Byggbranschen är idag en av få branscher där utvecklingen av digitalisering har gåttlångsamt. En anledning till detta är byggsektorns inställning till förändring eftersom den ansesvara konservativ. Bristen på digitalisering har visat sig medföra konsekvenser som ineffektivproduktivitet och onödiga kostnader.Syftet med studien var först och främst att informera om hur byggbranschen ser ut idag utifråndigitaliseringens synvinkel. Dessutom var målet att bidra med en kartläggning över de digitalaverktyg som används idag i produktionsfasen samt ge en förenklad bild av deras funktioner.Därtill var poängen även att bidra med lösningsförslag på hur byggproduktionen kundeeffektiviseras, detta i form av digitala verktyg som kunde tänkas standardiseras i framtiden.Rapporten har en kvalitativ metod där fokus låg på att kartlägga olika aktörers perspektivinom byggbranschen samt genomföra en informationsrik sökning från litteraturkällor. Detförstnämnda skedde genom enkätundersökningar. Informationen hämtades framförallt frånvetenskapliga rapporter men även artiklar och hemsidor.Resultatet visade att fördelarna överväger nackdelarna, där en hantering av verktygen på rättsätt visade sig ge en ökad produktivitet i produktionsfasen samtidigt som en minskning avbåde kostnad och tid. Nackdelarna beror på ekonomiska skäl i form av dyrainvesteringskostnader och att det krävs en upplärningsperiod. Avgränsningen iexamensarbetet var endast mot digitala verktyg som används i byggproduktion och enkätenbesvarades enbart av personer som jobbar inom Sveriges byggföretag.Slutsatsen som drogs var att digitalisering medför ett flertal positiva egenskaper som kaneffektivisera byggbranschen. / The construction industry is today one of few industries where the development ofdigitalisation has been slow. One reason for this is the construction sector's attitude to changeas it is considered conservative. The lack of digitalisation has been shown to result inconsequences such as inefficient productivity and unnecessary costs.The purpose of this study was to first and foremost inform about what the constructionindustry looks like today from the viewpoint of digitalisation. In addition, the goal was tocontribute knowledge about the digital tools used today in the production phase and provide asimplified depiction of its functions. Furthermore, the point was also to come up with solutionproposals on how construction-production can be made more efficient, this in the form offuture digital tools.The investigation has a qualitative method where the focus was on the perspective of differentpeople in the construction industry and conducting an information-rich search from literaturesources. The former was done with the help of surveys. The information was obtainedprimarily from scientific reports but also articles and websites.The results showed that the advantages outweigh the disadvantages where a handling of thetools in the right way proved to give an increased productivity in the production phase at thesame time as a reduction of both cost and time. The disadvantages are due to financial reasonsin the form of expensive investments and that an education was required. The limitation in theproject was to only cover digital tools used in construction-production and the survey wasexclusively answered by staff working in Sweden's construction sector.The conclusion that was drawn was that digitalisation can lead to a number of positivequalities that can benefit the construction industry.

El sector educativo en el Perú, con la llegada de la pandemia a causa de la COVID-19, generó una fuerte incertidumbre por parte de los docentes por poder seguir entregando la misma calidad educativa, pero de manera remota a través de un dispositivo electrónico, resultando una nueva necesidad en el mercado que debía ser solucionada inmediatamente. Es por tal motivo que Teach Me nace como respuesta para revertir el retroceso dado en el sector educativo y la dificultad de esta nueva modalidad virtual para los docentes. Todo ello, con el fin de ayudar a que los profesores puedan dar una sesión de clase dinámica, atractiva visualmente y apoyada del uso de herramientas digitales para que siga teniendo el potencial de enseñar y desarrollar al estudiante. Este proyecto consta de dos etapas fundamentales que dieron pie a que nuestro proyecto pueda evolucionar y concretar. La primera etapa constó de validar nuestra idea de negocio ante el segmento ya delimitado y expertos, a través de entrevistas; y la segunda requirió la validación de la solución para conocer si realmente nuestro proyecto satisfacía esta brecha en el sector educativo y podía ser viable para su ejecución. Finalmente, concretamos con el desarrollo de Teach Me, una plataforma web orientada a brindar enseñanza a los docentes de manera digital, teniendo como diferencial la creación de una comunidad de expertos docentes, así como el establecimiento de una enseñanza redituable que logre integrar al equipo a los propios usuarios ya suscritos al programa. / The education sector in Peru, with the arrival of the pandemic due to COVID-19, generated a strong uncertainty on the part of teachers to be able to continue delivering the same educational quality but remotely through an electronic device, resulting in a new need in the market that had to be solved immediately. It is for this reason that Teach Me was born as a response to reverse the setback in the education sector and the difficulty of this new virtual modality for teachers. All this, in order to help teachers to give a dynamic class session, visually attractive and supported by the use of digital tools so that it continues to have the potential to teach and develop the student. This project consists of two fundamental stages that led to our project being able to evolve and become concrete. The first stage consisted of validating our business idea with the already defined segment and experts, through interviews; and the second required the validation of the solution to know if our project really satisfied this gap in the education sector and could be viable for its execution. Finally, we concretized with the development of Teach Me, a web platform aimed at providing teaching to teachers in a digital way, having as differential the creation of a community of teaching experts, as well as the establishment of a profitable teaching that manages to integrate the team to the own users already subscribed to the program. / Trabajo de investigación

Bakgrund: Bygg- och anläggningsbranschen är en bransch som bland annat bygger ut bredband. I Sverige, såväl som inom EU, har omfattande mål satts för bredbandsutbyggnad inom de närmsta åren. Detta ställer krav på branschen, specifikt att de måste digitaliseras för att kunna effektivisera sitt arbete, vilket de fått kritik för att ha varit långsamma med. Detta fenomen undersöks i denna studie genom att iaktta anammandet ett digitalt verktyg utifrån TOEramverket. Det är ett ramverk som är lämpat för att analysera vad som motiverar implementering och anammande av en ny teknologi. Syfte: Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för bolag verksamma inom anläggning vad gäller implementering och anammande av digitala verktyg, utifrån en teknologisk, organisatorisk och miljömässig kontext. Därför vill studien undersöka vad som motiverat bolag som jobbar med anläggningsverksamhet att implementera och anamma en ny teknologi. Metod: Studien omfattas av en kvalitativ forskningsmetod, interpretivistisk lins och abduktiv ansats. Studiens urval har tillämpats med hjälp av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval med fokus på respondenter som har en högre position i sin organisation. Datainsamling görs genom semi-strukturerade intervjuer med flera fallföretag aktiva inom branschen, och data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Slutsats: Studien kan utifrån resultatet av den diskussion som förs i analysavsnittet visa att de faktorerna som ingått i TOE-ramverket påverkar anammande och implementering av teknologi i bolag verksamma inom anläggning. De faktorer som identifierat som spelar roll för en påverkan är: upplevda direkta och indirekta fördelar, komplexitet, kompatibilitet, organisatorisk beredskap, teknologisk beredskap, organisatoriskt stöd, upplevd press från branschen, upplevd press från handelspartners och upplevd press från konsumenter. Slutligen har ett antal nya faktorer identifierats som betydande i anammande- och implementeringsprocessen: nationell kultur, ålder, upplevda direkta nackdelar och indirekta nackdelar / Background: The construction industry is an industry that, among other areas, construct and develop broadband infrastructure. In Sweden, as well as within the EU, extensive goals have been set for broadband expansion in the next few years. This places a demand on the industry, specifically that they must digitize in order to increase efficiency, which is something that the industry has been criticized for. This study investigates this phenomenon by observing the adoption of a digital tool, based on the TOE framework. This is a framework that is suitable for analyzing what motivates firms to adopt new technology. Purpose: The aim of the study is to contribute an increased understanding of construction firms regarding the implementation and adoption of digital tools, based on a technological, organizational and environmental context. Therefore, the study wants to describe what motivated these construction companies to implement and adopt a new technology. Methodology: The study uses a qualitative research method, interpretivistic lens and abductive approach. The study's sample was selected using a convenience sample and snowball sample, focusing on respondents who have a higher position in their organization. The data collection is done through semi-structured interviews with several case companies active in the industry, and data has been analyzed through a qualitative content analysis. Conclusion: Based on the results of the discussion in the analysis section, the study can show that the factors included in the TOE framework affect the adoption and implementation of technology in firms in the construction industry. The factors identified that play a role in influencing are: perceived direct and indirect benefits, complexity, compatibility, financial readiness, technological readiness, organizational support, perceived pressure from the industry, perceived pressure by partners and perceived pressure from consumers. Finally, in the empirical material and subsequently in the analysis section, new factors that have been identified as affecting the adoption and implementation process have emerged: national culture, age, perceived direct disadvantages and indirect disadvantages.

Om vi söker på ”digitala läromedel” så hittar vi tusental olika programvaror på internet. Det har skett en ökad utveckling i användning av digitala läromedel i skolan vilket gör att digitalisering har idag en central roll i skolans verksamhet som ständigt utvecklas. Det beskrivs fram att både program såsom appar som har en pedagogisk tanke kan fungera som ett läromedel. Syftet med denna studien är att analysera läsförståelseövningar i tre digitala läromedel i svenska med inriktning årskurs 4-6. Vår förhoppning med undersökningen är att kunskapen kommer kunna användas senare i möten med elever för att bidra till att läsförståelsen utvecklas. Vår studie grundar sig på en kvalitativ textanalys som byggs på tolkning av texter i olika läsförståelseövningar i tre utvalda digitala läromedel. Clio Online, Gleerups och Liber som valdes ut för den studien och valet grundar sig på teoretiska utgångspunkter som handlar om digitala teknikens möjligheter som bör finnas i ett digitalt läromedel. Studiens resultat visar på att de utvalda läromedlen gestaltas för det mesta på samma sätt. I alla tre läromedel finns det enklare kunskapsfrågor där man ¨fyller i¨ rätt svar. Detta kan kopplas till de tre läromedlen där det finns tillgång till kunskapsfrågor som det bara finns ett rätt svar till. Såsom kunskapsfrågor så får användaren även återkoppling på rätt/fel svar när användaren är färdig med uppgifterna och klickar på specificerad plats. Dock beroende på typen av frågor så vissa frågor är samtals frågor och vissa är att formulera ett svar. Det framkommer ett innehåll i alla tre läromedel i början av uppgiften där det står vad eleverna ska arbeta med. Vid varje avsnitt så får användaren ”eleven” lärandemål inför hela området samt vilka lärandemål som eleven ska träna på vid varje respektive sida eller fråga. Det framgår en självständig genomgång vid undervisningsavsnitt och visualiserade händelser som användaren ”eleven” kan få kunskap kring. I alla tre läromedel som analyserades finns det både likheter och skillnader emellan dem. De tre läromedel har samma funktioner som exempelvis att man kan lyssna på texten man läser, övningar med svårighetsgrad med mera. Till vidare forskning hade det varit givande att fortsätta studier inom digitala läromedel. Det hade varit till stor fördel att analysera lärarens material som tillkommer i de digitala läromedlen. För att få en bredare syn på hur de digitala läromedlen fungerar utifrån ett lärarperspektiv hade varit gynnsamt till framtida arbetsområden inom ämnet svenska.

Efter ett beslut från regeringen blir skolan allt mer digitaliserad. Digitala verktyg bör dock fylla en funktion för elevernas lärandeprocess. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka, problematisera och analysera hur lärare arbetar med digitala verktyg i idrott och hälsa på gymnasiet och på vilket sätt det bidrar till elevernas lärande. Vi har ställt oss frågorna: Vilka digitala verktyg används och hur nyttjas de av de tillfrågade lärarna i idrott och hälsa? På vilket sätt anser de tillfrågade lärarna att användandet av digitala verktyg bidrar till elevernas lärande? samt Vilka för- och nackdelar anser de tillfrågade lärarna att det finns med digitala verktyg i idrott och hälsa i förhållande till lärande?   Metod Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats, där sju lärare har intervjuats i ett handplockat urval. Analysen gjordes med hjälp av en tematiserad färgkodning. Resultat Resultatet visar påfallande positiva attityder och resonemang för användandet av digitala verktyg i idrott och hälsa, exempelvis att film kan bidra till att öka elevernas rörelseförmåga och att pulsklockor ger eleverna förståelse i träningslära. En utmaning kan vara att hantera tekniska problem och att vissa verktyg distraherar eleverna från undervisningen.    Slutsats Slutsatsen är att digitala verktyg kan bidra till elevernas lärandeprocess om lärarna som använder dem har god kompetens och därav använder det på rätt sätt. Samt om eleverna har förståelse för att digitala verktyg ska användas till undervisningens ändamål och därför inte ägnar tiden åt att göra icke skolrelaterade saker på telefonen. / The Swedish school becomes more and more digitized after a decision from the Government of Sweden. However, digital tools should have a function for the pupils learning process. Aim The purpose of this study is to investigate, problematise and analyse how teachers work with digital tools in physical education at the Swedish upper secondary school and how it contributes to the pupils learning. In this study we have asked following: What digital tools are used and how are they used by the surveyed teachers in physical eduaction? How does the surveyed teachers deem that the tools contribute to the pupils learning? and According to the surveyed teachers, what are the advantages and disadvantages with digital tools in physical education in relationship to learning? Method The study is based on a sociocultural perspective and have a qualitative approach, where seven teachers have been interviewed in a hand-picked selection. The analyse was done using a thematic color coding. Results The result shows strikingly positive attitudes and arguments for the use of digital tools in physical education. For example, to show a video clip can contribute to increase the pupils movement ability and heart rate trackers can help the pupils to understand physiology. A challenge can be to deal with technical malfunctions, and also that some tools distract the pupils from the lesson.   Conclusion The conclusion is that digital tools can contribute to the pupils learning process if the teacher who use it have good skills and does it correctly. Also that pupils need to understand that digital tools should be used for teaching purposes and not for spending time on other funnier things on their phones.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vad aktuell forskning har kommit fram till om eventuella skillnader i läsförståelsen mellan traditionell och digital läsning och hur läsförståelsen hos grundskoleelever kan stödjas och utvecklas vid läsning på skärm. Materialet i studien bygger på 11 publikationer som tagits fram genom databassökning och manuell sökning via referenslistor. För att bearbeta och analysera resultatet gjordes en innehållsanalys. Studiens resultat är motstridiga avseende vilka skillnader som finns mellan läsförståelsen i traditionell och digital läsning. Det finns forskning som visar att läsförståelsen påverkas såväl positivt som negativt vid digital läsning, och det finns forskning som visar att det inte påverkar läsförståelsen om en text läses digitalt eller traditionellt. I studien framkommer också att de förmågor som krävs vid digital läsning är andra förutom de som krävs vid traditionell läsning. Studien visar även att när lärare inkluderar elevsamarbete i undervisningen påverkas elevers digitala läsförståelse positivt. Genomgången visar att forskning om hur lärare kan undervisa i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang är otillräcklig, vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom det området.

I takt med samhällets utveckling sker förändringar inom förskolans verksamhet, vilket öppnar möjligheter för nya undervisningsmetoder. Därför har syftet med den här studien varit att öka kunskapen på förskollärares uppfattning om användningen av applikationer inom hållbar utveckling, samt om de upplever att applikationer skapar ett mervärde i undervisningen. För att undersöka förskollärares uppfattningar har en enkätundersökning med en kvantitativ ansats genomförts. Resultatet av studien visar att respondenterna upplevde applikations användningen inom hållbar utveckling som positiv, dock saknades kunskaper för att bedriva detta i större utsträckning. Samtidigt påvisade studien hur användningen av applikationer bidrog till mervärde, då respondenterna uttryckte att den sociala kontexten barn befinner sig i ökar förutsättningar för barns lärande. Slutligen diskuteras studiens resultat, i förhållande till tidigare forskning, litteratur, styrdokument och det sociokulturella perspektivet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.

Debido a la pandemia ocasionada por el COVID - 19 muchos negocios se vieron afectados teniendo que optar por medidas que iban desde reinventarse, cerrar o trabajar de forma remota. Muchas personas vieron la coyuntura como una oportunidad para poder crear emprendimientos o los que ya tenían uno potenciarlo, aprovechando las herramientas digitales que fueron un gran aliado para muchos. Sin embargo, se pudo evidenciar que gran parte de estos emprendedores desconocen temas que eran de mucha ayuda para sus negocios y les podrían otorgar mejores beneficios, es por eso que en base a esta necesidad encontrada hemos propuesto iniciar un plan de negocio centrado en una plataforma (App) denominada INNOVA EMPRENDEDOR, donde emprendedores constituidos y no constituidos puedan ingresar con la finalidad de poder acceder a los servicios que ofreceremos que van desde asesorías profesionales, tips hasta noticias más recientes con la finalidad de poder solucionar las principales interrogantes que puedan tener. Asimismo, para poder llevar a cabo la realización del trabajo se realizaron una serie de acciones entre las cuales se encontraban, determinar la propuesta de valor del negocio, entrevistas a expertos y usuarios para la validación del BMC , generación de experimentos para conocer la intención de compra de los potenciales usuarios a través de webinars, encuestas y anuncios en Instagram. Finalmente, a través del plan financiero se pudo conocer la viabilidad que tenía nuestro proyecto, puesto que se obtuvo un VAN de 236, 111 y un TIR de 30.0974%. / Due to the pandemic caused by COVID-19, many businesses were affected by having to opt for measures that ranged from reinventing themselves, closing or working remotely. Many people saw the situation as an opportunity to create ventures or those who already had one to promote it, taking advantage of digital tools that were a great ally for many. However, it was possible to show that a large part of these entrepreneurs are unaware of issues that were very helpful for their businesses and could provide them with better benefits, that is why based on this need we have proposed to start a business plan focused on a platform (App) called INNOVA EMPRENDEDOR, where incorporated and unincorporated entrepreneurs can enter in order to be able to access the services that we will offer that range from professional advice, tips to the most recent news in order to solve the main questions they may have. Likewise, to carry out the work, a series of actions were carried out, among which were, determining the business value proposition, interviews with experts and users for the validation of the BMC, generation of experiments to know the intention of purchase of potential users through webinars, surveys, and advertisements on Instagram. Finally, through the financial plan it was possible to know the viability of our project, since a NPV of 236, 111 and an IRR of 30.0974% was obtained. / Trabajo de investigación

This thesis presents a case study conducted at the Museum of Ethnography in Stockholm, focusing on the digital tools and implementations within the exhibitions of the museum. It aims to explore the perspectives and interactions on digital tools and implementations of both museum employees, and visitors, examining the potential discrepancies that may arise. The study falls within the field of Digital Humanities, with a specific emphasis on the impact of new museology and digital applications within cultural heritage institutions. To establish a comprehensive understanding of the subject, varying ethnographic methodologies are employed. Interviews have been conducted with employees at the museum to investigate their understanding and planning regarding the use of digital tools and implementations in their exhibitions. Additionally, interviews with visitors as well as on-site observations were conducted to provide insight into visitor experiences and interactions with the digital tools and implementations. Lastly, one participatory observation during a tour of an upcoming exhibition was performed to add perspective from the professionals of the museum. The findings reveal that digital tools and implementations are highly regarded as invaluable assets by the Museum of Ethnography. However, the thesis finds that the diverse professional backgrounds within the museum staff adds complexity to understanding the digital tools and implementations, which affects the staff’s ability to find harmonious solutions for problems of accessibility of the tools. Visitors tend to find direct interactions, such as games or educational movies, more accessible and easier to engage with, while immersive sounds and projections may go unnoticed. The study contributes to the existing body of knowledge in Digital Humanities by expanding the knowledge about the effective utilization of digital tools and implementations in cultural heritage museums, through this case study. It serves as a guide for other GLAM institutions, offering new diverse perspectives of both museum professionals and visitors.