändning, dela och analysera data samt att stödja beslutuppfattning. En beslutfattare ska veta att en investering i syfte att bidra till en av hållbarhetsdimensionerna samverkar eller motverkar till övriga hållbarhetsdimensioner. Det krävs expertis inom hållbarhet och acceptans av digitala verktyg för att användning av digitala verktyg ska kunna bidra till hållbarhet. En beslutfattare ska fokusera på fler aspekter vid införande av digitala verktyg, än verktygets sätt att utföra en eller flera processer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella lärare resonerar kring användningen av digitala verktyg för att utveckla läsintresset och att avgöra hur användbara digitala boktjänster är för att utveckla läsfärdigheter. Intervjuer med åtta lärare genomfördes för att samla in kvalitativa data. Resultaten visade att användning av digitala verktyg för utveckling av läsning är positivt eftersom läsning bedömdes ge ökad motivation, dock är det viktigt att ha nödvändig kunskap för korrekt användning av dessa verktyg. Enbart användningen av digital läsning räcker inte för att utveckla elevernas läsförmåga. Slutsatsen är att eleverna behöver läsa både analogt och på en skärm och att användningen av iPads är ett hjälpmedel som anpassas efter elevernas behov.

Digital competence is a skill that schools must teach. As society becomes more and more digitized, there are good reasons to argue how big a role digital devices should have in the classroom and how it affects the pupil´s learning in contrast to the traditional analogue teaching. Of interest was how pupils` writing process is influenced by digital tools in the teaching. The method chosen to be used in the work was to investigate what previous research says about the research area. It was reviewed through thematic analysis and compiled. The result shows that the balance between digital and analogue is important, and that the tools should complement each other. A digital competence and motivation are factors that influence the writing process, the research highlights. The material does not only deal with studies at the primary level, due to research gaps, which is needed to ensure the contextual relevance. However, all studies are done in a school environment. For further research there is interest in investigating how digital competence can be developed among students and staff in Swedish schools.

Våren 2020 stängdes Sveriges gymnasieskolor som en konsekvens av Covid-19 pandemin, och undervisningen förlades till att bedrivas på distans. Denna hastiga övergång innebar drastiska skillnader i förändrade fysiska ramfaktorer för lärare och elever. Distansundervisning är som företeelse inget nytt men är ett relativt outforskat ämne inom undervisning av elgitarr. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöktes hur elgitarrlärare vid gymnasieskolan upplevde att distansundervisningens förändrade ramfaktorer påverkade undervisningen och elevernas lärande och motivation. Genom kvalitativa intervjuer visade resultatet att flertalet elevers lärande och motivation upplevdes påverkas negativt som följd av bristen på social interaktion. Undervisningen hämmades till viss del av tekniska begränsningar där minskade möjligheter till samspel beskrevs som den största nackdelen. Dock gav distansundervisningen och användandet av digitala verktyg upphov till kreativitet hos vissa elever. Studiens resultat leder till en diskussion om hur lärande som en social aktivitet påverkas av förändrade ramfaktorer, och hur distansundervisning i framtiden kan utvecklas genom forskning och nya teknologiska landvinningar. / In the spring of 2020, Sweden's upper secondary schools were closed as a consequence of the Covid-19 pandemic, and teaching was resituated to distance education. This transition meant drastic differences in changing physical framework factors for teachers and students. Distance education is not a new phenomenon but lacks research regarding teaching of electric guitar. Through a socio-cultural perspective it was investigated how teachers at upper secondary schools, experienced teaching and the students learning and motivation related to the change of framework factors. Results of qualitative interviews showed that the majority of students learning and motivation was perceived to be negatively affected due to lack of social interaction. Teaching was partially hampered by technical limitations, where reduced opportunities for musical interplay was described as the greatest problem. However, distance learning and the use of digital tools gave rise to creativity in some students. The discussion addresses how learning as a social activity is affected by changing framework factors, and how distance education could develop through future research and technological advances.