Digitala verktyg genomsyrar mycket av dagens undervisning i skolorna. Utifrån tidigare erfarenheter finns det inte alltid en tydlig bild varför digitala verktyg används i undervisningen. På grund av det är det ett viktigt forskningsområde för att alla elever ska få en undervisning som är anpassad till dem.    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen när det gäller språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala samband samt medierade verktyg. Metoden är en kombination av kvantitativ och kvalitativ och materialet i studien består av en enkät med 63 respondenter och intervjuer av tre lärare. Resultatet i studien visar att majoriteten av lärarna använder digitala verktyg i undervisningen. Lärarna använder digitala verktyg på olika sätt men en av de viktigaste tillgångarna att använda som ett skrivverktyg och möjligheten att eleverna har tillgång till sitt modersmål. / Digital tools permeate much of today's teaching in schools. Based on previous experiences, there is not always a clear picture of why digital tools are used in teaching. Because of that, it is an important area of research for all students to receive instruction that is adapted to them.   The purpose of this study is to investigate how teachers in grades F-3 work with digital tools in the teaching of Swedish when it comes to language learning for students with Swedish as a second language. The study is based on the socio-cultural perspective which focuses on social connections and mediated tools. The method is a combination of quantitative and qualitative and the material in the study consists of a survey with 63 respondents and interviews of three teachers. The results of the study show that most teachers use digital tools in teaching. The teachers use digital tools in different ways but one of the most important assets to use as a writing tool and the possibility that students have access to their mother tongue.

The launch of the chatbot ChatGPT in November of 2022 has sparked a fierce debate on how AI tools will affect future education. Currently, there have been multiple articles about how universities and educators do not yet have an action plan on how to respond to the consequences of the launch of the chatbot. The technology behind ChatGPT is generative AI and is anticipated to be the next big digital disruption. Generative AI and its effects on higher education is still unexplored territory. In this thesis we aim to answer the following research question: how can generative AI be managed as a digital disruption in higher education? We conducted a qualitative case study at a university in Sweden, where the participants were educators from different departments. The three main themes discussed in this thesis are: disruptive effects of generative AI; three elements of managing digital disruption; emerging challenges and opportunities. We contribute to existing research by providing a model on how the digital disruption caused by generative AI manifests in higher education and provide suggestions on how to manage it. Further, we suggest that future research add students’ perspective to the model, since this was not covered in this thesis.

Många lärare upplever att de digitala verktygen är motiverande, engagerande och främjar elevers skrivutveckling, men den stora frågan är om de verkligen gör det hos elever med koncentrationssvårigheter. Syftet med studien är därmed att undersöka några lärares upplevelser av hur digitala verktyg i skrivundervisningen främjar respektive hämmar skrivutvecklingen hos elever med koncentrationssvårigheter samt hur dessa lärare arbetar med digitala verktyg för de eleverna. Studiens syfte uppfylls med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare inom F-3. Lärarna i den här studien är till viss del eniga om det digitala verktygets påverkan på elever, men har ibland avvikande uppfattningar. En tematisk analys gjordes för att kunna kategorisera materialet och finna olika rubriker och underrubriker i resultatdelen i den här studien. Hela studien vilar på det sociokulturella perspektivet för att rama in teorier om elevers lärande. / Many teachers find that digital tools are motivating, engaging, and promoting their students’ writing development, but the question is whether this applies to students with concentration difficulties. The purpose of the study is thus to investigate some teachers' experiences of how the use of digital tools in writing education promote respective inhibit the development of writing ability among students with concentration difficulties and how teachers work with digital tools for those students. The purpose of the study is fulfilled with the help of semi-structured interviews with five active teachers in F-3. The teachers in this study are to some extent in agreement about the impact of digital tools for this group of students, but sometimes they disagree with each other. A thematic analysis was conducted to be able to categorize the material and find different headings and sub-headings for the results section of this study. The whole study rests on the socio-cultural perspective to frame theories about students' learning.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka vilken påverkan digitaliseringen har på servicemöten inom turismrelaterade verksamheter och vilken betydelse eventuella förändringar av digitalisering har för besökares upplevelser av service. Studien ämnar också att få svar på hur servicemöten har förändrats i takt med digitaliseringen, vilka digitala verktyg som används inom turismverksamheter samt hur förändringar som en följd av digitaliseringen har påverkat besökares upplevelser av servicemöten. En tematik har byggts upp i problemformulering, syfte och frågeställningar som sedan följer samma riktning i det teoretiska ramverket. Temana är digitaliseringens utveckling, digitala verktyg  och  servicemöten. Med utgångspunkt i teorin och dessa teman förklaras digitaliseringens framväxt, hur digitala verktyg används inom turismverksamheter, hur besökare blir medskapare av upplevelser samt ges en förklaring av huvudämnet servicemöte.  Avsikten är att skapa en uppfattning om upplevelsen av servicemöten och hur de har förändrats i och med den digitala utvecklingen, som nämnts ovan. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer  använts  som  datainsamling  för  studien.  Studien  tar  utgångspunkt  i  ett konsumentperspektiv, men delvis också ett producentperspektiv där intervjuer med både turister och hotellaktörer har genomförts. Genom intervjuer har intervjupersonerna tillhandahållit sina upplevelser av digitalisering inom turismverksamheter  och dess inverkan på servicemöten. Empirin som sedan har analyserats visar att utvecklingen av digitaliseringen har medfört att digitala verktyg införts på de intervjuade hotellverksamheterna och hur turister bokar vistelser och tar del av recensioner online. Vidare indikerar empirin att turisters upplevelser av hur digitala förändringar har påverkat besökares upplevelser av servicemöten och betydelsen av det fysiska mötet. Sammandraget visar denna studie på att digitala verktyg har implementerats till viss del på turismverksamheter, men de digitala verktygen har inte orsakat några större förändringar för själva servicemötet. Mänskliga servicemöten har en betydande roll för turisters upplevelser och är något som önskas kvarstå. / This following essay addresses the digitization and its impact on service encounters that occur at various touristic facilities. In addition, the importance any possible digital changes have for tourists’ experiences of service is also emphasized. The aim is to obtain an idea about experiences of service encounters, how they change as a result of the digital development in society, and what kind of digital tools are used by tourism organizations. Consequently, the way the potential digital changes have affected tourists’ experiences of service encounters is furthermore studied. A thematization has been defined in relation to the problem statement, purpose of the study, and research questions, which follow the same direction into the theoretical background. The themes are the development of digitization, digital tools, and the service encounter. With the theory and these themes as a starting point, the digital development, along with the usage of digital tools within tourism organizations and how visitors become co-creators of experiences, explain the main subject service encounter.  The intention is to attain comprehension about experiences of service encounters, as stated above. In order to examine this, qualitative interviews have been applied as a method. This essay studies the phenomena from a consumer perspective, as well as a producer perspective. By interviewing both tourists and hotel businesses, the informants have shared their experiences of, and views on, digitization at touristic facilities, as well as how it impacts service encounters. The analyzed results from the collected data indicate that the development of the digitization has resulted in adopted digital tools at the interviewed hotel businesses, and that tourists book and engage in reviews online. Moreover, the empirical results highlight the interviewed tourists’ perceptions of how digital changes have affected visitors’ experiences of service encounters, and the significance of the physical encounter. In conclusion, this study suggests that digital tools have been partially implemented at touristic facilities, however, the digital tools have not caused any major changes for the  service encounter.  Human service encounters have a remarkable role for tourists’ experiences and is something they wish would remain.

Den aktuella studien lyfter fram hur elever i behov av extra stöd utvecklar sitt skrivande med hjälp av digitala verktyg. Digitala verktyg är en del av undervisningen idag och blir ständigt en mer omfattande del eftersom digitaliseringen i samhället kontinuerligt utvecklas. Tidigare har digitala verktyg använts som ett hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter och därför är det väsentligt att undersöka hur stöttningen ser ut idag när samhället utvecklats och tillgången ökat. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med lärare och specialpedagoger samt tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den berör lärande. Dessutom relateras ramfaktorteorin till innehållet av denna studie eftersom andra faktorer utom lärarens kontroll påverkar undervisningen. Intervjuerna för fram lärares och specialpedagogers beskrivningar om arbetssätt och funktioner som de tillämpar i undervisningen. Resultatet visar möjligheter och utmaningar med tillämpningen av digitala verktyg. De främsta möligheterna är innehållet i elevers texter, bearbetande av texter, elevers motivation och ökad textproduktion. Utmaningen med arbetssättet är elevers distraktion vid användandet, lärares digitala kompetens och dessutom vikten av ett varierat arbetssätt. När lärare och specialpedagoger använder digitala verktyg som stöd för elever med skrivsvårigheter kan påverkan vara positiv om de har ett genomtänkt arbetssätt och ett tydligt syfte med tillämpningen. / The current study highlights how pupils in need of extra support develop their writing with the help of digital tools. Digital tools are part of today´s teaching and continuosly becoming a bigger part, due to overall development of digitalization in society at large. In the past, digital tools have been used as an aid for pupils with writing difficulties and therefore it is important to examine what the support looks like in school today, when society has developed and the accessibility has increased. A qualitative study has been conducted through interviews with teachers and special educators. The sociocultural theory is considered in this study because it is a theory about learning. In addition, the frame factor theory is related to the content of this study, since other factors outside teacher´s control affect the teaching. The interviews with the respondents present different methods of teaching and functions of digital tools that the teachers and the special educators apply in teaching. This study also presents opportunities and challenges with using digital tools, the main possibilities are the content of pupil´s texts, the processing of texts, pupils´ motivation and increased text production. The main challenge with digital tools in writing is the pupils´ distraction when they use the tool, the teacher´s digital qualification and the importance of varied working methods. When teachers and special educators use digital tools as a support for the pupils with writing difficulties the impact can be positive if they have a well though through approach and a clear purpose with the usage.

Ett hinder inom utbildningar på högre nivå har sedan länge varit att det är svårt förlärare att få en bild över hur det går för studenterna som överensstämmer medverkligheten. De områden som förmodas vara svåra kanske inte upplevs som detav studenterna, och vice versa. Utöver direkta frågor från studenter så behöverlärarna gissa sig fram till vad studenterna upplever som svårt, vilket inte ger en sannbild.Inom vissa tekniska och matematiska utbildningar rekommenderar lärare övningarsom studenterna förväntas göra för att skapa en förståelse för området. Det finnsen risk att studenter inte genomför uppgifterna löpande utan i stället spenderarmycket tid vid kursens slut. Det ger inte samma djupa kunskap som att kontinuerligtstudera.Lärare publicerar vanligen de uppgifter som rekommenderas i en textfil påtillgänglig utbildningsplattform, vilket inte ger möjlighet att lösa de problem somtidigare nämnts. Förslaget är därför RekUpp (Rekommenderade Uppgifter), enwebbapplikation som lärarna ska kunna använda för att föreslå uppgifter somstudenterna bör utföra. Programmet är skräddarsytt för att engagera studenternai reflektion angående sin egen prestation samt ge förutsättningar för att bättrehantera sin egen studietid. Informationen och den data som uppstår kan lärarnaanvända på bästa sätt för att övergripande analysera studenternas prestationer påkursen. Programmet förväntas både bidra till att lösa problemet med brist påinformation och till att engagera studenter.I det här arbetet redovisas utvecklingsprocessen. Denna baseras på tidigareforskning kring självreglering, självreflektion och digitala verktyg för att på bästamöjliga sätt engagera studenter och samtidigt få ut information som lärare kananvända för att justera och förbättra undervisningen. Tanken är att utvecklingen avsystemet, och de slutsatser som presenteras, ska kunna användas somutgångspunkt eller ramverk för att utveckla liknande system. / An obstacle in higher education has for a long time been that it is difficult forteachers to get an overview for how the students are performing. The parts of thecourse that are believed to be hard may not be, and vice versa. Beyond directquestions from students, teachers must guess from the best of their ability aboutwhich exercises that the students experience as difficult.Within certain technical and mathematical educations, it is common for teachersto recommend exercises that the students are expected to complete to get anunderstanding of the field. There is a risk that students don’t do these exercisescontinuously and instead spend a lot of time studying ahead of an exam at the endof the course. This does not give the same deep knowledge as continuous studydoes.Teachers tend to publish these exercises in a text file on an available learningplatform, this does not solve the problems mentioned previously. A suggestion fora solution is RekUpp (from the Swedish translation of Recommended exercises), aweb application that teachers can use to publish which exercises students aremeant to do. The program is tailored to engage students in self-reflection abouttheir performance and give them prerequisites for better time management. Theinformation and data that is created can be used by teachers to analyze how thestudents are performing. The system is expected to contribute to solving both theproblem of a lack of information and to continuously engage students.In this report the development process is described. This is based on previousresearch about self-regulation, self-reflection, and digital tools to engage studentsin the best possible way and at the same time transfer information that teacherscan use to adjust and improve their courses. The intention is that the developmentof the program, and the conclusions that are presented, can be used as a startingpointor framework to develop similar systems.

Denna studie syftar till att undersöka hur digitala verktyg kan användas som stöd för elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. För att förstå hur lärare arbetar med verktygen för att stötta elever och vilka faktorer som påverkar detta behövs det få svar på olika frågor. Studien undersöker vilka möjligheter och utmaningar det finns med användandet av det digitala verktyget, lärares beskrivning av användandet med digitala verktyg och hur lärares digitala kompetens påverkar användandet.  Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i ramfaktorteorin och teoretiska begrepp från det sociokulturella perspektivet om den proximala utvecklingszonen och scaffolding. För att uppfylla syftet med studien har en kvalitativ datasamlingsmetod genomförts i form av intervjuer. Fem intervjuer med sex olika lärare genomfördes för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar på att respondenterna uttrycker att de digitala verktygen är en positiv faktor för att utveckla elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. Det huvudsakliga resultatet i studien var de olika funktionerna med verktygen som ansågs som en givande möjlighet. Digitala verktygets korrigeringsfunktioner, talsyntes och översättning ligger till grund för elevers skrivutveckling. Utmaningar med digitala verktyget berörs också i studiens resultat. Arbetet med verktygen ger krav på lärare och deras digitala kompetens för att använda verktygen på ett effektivt sätt. Studiens metod och resultat diskuteras slutligen i samband med teori och syfte. / This study aims to investigate how digital tools can be used to support pupils with Swedish as a second language in their writing development. To understand how teachers work with digital tools to support pupils and what factors influence this, it is necessary to get answers to various questions. The study investigates what opportunities and challenges there are with the use of the digital tool, teachers’ descriptions of the use of digital tools and how teachers’ digital competence affects their use. The study’s theoretical standpoint is based on the framework factor theory and theoretical concepts from the sociocultural perspective on the proximal development zone and scaffolding. To fulfill the purpose of the study, a qualitative data collection method was conducted in form of interviews. Five interviews with six different teachers were implemented to get answers to the study’s questions. The result of the study show that the respondents express that the digital tools are a positive factor for developing student with Swedish as a second language in their writing development. The main result of the study was different functions with the tool which was considered a rewarding opportunity. The digital tool’s correction functions, speech synthesis and translation form the basis for pupils writing development. Working with the tools places demands on teachers and their digital skills to use the tools effectively. The study’s method and results are finally discussed in connection with theory and purpose.

När världen ställdes inför krissutionen Covid-19 pandemin drabbades verksamheter av anpassningar och förändrade arbetssätt. Covid-19 pandemin bidrog till att verksamheter behövde engagera sig i distansarbete och förbättra sin IT-kapacitet för att komma framåt i sin digitala transformation. För att kunna genomföra en digital transformation är digital mognad, digital kompetens och digitala verktyg centrala delar. Syftet med studien är att undersöka om graden av digital mognad påverkar en digital transformation inom utbildningsverksamheter vid en krissituation. Studiens ändamål är att identifiera hur en digital transformation påverkas beroende på graden av digital mognad vid en utbildningsverksamhet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsmetod där sju semistrukturerade intervjuer legat till grund för undersökningen. Respondenterna har bestått utav lärare och personal från olika institutioner på Högskolan i Borås där alla arbetat eller undervisat på distans. Resultatet visar att graden av digital mognad har en avgörande roll för hur den digitala transformationen kan genomföras. Graden av digital kompetens har också visat sig vara en bidragande faktor till om den digitala mognaden är hög eller låg. De personer som behärskar och tillämpar digitala verktyg bäst är också de som visat sig ha hög digital kompetens och hög digital mognad. / When the world was faced with the crisis Covid-19 pandemic, businesses were affected by adaptations and changed working methods. The Covid-19 pandemic contributed to the need for businesses to engage in teleworking and improve their IT capacity in order to move forward in their digital transformation. To be able to carry out a digital transformation, digital maturity, digital competence and digital tools are central parts. The purpose of the study is to investigate whether the degree of digital maturity affects a digital transformation within educational activities in a crisis situation. The purpose of the study is to identify how a digital transformation is affected depending on the degree of digital maturity in an educational activity. The study was conducted with the help of a qualitative research method where seven semi-structured interviews formed the basis of the study. The respondents consisted of teachers and staff from various departments at the University of Borås, where everyone worked or taught at a distance. The results show that the degree of digital maturity plays a decisive role in how digital transformation can be implemented. The degree of digital competence has also been shown to be a contributing factor to whether digital maturity is high or low. The people who master and apply digital tools best are also those who have been shown to have high digital competence and high digital maturity.

Bakgrund: I dagens samhälle går den digitala utvecklingen ständigt framåt inom flera olika områden. Inom byggbranschen blir projekten allt mer komplexa och installationstekniskt avancerade. Samtidigt haltar arbetsmetoderna inom byggproduktionen efter och kan i vissa fall upplevas som föråldrade. För att hänga med övriga branscher både när det kommer till teknik och metoder behöver byggföretag satsa på frågor som rör användandet av digitala verktyg inom byggproduktionen. Syfte: Forskningen visar på en vinst för byggprojekt inom både tids- och kostnadseffektivisering vid användning av BIM och digitala verktyg i byggprojekt. Med denna utgångspunkt kommer examensarbetet rikta in sig på att undersöka orsaken till den begränsade användningen av digitala verktyg i produktionen. Rapporten vill också belysa svårigheterna i användning av digitala verktyg där extra fokus kommer att ligga på 3D-modeller och arbetet med tidsplaneringen i produktionen. Metod: Teori inom ämnet har inhämtats dels genom litteratur men också i form av tidigare studier. Genom kvalitativa intervjuer och en större kvantitativ enkätundersökning önskade författarna att kunna besvara rapportens frågeställningar. Båda metoderna jämfördes för att undersöka om svårigheterna med användning av digitala verktyg delades av centrala resurser på Skanskas huvudkontor och ute hos medarbetarna i produktionen och hur utbrett problematiken var på Skanskas olika projekt. Resultat: Viljan att börja arbeta mer digitalt finns redan hos medarbetarna. Okunskap och brist på erfarenhet leder till att digitala verktygen upplevs som besvärliga istället för något som hjälper medarbetaren i dess vardag. Med rätt resurser och utbildningen kommer ett ökat användande av digitala verktyg inte vara en omöjlighet för byggbranschen inom en snar framtid. Konsekvenser: En ökad användning av digitala verktyg genom hela byggprocessen har flera fördelar. Företaget kommer klara av allt mer komplexa projekten och få en ökad operativ effektivitet som i sin tur leder till nöjdare kunder, medarbetare och en högre kvalité på slutprodukten. En ökad digitalisering kommer med stor sannolikhet göra företaget mer attraktivt på arbetsmarknaden. Avgränsningar: Rapporten är avgränsad mot byggproduktionens användning av digitala verktyg, med ett extra fokus på 3D-modeller och tidsplanering. Dessutom har författarna valt att även avgränsa rapporten till Skanska Sverige AB:s arbete med ett utökat användande av digitala verktyg. / Background: In today's society, the digital development is constantly advancing in several different areas. In the construction industry, the projects are getting more complex and installations more advanced. At the same time, working methods in the construction industry get behind other industries and may in some cases be perceived as outdated. In order to keep up with other industries when it comes to technology and methods, construction companies need to focus on issues related to the implementation of digital tools in construction phase. Purpose: Research shows a profit for construction projects in both time and cost efficiency when using BIM and digital tools in construction projects. With this starting point, the bachelor thesis will focus on investigating the reason for the limited use of digital tools in production. The report also wants to highlight the difficulties in using digital tools with extra focus on 3D-models and the work on scheduling in production. Method: Theory of the subject has been obtained partly through literature but also in form of previous studies. Through qualitative interviews and a larger quantitative questionnaire survey, the authors wanted to be able to answer the report's questions. Both methods were compared to investigate whether the difficulties with using digital tools were shared by the central resources at Skanska's headquarters and the coworkers in the production and how widely the problem was on Skanska's various projects. Result: The willingness to start working more digital already exists among coworkers. Lack of knowledge and experience leads to that digital tools are experienced as difficult instead of something that will helps employee in the everyday work. With the right resources and education, increased use of digital tools will not be an impossibility for the construction industry in the near future. Consequences: I ncreased use of digital tools throughout the construction process has several advantages. The company will be able to handle more complex projects and increase their operational efficiency which in turn leads to satisfied customers, coworkers and a higher quality on the final product. Increased digitization will most likely make the company more attractive in the labor market. Restrictions: The report is limited to the construction phase use of digital tools with an additional focus on 3D-models and scheduling. In addition, the authors have chosen to delimit the report to Skanska Sweden AB's work on increasing the use of digital tools.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter genom digitala verktyg inom F-3 och ämnet svenska. Forskningsfrågorna handlar om hur pedagogerna som medverkar i studien tolkar fenomenet läs- och skrivsvårigheter, samt på vilka sätt de arbetar för att främja inlärningen med digitala verktyg och vilka möjligheter respektive svårigheter de möter i undervisningen med stöd av digitala verktyg. Resultatet vilar på intervjuer med fyra verksamma pedagoger som dagligen arbetar med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Deras uttalanden har analyserats för att finna kärnan i praktiker med digitala verktyg som främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet, då digitala verktyg är kommunikationsverktyg. Då studien även behandlar specialpedagogiska aspekter används specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra elevers behov. Resultatet visar på att de digitala verktygen främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta genom att de digitala verktygen tillåter anpassningar som ej är möjliga i den traditionella läs- och skrivundervisningen. Användandet av digitala verktyg skapar även motivation hos eleverna då arbetet ses som något lustfyllt. / The purpose of this study is to explore how teachers work when counteracting pupils’ reading and writing difficulties through digital tools, in elementary school, and in the Swedish subject. The research questions process how the teachers that participate in the study interpret the phenomenon of difficulties of reading and writing, how they work with promoting learning through digital tools and what possibilities and difficulties they encounter in this type of education. The result is based on interviews with four active teachers who work with digital tools in reading and writing education daily. Their statements have been analyzed to find the core of what promotes learning to read and write for students that have reading and writing difficulties when using digital tools. The theoretical framework the study is based on is the socio-cultural perspective, because of the digital tool being a communication tool. As the study also processes special education aspects, the special education perspectives are used to make the needs of pupils´ visible. The result shows that the digital tools promote reading and writing skills for students with reading and writing difficulties. This is because the digital tools allow adaptations that would not be possible in traditional reading and writing instruction. The digital tools also create motivation for students because the work is seen as something pleasurable.