This thesis delves into the digital transformation of private banking, emphasizing the challenge of balancing technology with the personalized service that high-net-worth clients expect. Employing frameworks like Relationship Marketing, the Technology Acceptance Model, and Customer Experience Management, it examines the integration and impact of digital tools on client relationships and operational efficiency in private banking. The research, informed by interviews with industry professionals, explores the adoption of digital practices, highlighting a trend towards operational efficiency yet revealing a gap in achieving the depth of personalization characteristic of private banking. The study concludes by exploring the future of digitalization in the sector, suggesting a strategic approach where technological advancements complement the foundational elements of private banking. This balanced integration is vital for maintaining the essence of bespoke advice and trust that defines the client-advisor bond in an increasingly digital financial landscape. / Denna avhandling fördjupar sig i den digitala omvandlingen av private banking-sektorn, med betoning på utmaningen att balansera teknik med den personliga service som kunder med hög nettoförmögenhet förväntar sig. Genom att använda ramverk som Relationsmarknadsföring, teknikacceptansmodellen och kundupplevelsehantering, undersöks integrationen och effekten av digitala verktyg på kundrelationer och operationell effektivitet inom private banking. Forskningen, som är baserad på intervjuer med anställda inom private banking, undersöker införandet av digitala processer och belyser en trend mot operationell effektivitet, men visar även en brist på att uppnå den djupgående personalisering som är karaktäristisk inom private banking. Studien avslutas med att analysera framtiden för digitalisering inom sektorn, och föreslår en strategisk metod där tekniska framsteg kompletterar de grundläggande elementen i private banking-verksamhet. Denna balanserade integration är avgörande för att bevara essensen av skräddarsydd rådgivning och förtroende som definierar bandet mellan klient och rådgivare i ett alltmer digitalt landskap.

This qualitative study mainly addresses and examines the impact digital tools have on pupilsin education concerning their comprehension and also the pupils' own perception of the useof digital tools. The study is based on a phenomenological and hermeneutic approach withfocus on two questions: “How can the use of digital tools affect pupils’ understanding ofscience education?” and “What opinions emerge in the pupils’ descriptions of the use ofdigital tools in science education?”. The questions are answered through analysing andinterpreting the response from a survey and interview and comparing them to previousresearch. The results, among other things, are that the effects on pupils' comprehension of theteaching in connection with the use of digital tools are both positive and negative. Thepositive opinions of the pupils show that teaching with digital tools makes learning more funand easy. Digital tools enable faster understanding of scientific concepts and can give thepupils quicker feedback from the teacher. Negative opinions, on the other hand, show that useof digital tools cause distractions during class that in turn lead to stress. Some pupils indicatethat the education becomes uniform when it includes digital tools. The study concludes thatthe opinions of the pupils are diverse, but that digital tools are mostly considered to have apositive impact on learning in science education.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare upplever att elevers skrivinlärning samt finmotorik påverkas av den digitaliserade undervisningen som breder ut sig allt mer. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten, TPACK, för att ge en djupare förståelse om ämnet. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare som integrerar digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Analysen av resultatet genomfördes med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att digitala verktyg kan vara ett bra tillvägagångssätt när det gäller skrivinlärning. De flesta av lärarna hävdar att elevernas motivation och skrivglädje för att skriva texter förstärks genom en ökad tillgänglighet för redigering och justering av textinnehåll, vilket i sin tur bidrar till ökad omfattning av textproduktion. Det finns dock en del negativa aspekter med digitala verktyg, vilket bland annat är att eleverna kan distraheras av hemsidor och diverse program som påverkar undervisningen negativt. Resultatet visar också att analoga skrivverktyg, såsom penna och papper, bör användas när eleverna tränar på att forma bokstäver då det bland annat gynnar arbetsminnets kapacitet och är väsentligt att kunna för deras framtida motoriska färdigheter. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna anser att det mest gynnsamma för elevernas lärande är en integrering av både analoga och digitala verktyg inom ramen för läs- och skrivundervisningen.

I en era där digital transformation snabbt omformar industrier är det avgörande att förstå hur chefer navigerar i en digital arbetsmiljö. Denna studie undersöker hur chefer i stora banker som Nordea, Handelsbanken och Sparbanken anpassar sig till den digitala arbetsplatsen och dess möjligheter och utmaningar. I denna studie beskrivs digitala verktyg, särskilt Teams, förbättra samarbete, produktivitet och effektivitet i en digital arbetsmiljö, medan utmaningar som att upprätthålla personliga relationer ökar. För att framgångsrikt navigera i den digitala transformationen krävs att både chefer och medarbetare är medvetna om utmaningarna och lär sig nödvändiga kompetenser för att effektivt arbetsleda i den digitala arbetsmiljön. Nyckelstrategier och kompetenser som framhålls för effektivt digitalt ledarskap inkluderar att skapa en digital kultur, kommunikationsfärdigheter, digital intelligens och digitala kompetenser. Genom att förstå och lyfta fram individuella perspektiv och erfarenheter ger denna studie en nyanserad förståelse av både möjligheterna och utmaningarna med digital transformation, vilket säkerställer att chefer och organisationer kan utnyttja fördelarna med denna nya digitala era. Titel: Att leda i en digital värld: En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och dess betydelse för chefer i finansbranschen.  Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi med inriktning Ledarskap, 15 hp.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur chefer inom finansbranschen hanterar en digital arbetsmiljö genom användningen av digitala verktyg. Metod: Denna uppsats har utförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi har använts i form av semistrukturerade intervjuer.  Resultat/slutsats: Resultaten visar att chefer inom finansbranschen, särskilt banksektorn, effektivt använder digitala verktyg för att öka effektiviteten och bygga samt bevara relationerna i denna digitala era. Den digitala transformationen medför dock sina egna utmaningar, såsom att upprätthålla personliga relationer och skapa en balans mellan digitala och fysiska interaktioner. Att hantera dessa utmaningar är avgörande för att skapa en enad och produktiv arbetsmiljö. Bidrag: Denna studie bidrar till förståelsen av digitalt ledarskap inom finansbranschen, särskilt banksektorn, genom att identifiera nyckelkompetenser som chefer kan använda för att hantera de olika utmaningarna i en digital miljö och utnyttja de digitala verktygen till deras fördel.  Nyckelord: Digitala verktyg, chefer, digital arbetsledning, digital arbetsmiljö, digital transformation, finanssektorn. / In an era where digital transformation is rapidly reshaping industries, it is crucial to understand how managers navigate through a digital work environment. This study examines how managers at major banks such as Nordea, Handelsbanken, and Sparbanken adapt to the digital workplace and its opportunities and challenges. Key findings reveal that digital tools, especially Teams, enhance collaboration, productivity and efficiency in a digital work environment but challenges such as maintaining personal relationships grows. Successful digital transformation requires that both managers and employees are aware of the challenges and learn essential skills to navigate the digital work environment. Key strategies and competencies highlighted for effective digital leadership include building a digital culture, communication skills, digital intelligence and digital competencies. By showcasing individual perspectives and experiences, this study offers a nuanced understanding of both the opportunities and challenges of digital transformation, ensuring that managers and organizations can utilize the benefits of this new digital era. Title: Leading in a Digital World: A qualitative study on the use of digital tools and their significance for managers in the financial industry. Subject: Bachelor’s thesis in Business Administration with a specialization in Leadership, 15 credits. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how managers within the finance industry manage a digital work environment through the use of digital tools. Method: This thesis has been conducted using an abductive approach, employing a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews. Result/conclusion: The findings reveal that managers within the financial industry, particularly, the banking sector, are effectively using digital tools to enhance efficiency and build and maintain relationships in this digital era. However, the digital transformation also brings its own different challenges, such as maintaining personal connections and achieving a balance between digital and face-to-face interactions. Addressing these challenges is crucial for creating a unified and productive work environment.  Contributions: This study contributes to the understanding of digital leadership in the financial sector, particularly, the banking sector by identifying key competencies that managers can use to manage the different challenges in a digital work environment and utilize digital tools to their advantage. Keywords: Digital tools, managers, digital work management, digital work environment, digital transformation, financial sector.

Denna kvalitativa studie undersöker den påverkan restriktioner av tredjepartscookies har på företagens marknadsföringsstrategier och förmåga att nå ut till sina kundsegment. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med olika befattningar inom marknadsföring i olika branscher, bidrar studien till en ökad inblick i respondenternas egna uppfattning över hur dessa restriktioner påverkar affärsverksamheten.   Idag läggs det en stor vikt på användningen av data för att på ett mer effektivt sätt kunna nå ut till sina kundsegment, där dessa insikter är avgörande för att utveckla marknadsföringsstrategier och även uppnå konkurrensfördelar. Studien antyder att avvecklingen av tredjepartscookies har en påverkan på företagens marknadsföringsstrategier och deras förmåga att nå ut till respektive kundsegment. Detta då denna avveckling ger en minskad datainsikt där det blir allt svårare för företagen att förstå sina kundsegment och således rikta och forma sina marknadsföringskampanjer. Studien uppmärksammar även möjligheter som kommer till följd av restriktionerna såsom ökad integritet och kontinuerlig utveckling av nya strategier. Sammanfattningsvis belyser denna kvalitativa studie att restriktionerna av tredjepartscookies kommer att kräva nya arbetssätt för marknadsförare vilket kräver anpassningsförmåga och kreativitet. / This qualitative study examines the impact of third-party cookie restrictions on companies' marketing strategies and ability to reach their customer segments. Through semi-structured interviews with respondents in various marketing positions in different industries, the study provides insight into the respondents' own perceptions of how these restrictions affect their business operations.  Today, there is a strong emphasis on the use of data to more effectively reach out to customer segments, where these insights are crucial for developing marketing strategies and achieving competitive advantage. The study suggests that the elimination of third-party cookies has an impact on companies' marketing strategies and their ability to reach their customer segments. This is due to a reduction in data insight, making it increasingly difficult for companies to understand their customer segments and thus target and shape their marketing campaigns. The study also draws attention to opportunities arising from the restrictions such as increased privacy and continuous development of new strategies. In conclusion, this qualitative study highlights that the restrictions on third-party cookies will require new ways of working for marketers, which requires adaptability and creativity.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares erfarenheter, uppfattningar och strategier gällande användningen av digitala verktyg i förskolan. Undersökningen syftar även till att utforska vilka faktorer och utgångspunkter som vägleder deras praktik på området. Till undersökningen intervjuades åtta förskollärare, varav två informanter hade vidareutbildning till pedagogista och pedagogisk utvecklare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå interaktioner och lärande med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visar bl.a. att förskollärarna upplever god tillgång till digitala verktyg, där de ser både möjligheter och utmaningar med dessa. Majoriteten av informanterna upplever att kollegorna är positiva till användningen av digitala verktyg, medan två informanter påpekar en brist på kollegial samsyn, vilket leder till sporadisk användning och behovet av att starkt motivera syftet med dessa verktyg i verksamheten. I undersökningen poängterar även förskollärarna att vårdnadshavare ofta använder digitala verktyg på ett sätt som inte gynnar barnens utveckling, vilket skiljer sig från förskolans pedagogiska användning. Sammanfattningsvis ger studien en inblick i hur förskollärare navigerar i det digitala landskapet, med syftet att integrera teknik på ett sätt som stärker pedagogisk kvalitet och barns lärande. Samtidigt belyser studien de rådande utmaningarna och oenigheter internt bland kollegor, i samverkan med barnens hemmiljö likväl till regeringens utskott kring slopade krav om digitala verktyg och WHO:s riktlinjer.

The purpose of the study is to increase the understanding of hybrid work and examine how this form of work affects organizational culture, perceived work performance and employee motivation. How does hybrid work affect organizational culture, perceived work performance and employee motivation in organizations? The study uses a qualitative research method with phenomenography. The study uses a theoretical framework to design interview questions and structure the analysis of empirical data, which means a deductive approach. Empirical data were collected through semi-structured interviews.The results of the study show that hybrid work has changed the organizational culture by increasing the flexibility and freedom of the employees which has led to increased acceptance of remote work. The study found challenges with hybrid work that include a lack of spontaneity and creativity as well as difficulties with communication and participation in hybrid meetings. Work performance improves rather than deteriorates with the flexibility to choose. Employees' autonomy and motivation are strengthened by the flexibility of the hybrid work model. / Studiens syfte är att öka förståelsen för hybridarbete och undersöka hur denna arbetsform påverkar organisationskulturen, upplevda arbetsprestationer och medarbetarnas motivation. Hur påverkar hybridarbete organisationskulturen, upplevda arbetsprestationer och medarbetarnas motivation i organisationer? Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med fenomenografi. Studien använder ett teoretiskt ramverk för att utforma intervjufrågor och strukturera analysen av empirisk data vilket innebär en deduktiv ansats. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten av studien visar att hybridarbete har förändrat organisationskulturen genom att öka flexibiliteten och friheten för medarbetarna som har lett till ökad acceptans för distansarbete. Studien fann utmaningar med hybridarbete som inkluderar brist på spontanitet och kreativitet samt svårigheter med kommunikation och delaktighet vid hybrida möten. Arbetsprestationen förbättras snarare än försämras med flexibiliteten att välja. Medarbetarnas autonomi och motivation stärks av flexibiliteten i hybridarbetsmodellen.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur pedagoger resonerar kring digitala verktyg i undervisning med estetiska ämnen. För att närma oss syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta pedagoger från olika förskolor inom en radie av tio mil. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för den här studien i analysen av datamaterialet med ett fokus på begreppen appropriering, scaffolding, den proximala utvecklingszonen samt mediering. I resultatet av studien framkom det tre teman som synliggjorde hur estetiska ämnen samt digitala verktyg kommer till användning i förskolan. Vid det första temat framkom pedagogernas förhållningssätt i estetiska ämnen där det synliggjordes hur barnen får möjligheten att möta och uttrycka sig genom de estetiska ämnesområdena. Det andra temat är användandet av digitala verktyg i förskolan, där pedagogerna synliggjorde för hur de digitala verktygen utnyttjades i förskolan. Vid det sista temat framkom de estetiska lärprocesserna med hjälp av digitala verktyg, där musiken och bilden tydligt framträdde medan dramatiseringen uteblev. Pedagogerna i den här studien har ett intresse och engagemang att använda sig av såväl de estetiska ämnesområdena som digitala verktyg. Slutsatsen av den här studien är att pedagoger förstärker de estetiska ämnena med digitala verktyg, dock finns det en osäkerhet hos pedagogerna kring hur de tillämpar digitala verktyg i estetiska ämnen. / The purpose of this study is to make visible how educators reason about digital tools in teaching aesthetic subjects. In order to get closer to the purpose, semi-structured interviews have been conducted with eight educators from different preschools within a radius of ten miles. The socio-cultural perspective is the basis for this study in the analysis of the data with a focus on the concepts of appropriation, scaffolding, the proximal development zone and mediation. In the results of the study, three themes emerged that made visible how aesthetic subjects and digital tools are used in the preschool. In the first theme, the teachers' approach to aesthetic subjects emerged, where it was made visible how the children get the opportunity to meet and express themselves through the aesthetic subject areas. The second theme is the use of digital tools in the preschool, where the educators made visible how the digital tools were used in the preschool. In the last theme, the aesthetic learning processes emerged with the help of digital tools, where the music and image clearly appeared while the dramatization did not. The educators in this study have an interest and commitment to use both the aesthetic subject areas and digital tools. The conclusion of this study is that educators reinforce the aesthetic subjects with digital tools, however, there is uncertainty among the educators about how they apply digital tools in aesthetic subjects.

Titel: Socialt arbete i en digital tidsålder för personer med psykisk funktionsnedsättning – En undersökning ur socialarbetarnas perspektiv om digitaliseringens effekter. Bakgrund: Sveriges vision är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att uppnå demokratisering och tillgänglighet i samhället. Samtidigt lyfter Socialstyrelsen risker med den digitala utvecklingen av sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar.  Syfte: Studien ämnar undersöka socialarbetares upplevelse och perspektiv på digitaliserade sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare i sydvästra Sverige. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och tolkades utifrån teorin om det dramaturgiska perspektivet, teorin om symbolisk interaktionism samt tidigare forskning. Denna analys och tolkning användes för att ge svar på studiens två frågeställningar: hur upplever socialarbetarna att deras arbete påverkas av digitaliseringen? Och hur upplever socialarbetarna att digitaliseringen påverkar det sociala arbetet med målgruppen?  Resultat: Undersökningen visade att digitaliseringen av sociala tjänster bidrar till självbestämmande, sänkt tröskel i en första kontakt samt enklare kontaktvägar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det framkom även att socialarbetarna upplever utvecklingen av digitaliserade arbetssätt som positiv. Hinder som studien visade på med digitaliseringen av det sociala arbetet var klienternas tillgång till digital utrustning och kunskap om digitala verktyg, brist på digitalsupport samt att de digitala verktygen och metoderna inte är anpassade för målgruppen.  Slutsats: Det sociala arbetet för personer med psykiska funktionsnedsättningar behöver individanpassas för att följa den svenska lagstiftningen. För att försäkra att digitaliseringen bidrar till tillgänglighet, delaktighet och självständighet krävs även digital support samt att de digitala verktygen utvecklas med brukarinflytande på ett användarvänligt sätt. / Title: Social work in a digital age for individuals with mental disabilities – an investigation from social workers' perspective on the effects of digitalization. Background: Sweden's vision is to be the best in the world at utilizing the opportunities of digitalization by 2025 to achieve democratization and accessibility in society. At the same time, the national board of health and welfare highlights the risks of digital development of social services for individuals with mental disabilities.   Purpose: The study aims to investigate social workers' experiences and perspectives on digitalized social services for individuals with mental disabilities.   Method: A qualitative study was conducted, collecting data through nine semi structured interviews with professional social workers in south-western Sweden. The collected material was analysed using thematic analysis and interpreted from the dramaturgical perspective theory, symbolic interactionism theory, and previous research. This analysis and interpretation were used to answer the study's two research questions: How do social workers perceive that their work is affected by the digitalization? And how do social workers perceive that digitalization affects social work with the target group? Results: The research revealed that the digitalization of social services contributes to self-determination, lowers the threshold for an initial contact and provides easier contact methods for individuals with mental disabilities. It was also found that social workers experience the development of digitalized working methods positively. The study identified barriers such as the clients' access to digital equipment, knowledge of digital tools, lack of digital support and that the digital tools and methods are not adapted to the target group. Conclusion: The social work for people with mental disabilities needs to be individually adapted to comply with Swedish legislation. To ensure that the digitization contributes to accessibility, participation and independence, digital support is also required. It’s also of importance that the digital tools are developed with the targeted group in mind and in a user-friendly way.

In today's interconnected world, digital communication has fundamentally transformed social interactions and intimate relationships. Paradoxically, while advancements in digital tools and technology promote connectivity, they have also been repurposed as instruments of abuse in the context of intimate partner violence (IPV). This study aims to explore the experiences of women subjected to digital violence during and after their relationships, examining its impact on their ability to break free from the violence. Employing a qualitative approach, the research utilizes semi-structured interviews with eight women who have experienced IPV, including digital violence. Thematic analysis reveals that digital violence is predominantly experienced as a form of pervasive control, with abusers adapting their tactics post-separation to maintain influence through digital means. The findings highlight the dual role of technology in IPV; while it can be a tool of control, it also offers avenues for empowerment and resistance. This study underscores the need for nuanced support strategies that address the complexities of digital abuse and the continuous evolution of digital tools. It calls for ongoing research and adaptation in support systems and legal frameworks to effectively protect and empower victims. By contributing valuable insights into the dynamics of digital violence in IPV, particularly within the Danish context, this research emphasizes the critical need for comprehensive approaches to address all forms of IPV.