I en rapport finansierad av Smart Built Environment konstateras att stora möjligheter finns att höja kvaliteten på och sänka kostnader för den slutgiltiga produkten via digitala lösningar i byggbranschen. Ett område där digitaliseringen har stor inverkan är just digitala verktyg på byggarbetsplatsen (Bygg 4.0, u.å.). Digitala verktyg definieras i studien som programvara och applikationer lämpade för byggbranschen. Syftet med examensarbetet var att kartlägga vilka digitala verktyg som används inom Skanskas produktion samt jämföra användandet av digitala verktyg inom verksamhetsgrenarna Hus respektive Väg och anläggning. Studien fokuserar på hur användandet av digitala verktyg främjas genom strategier och målsättningar i Skanskas organisation. Metoden för insamling av material var inledningsvis en litteraturstudie av teori, fortsättningsvis utfördes en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Enkätundersökningen fokuserade på användandet av digitala verktyg och intervjuerna på hur Skanskas medarbetare uppfattar att Skanska arbetar med digitaliseringen. Resultatet av studien visar på skillnader i utsträckningen som de digitala verktygen används inom verksamhetsgrenarna. Resultatet av enkätstudien visar att verksamhetsgren Hus använder de digitala verktygen i större utsträckning. Resultatet av intervjustudien visar att orsaken till detta är att verksamhetsgren Hus arbetar proaktivt genom strategier och målsättningar som Basnivå hus, Projekt i världsklass och Smarta projekt. Verksamhetsgren Hus har även digitala ledare ute i projekt som stöds av en digital coach på regionnivå. Verksamhetsgren Väg och anläggning har inte en lika etablerad grund då enbart Projekt i världsklass är utgångspunkten för digitalt arbete. Det finns inte heller några digitala ledare i projekten. Den rollen uppstår organiskt genom engagerade individer med kunskaper i digitala verktyg. Verksamhetsgren Hus har ett mer väletablerat system för arbete med digitala verktyg vilket leder till att verksamhetsgrenens arbete med digitala verktyg har kommit längre än verksamhetsgren Väg och anläggning. / In a report financed by Smart Built Environment it was stated that there are possibilities to improve quality and reduce cost in the finished product through digital solutions in the construction industry. One area where digitization has got a high impact is in the use of digital tools on the construction site (Bygg 4.0, u.å.). Digital tools are defined as software and applications suited for the construction industry. The purpose of this thesis was to map out the digital tools used in Skanska's production and to compare the use of digital tools within the business areas infrastructure and commercial building. The study focuses on how the use of digital tools is encouraged through strategies and objectives in Skanska's organization. The method for collecting material was a literature study of theory, a quantitative survey and qualitative interviews. The survey focused on the use of digital tools and the interviews on Skanska's employees perception on Skanska's work with digitization. The results of the study show differences in the extent that the digital tools are used within the business areas. The results of the quantitative study show that the business area commercial building uses the digital tools to a greater extent. The reason for this is that the business area commercial building works proactively through recommendations such as Basnivå Hus, Projekt i världsklass and Smarta projekt. The business area commercial building also has a role called digital leader in every project, who are supported by a digital coach in every region. The business area infrastructure does not have an equally established foundation, since only Projekt i världsklass is the starting point for digital work within the business area. There are also no digital leaders in projects within the business area. This role arises organically through committed individuals with good knowledge of digital tools. The business area commercial building has a well-established system for working with digital tools, which means that the business area has come further than the business area infrastructure.

There is an increasing number of construction products that are manufactured globally through complex supply chains. The results of this is that quality requirements are increasing and the construction industry look towards ways to reassure the sustainability of the materials in their supply chains. The aim of this study is to explore how the new blockchain technology may be used to meet today´s and future requirements of the construction industry and analyze the potential consequences of using the technology. Our work examine how the blockchain technology can support supply chain transparency and material traceability. To explore and analyze how the technology may affect the supply chain of a specific material a case study has been carried out. The task has been focused on how a specific material is handled throughout a suppliers supply chain, from where it originates until final use by a contractor. A hypothetical supply chain has been set-up and analyzed in terms of transparency, traceability and the potential consequences of using the blockchain technology. We have specifically focused on how the blockchain system could be set-up, who should own the blockchain system and what are the sustainable aspects of using blockchain.  The conclusion is that blockchain technology can improve the transparency throughout the entire supply chain. However the need for a complementary technology is needed in order to handle all the problems with traceability. One example of this complementary technology is RFID tagging. Furthermore, some of the consequences that has been identified are; it improves the way to handle supply chain documentation, the reputation of the industry improves, the possibility to remove third party organs increases. / Med ökat antal byggmaterial som tillverkas genom globala komplexa försörjningskedjor ökarkvalitetskraven inom byggbranschen samt behovet att säkerställa hållbarheten hos dessamaterial. Syftet med denna studie är att bedöma hur blockkedjeteknik kan användas för attsäkerställa dagens och framtidens krav på byggindustrin och analysera dess potentiellakonsekvenser vid ett användande av tekniken. Detta arbete undersöker följaktligen hurblockkedjeteknik kan stödja transparens och spårbarhet i leverantörsledet.För att analysera hur tekniken kan påverka en typ av byggmaterial har en fallstudie utförts isyfte att kartlägga ett leverantörsled. Fallstudien har fokuserat på hur materialet hanteras, fråndess ursprung tills att det anländer till byggarbetsplatsen. En hypotetisk leverantörskedja harkonstruerats och analyserats i termer av transparens, spårbarhet och vilka olika konsekvenserdet kan medföra. Vi har speciellt fokuserat på hur blockkedjesystemet kan konstrueras, vemsom ska äga systemet och hållbara aspekter.Slutsatsen är att blockkedjeteknik kan öka transparensen genom hela leverantörsledet. Detfinns emellertid ett behov av komplimenterande teknik att lösa spårbarhet. Ett exempel pådenna komplimenterande teknik är RFID taggning. Slutligen har ett antal konsekvenserfastställts vid ett användande som är; hanteringen av dokumentationen förbättras, ryktet inomindustrin förbättras och möjligheten att ersätta tredjepartsorgan ökar.

The implementation of digital tools, such as building information modeling (BIM) in lowand middle income countries’ (LMIC) infrastructure projects has increased in interest. LMICsuch as Somalia are in need of new road construction and improved infrastructure. The purpose of this thesis study is to explore perceived challenges of implementing digital tools in the construction sector in LMIC. To provide a more detailed and in-depth insight, the thesis study has been performed through an interview study in Somalia. Since the interest is in perceptions and experiences about the implementation of digital tools, a qualitative method was chosen. Respondents were selected from the construction sector that has been interviewed about their experiences of the implementation of digital tools. The study has used Kotter's 8-step process for change as an analytical framework to analyze and discuss the empirical findings.  The results show that the most critical challenges to implementing digital tools in a LMIC ssuch as Somalia are:- lack of financial resources for investing in digital tools on large infrastructure projects- lack of overall experience and competence in the use of digital tools- lack of regulations for digital tools from the public client The study suggests the public client, who in this case is the Ministry of Public Works and Reconstruction and Housing (MPWR) that are responsible for the laws and regulations in the Somalian construction sector to take these critical challenges into consideration. The public client has the overall responsibility and influence over the construction of the infrastructure and in order to increase the implementation of digital tools in the future, it is necessary that the public client establishes follow-ups and evaluations. / Implementering av digitala verktyg, såsom byggnadsinformationsmodellering (BIM), i lågoch medelinkomstländers (LMIC) infrastrukturprojekt har ökat i intresse. LMIC, såsom Somalia, är i behov av nya vägbyggen och förbättrad infrastruktur. Därmed är syftet med denna studie att utforska och granska implementeringen av digitala verktyg för byggsektorn i LMIC. För att ge en mer detaljerad och fördjupad inblick i implementeringen av digitala verktyg i ett utvecklingsland har examensarbetet genomförts genom en intervjustudie i Somalia.  Eftersom fokus ligger på människors uppfattningar och erfarenheter av implementeringen av digitala verktyg i Somalia har en kvalitativ forskningsmetod valts. Ett antal respondenter utifrån specificerade kriterier valdes ut från byggsektorn för att intervjuas om sina erfarenheter av implementering av digitala verktyg. Studien har använt Kotters 8-stegprocessför förändring som ett analytiskt ramverk. Resultaten från studien visar att de mest kritiska utmaningarna för att implementera digitala verktyg i Somalia är brist på:- ekonomiska resurser för investering i digitala verktyg i långvariga infrastrukturprojekt- helhetsförförståelse och kompetens vid användning av digitala verktyg- saknande av regelverk kring digitala verktyg från den offentliga uppdragsgivaren Studien föreslår för den offentliga uppdragsgivaren, som i detta fall är ministeriet för offentliga arbeten och återuppbyggnad och bostäder (MPWR) som ansvarar för lagar och regler i den somaliska byggsektorn att ta hänsyn till dessa kritiska utmaningar för att skapa bättre förutsättningar för implementering av digitala verktyg. Den offentliga beställaren har det övergripande ansvaret och inflytandet över byggandet av infrastruktur och för att öka implementeringen av digitala verktyg i framtiden är det nödvändigt att den offentliga beställaren etablerar uppföljningar och utvärderingar.

Denna studie undersöker olika semiotiska resurser, teckensystem och tecken på lärande som visat sig i mitt övande på polyrytmik med stöd av det designteoretiska perspektivet. Övningen har haft sin utgångspunkt i två olika metodböcker; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music av Rafael Reina (2015) och The Reference Rhythm Method av Mulle Holmqvist (2010). I Rafael Reinas bok lär författaren ut grunderna inom det indiska tala-systemet, som är en del av den sydindiska klassiska musiken. Mulle Holmqvists metod går ut på att lära sig polyrytmik genom att först lära sig en enklare rytm, som påminner om den önskade polyrytmen, för att sedan jämna ut slagen tills det uppstår en polyrytm. Genom att följa min egen lärprocess med hjälp av loggbok och videoinspelningar vid användandet av dessa metodböcker, redogörs i resultatet för hur olika semiotiska resurser kommit att visa sig och hur de i sin tur synliggjort olika tecken på lärande. Exponerandet av dessa tecken på lärande och användandet av resurser har resulterat i en ökad förståelse för hur olika metoder för polyrytmik kan användas och vilka metoder som fungerat bäst för mig. / This study examines various semiotic resources and signs of learning that have manifested themselves in my practice of polyrhythms, with the support of the design theoretical perspective. Two different method books have been used in this essay; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music by Rafael Reina (2015) and The Reference Rhythm Method by Mulle Holmqvist (2010). Rafael Reina's book teaches the basics of the Indian tala-system, which is part of South Indian classical music. Mulle Holmqvist's method involves learning polyrhythms by first learning a simpler rhythm, which resembles the desired polyrhythm, and then level out the beats until a polyrhythm occurs. By following my own learning process with the help of a notebook and video recordings, whilst using these method books, it is shown in the results how different semiotic resources is discovered and how they affect different signs of learning. Exposing these signs of learning and the use of resources has resulted in a greater understanding of how different methods of polyrhythms can be used and which methods have worked best for me.

Studiens syfte är att kartlägga hur lärarhandledningar kan stödja lärares matematikundervisningmed digitala lärresurser, samt att belysa eventuella skillnader mellan olika lärarhandledningar med avseende på detta. Tre lärarhandledningari matematik för grundskolans årskurs tre undersöks med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys och de valda lärarhandledningarna jämförs mot ett teoretiskt ramverk beståendes av Davis och Krajciks (2005) principer för hur läromedel bör utformas så att de stödjer lärares undervisning. Resultatet visar att lärarhandledningarna skiljer sig åt ifråga om vilka av Davis och Krajciks (2005) principer som finns representerade och hur detaljerat stödet gällande digitala lärresurser skrivs fram. / The aim of this study is to identify how teachers’ guides can support mathematics teaching with digital curriculum resources, and to highlight possible differences between teachers' guides in this regard. Three mathematics teachers' guides for grade three are examined by means of targeted qualitative content analysis and these chosen teachers’ guides are compared against a theoretical framework consisting of Davis and Krajcik's (2005) design heuristics for educative curriculum materials. The results show that the teachers' guides differ in terms of which of Davis and Krajcik's (2005) design heuristics are represented and how detailed the support regarding digital curriculum resources is.

Bakgrund: Distansarbete beskrivs vara en arbetsform där arbetstagare, på heltid eller deltid, utför arbetsuppgifter på annan plats än det centrala kontoret för organisationen. Tidigare forskning har lyft hur personliga egenskaper och olika grad av implementering av digitala verktyg kan påverka effektiviteten vid distansarbete.  Problemformulering: Personliga egenskaper och digitala verktygs inverkan på upplevd effektivitet vid distansarbete.  Syfte: Att ta reda på om arbetstagares självskattning av personliga egenskaper kopplade till FFM påverkar deras upplevda effektivitet vid distansarbete. Arbetet syftar även till redogörande för arbetstagares upplevda effektivitet vid distansarbete kopplat till användande av digitala verktyg vid arbetsformen. Metod: För att besvara frågeställningen användes kvantitativ metod. En enkätundersökning genomfördes på ett urval arbetstagare vilka hade erfarenhet av distansarbete. Den empiriska datan utgörs av 56 respondenter från tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Analysen genomfördes med enkel linjär regression med effektivitet på distans som beroende variabel och en oberoende variabel satt utifrån respektive hypotes. Slutsats: Av de 8 hypoteser som utformats kan ingen av dem antas. Detta är en konsekvens av att det utifrån resultatet inte kunde påvisas några positiva samband mellan variablerna som sågs signifikanta. I föreliggande studie ses alltså inte hög grad av en viss personlighetstyp påverka den upplevda effektiviteten vid distansarbete. Resultatet visar heller inte att de arbetstagare som uppfattar kommunikationen som enkel, anser att arbetsgivaren anpassat sitt ledarskap eller fått utbildning inom ramen för arbetsformen upplever sig mer effektiva vid distansarbete. / Background: Telework is described as a form of work where employees, full-time or part-time, perform tasks in a place other than the central office of the organization. Previous research has highlighted how personal characteristics and different degrees of implementation of digital tools can affect the efficiency of teleworking. Problem formulation: Personal characteristics and the impact of digital tools on perceived efficiency in teleworking. Aim: To find out whether employees' self-assessment of personal qualities linked to FFM affects their perceived efficiency in teleworking. The work also aims to account for employees' perceived efficiency in teleworking linked to the use of digital tools in telework. Method: A quantitative method was used to answer the question. A survey was conducted on a sample of employees who had experience of teleworking. The empirical data consists of 56 respondents from three municipalities in the Västra Götaland region. The analysis is performed with simple linear regression with efficiency during telework as a dependent variable and an independent variable based on respective hypotheses. Conclusion: Of the 8 hypotheses formulated, none of them can be assumed. This is a consequence of the result not showing any positive relationships between the variables that were seen as significant. In the present study, therefore, a high degree of a certain personality type is not affected by the perceived efficiency of teleworking. The results nighter shows that those employees who perceive communication as simple, believe that the employer has adapted their leadership or have received training within the framework of telework, consider themselves more effective when working remotely.

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares syn på och erfarenheter av multimodala texter i svenskundervisningen. Med detta menas hur kombinationer av flera olika uttrycksformer används i utformningen av text. I och med samhällets utveckling av digitala tekniker medför detta en större tillgänglighet av multimodala texter i elevernas vardag. Detta för med sig att ett multimodalt lärande som behandlar förmågan att läsa, skriva, analysera och tolka multimodal text har fått en väsentlig roll i elevernas undervisning. De forskningsfrågor som besvaras är: Hur beskriver lärarna att de uppfattar begreppet multimodala texter och dess roll i svenskundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder och arbetar med multimodala texter? Hur beskriver lärarna att de använder sig av digitala verktyg i svenskundervisningen? Dessa frågor besvaras genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare. Deltagarnas svar analyserades sedan med en tematisk analys och resultatet diskuterades genom resursmodellen som Freebody och Luke utvecklat. Resultatet visar att lärarna uppfattar de multimodala texterna som något positivt och att olika uttrycksformer används som ett komplement och stöttande hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. Därutöver visar resultatet att digitala verktyg i undervisningen kan vara positivt om dessa noggrant planeras utefter ett tydligt syfte. Lärarna beskriver även de digitala verktygen som ett hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. / The purpose of the study is to investigate primary school teachers' views on and experiences with multimodal texts when teaching literacy. This refers to how a combination of different forms of expression are used designing texts. Due to the development of society and digital technologies, this leads to a larger number of multimodal texts in students' everyday life. This means that multimodal learning, including the ability to read, write, analyze, and interpret multimodal texts, has been given an essential role in students' education. The research questions answered are: How do teachers describe their perception of the concept of multimodal texts and their role in teaching literacy? How do teachers describe that they use and work with multimodal texts? How do teachers describe their use of digital tools when teaching Swedish? These questions have been answered through semi-structured interviews with primary school teachers. The teachers' responses were then analyzed with thematic analysis and the result discussed through The Four Resources Model developed by Freebody and Luke. The result shows that the teachers perceive multimodal texts as something positive and that different forms of expression are used as a complement and supporting aid in literacy instruction. In addition, the results shows digital tools in teaching can be positive if these are carefully planned with a clear purpose. The results also show that the digital tools are described as an aid when teaching reading and writing.

I och med den pågående digitaliseringen i dagens samhälle som vi även ser i skolans verksamhet är det av stort intresse att undersöka dess påverkan i klassrummet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares användning och uppfattning av interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Vidare undersöktes även lärares uppfattning av sin digitala kompetens. För att uppfylla studiens syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med lärare från fyra olika skolor verksamma i årskurs f-6. Studiens resultat visade att samtliga lärare hade en positiv inställning till användandet av interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Lärarna använde tavlan främst i genomgångar där de hade en uppfattning av att den interaktiva skrivtavlan tydliggjorde, strukturerade samt anpassade undervisningen. Lärarnas huvudsakliga syfte till användningen av interaktiv skrivtavla var att skapa engagemang hos eleverna. En ytterligare slutsats av studiens resultat är att den digitala kompetensen hos lärarna är av stor vikt för att den interaktiva skrivtavlan ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Vidare visade studiens resultat att varken generell eller ämnesspecifik utbildning inom den interaktiva skrivtavlan var vanligt förkommande. Lärarna uttryckte däremot önskan om att erhålla utbildning. Avslutningsvis visade studiens resultat att lärarens egenintresse och prioritering av tid var avgörande i användandet av interaktiv skrivtavla. Sammanfattningsvis indikerar detta på att utbildning inom IST både är önskvärt samt nödvändigt för att tavlan ska användas på ett effektivt sätt i matematikundervisningen. / With the ongoing digitization in today's society, which we also see in school operations, it is of great interest to examine its impact in the classroom. The aim of the present study was to investigate teachers' use and perception of interactive whiteboards in mathematics teaching. Furthermore, teachers' perception of their digital competence was also investigated. To fulfill the purpose of the study, eight qualitative interviews were conducted with teachers from four different schools active in grades f-6. The results of the study showed that all teachers had a positive attitude towards the use of interactive whiteboards in mathematics teaching. The teachers used the board mainly in briefings where they had a perception that interactive whiteboards clarified, structured, and adapted the teaching. The teachers' main purpose for using the interactive whiteboard was to create engagement among the students. A further conclusion of the study's results is that the digital competence of the teachers is of great importance for interactive whiteboards to be used as efficiently as possible. Furthermore, the results of the study showed that neither general nor subject-specific training within the interactive whiteboards was common. The teachers, on the other hand, expressed the desire to receive education. In conclusion, the results of the study showed that the teacher's self-interest and prioritization of time were decisive in the use of interactive whiteboards. In summary, this indicates that education within the interactive whiteboard is both desirable and necessary for the it to be used effectively in mathematics teaching.

Studien är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med mellanchefer inom socialförvaltningen och miljö- och statsbyggnadsförvaltningen. Studiens syfte har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar digitala verktyg bidrar till i chefers arbete och ledarskap. Utmaningar och möjligheter med digitala verktyg har studerats med synvinkel från covid-19-pandemi, där fokus på hur arbetet påverkats och sett ut efteråt då användningen av digitala verktyg ökade. Digitala verktyg i studien avser verktyg som underlättar för distansarbete, de vill säga plattformar för digital kommunikation. Frågeställningen för studien är: Vilka möjligheter och utmaningar skapas av digitala verktyg för mellanchefer i arbete och ledarskap? Resultat och slutsats Utifrån det empiriska materialet har digitala verktyg skapat möjligheter och utmaningar i arbetet, där resultatet visat sig vara jämlikt för samtliga chefer. Cheferna har fått anpassa sitt ledarskap i användningen av digitala verktyg, där främsta utmaningarna varit det relationella och att fånga upp signaler kring mående. Ledarskapet hos samtliga chefer har visat sig vara mer stödjande och coachande än styrande och delegerande i sin helhet. I föreliggande studie avser möjligheter att vara tillgänglighet och effektivitet, och utmaningar anses vara det relationella. Slutligen går det att konstatera att digitala verktyg bidrar till möjligheter och utmaningar i arbetet och ledarskapet för chefer. / The study is a qualitative study based on semi-structured interviews with middle managers in two municipal operations in Örebro County within the social administration and the environmental and state building administration. The purpose of the study has been to investigate what opportunities and challenges digital tools contribute to managers' work and leadership. Challenges and opportunities with digital tools have been studied from the point of view of the covid-19 pandemic, where the focus was on how work was affected and looked like afterwards, when the use of digital tools increased. Digital tools in the study refer to tools that facilitate remote work, i.e. platforms for digital communication. The question for the study is: What opportunities and challenges are created by digital tools for middle managers in work and leadership? Results and conclusion Based on the empirical material, digital tools have created opportunities and challenges in work, where the result has proven to be equal for all managers. The managers have had to adapt their leadership in the use of digital tools, where the main challenges have been relational and to pick up signals about wellbeing. The leadership of all managers has proven to be more supportive and coaching, than controlling and delegating as a whole. In the present study, opportunities refer to availability and efficiency, and challenges are considered to be the relational. Finally, it can be stated that digital tools contribute to opportunities and challenges in the work and leadership of managers.

Initiatives to implement computational thinking and science, technology, engineering & modelling into learning processes have been taken by many authorities worldwide, and in Sweden as well. The Swedish government made changes in the high school curriculum in order to develop student’s digital competence including programming which has been in force since June 2018 (Skolverket, 2018). The new curriculum, K9, sets challenges for both students and teachers that can be tackled with studies that point out the difficulties and the fields which require more time and work on learning materials used by schools. Digital simulations are fast becoming a key instrument in school education and several attempts to show and understand the outcome of the usage of simulations have been done recently. Previous studies report that the usage of Algodoo and other simulations programs in physics education has positive effects on students. A considerable amount of literature has been published on computational thinking and simulations. These studies provide insights into how students can benefit from simulations in Algodoo to improve their digital thinking and performance in physics. A study that examines this topic is "Algodoo for Interactive Learning: Effects on Students’ Achievement and Motivation Towards Science'' by Aslı Saylan Kirmizigül (2021). The study investigates how the Algodoo software affects students' attitudes, motivation and performance in physics using both qualitative and quantitative methods. The results show that the students had positive attitudes towards Algodoo and that the use of the software had a positive effect on the students' performance and their computational thinking. Another study on the subject by Elias Euler and Bor Gregorcic ”Never far from shore: productive patterns in physics students' use of the digital learning environment Algodoo” shows that simulations can improve students' understanding of physical concepts and help them develop a deeper understanding of the subject. (Euler & Gregorcic, 2020). This study examines high school students' computational thinking experience and perception, and their learning process and outcomes through the visual simulation program, Algodoo. The study was carried out in a physics class in Stockholm with one specific topic, optical density, and light propagation through different mediums. This is a case study with second- and third-year high school students and the data collected by researchers. Smart boards and personal computers were used to construct the demonstration. The participants' experiences and thoughts were documented in a questionnaire and observations, followed by an interview. The questionnaire consists of fifteen open-ended questions, and the verbal interviews were without any specific leading questions. The study used qualitative methods to collect and analyse primary data. / Initiativet för att implementera datalogiskt tänkande och vetenskap, teknik, ingenjörskonst & modellering i lärandeprocesser har tagits av många myndigheter över hela världen och även i Sverige. Den svenska regeringen gjorde ändringar i gymnasieskolans läroplan för att utveckla elevernas digitala kompetens inklusive programmering som trädde i kraft efter juni 2018 (Skolverket, 2018). Läroplanen för gymnasieskolan har som mål att eleven ska kunna ”använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande”, (Skolverket). Detta mål ställer både elever och lärare i utmaningar som kan hanteras med studier som pekar på svårigheterna och de områden som kräver mer tid och arbete med läromedel som används av skolor. Digitala simuleringar håller snabbt på att bli ett nyckelinstrument i skolundervisningen och flera försök att visa och förstå resultatet av användningen av simuleringar har gjorts i av många forskare.Tidigare studier rapporterar att användningen av Algodoo och andra simuleringsprogram i fysikundervisningen har positiva effekter på eleverna. Dessa studier ger insikter i hur elever kan dra nytta av simuleringar i Algodoo för att förbättra sitt datologisk tänkande och prestanda inom fysik. Enstudie som undersöker detta ämne är "Algodoo for Interactive Learning: Effects on Students Achievement and Motivation Towards Science'' av Aslı Saylan Kirmizigül (2021). Studien undersöker hur Algodoo-mjukvaran påverkar elevernas attityder, motivation och prestation i fysik med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar att eleverna hade positiva attityder till Algodoo och att användningen av mjukvaran hade en positiv effekt på elevernas prestationer och deras datalogiskt tänkande. En annan studie av Elias Euler och Bor Gregorcic ”Aldrig långt från land: produktiva mönster i fysikstudenters användning av den digitala lärmiljön Algodoo” visar att simuleringar kan förbättra elevernas förståelse för fysiska begrepp och hjälpa dem att utveckla en djupare förståelse av ämnet (Euler & Gregorcic, 2020). Den här studien undersöker gymnasieelevers erfarenhet och uppfattning av datalogiskt tänkande och deras inlärningsprocess och dess resultat genom ett visuellt simuleringsprogram, Algodoo. Studien hade ägt rum i en fysikklass med ett specifikt ämne, optisk densitet och ljusspridning genom olika medier. Detta är en fallstudie med andra och tredje års gymnasieelever och data som samlats in av skribenten. Smartboard och persondatorer hade använts för att konstruera demonstrationen. Deltagarnas erfarenheter och tankar hade dokumenterats i ett frågeformulär, observationer och intervju efteråt. Enkäten består av femton öppna frågor och de verbala intervjuerna är utan några specifika ledande frågor. Studien använde kvalitativa metoder för att samla in och analysera primärdata.