Purpose – The purpose of this master thesis was to enhance the knowledge of the relationship between digital tools and innovation speed. By doing so, adding to literature on innovation speed and digital tools.     Method – The method used in this study was a comparative case study with five case companies from a variety of industries in Sweden and Denmark. Data were collected and analysed in three waves, 1) explorative interviews used to set the scope of the study, 2) semi-structured interviews used to answer the research questions, 3) validatory interviews to validate the collected data and results.  Findings – The result culminated in the identification of seven effects derived from the use digital tools which had an impact on innovation speed (I.e., Automation, knowledge exchange, visualisation, experimentation and iteration, data management, competence, and trust).   Theoretical contribution – This master’s thesis main contribution to current literature is, by not viewing digital tools as a homogeneous group, enhancing the understanding of how digital tools affect the innovation process. Furthermore, applying the perspective of differences between types of digital tools, this thesis also contributes to understanding digital tools impact on innovation speed.  Practical implications – This thesis contributes to managers by suggesting different context to consider when implementing new digital tools for an accelerated innovation process. The study concludes that there are three main notions for managers to keep in mind when implementing tools in the innovation process. Firstly, to ensure that the complexity of the tool doesn’t exceed the internal capabilities. Secondly, to implement the tools in the phases which enables the most advantages. Thirdly, to have a process in place for managing data.  Limitations of the study – This study has focused on a small number of case companies, where the focus was on gathering in-depth data instead of quantifying findings. Future studies could therefore benefit from validating the findings with a larger sample pool. / Syfte – Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om sambandet mellan digitala verktyg och innovationshastighet. Genom att göra det, bidra till både litteratur om innovationshastighet och digitala verktyg.  Metod – Metoden som användes i denna studie var en fallstudie med fem företag från en mängd olika branscher i Sverige och Danmark. Data samlades in och analyserades i tre vågor, 1) explorativa intervjuer som användes för att fastställa studiens omfattning, 2) semistrukturerade intervjuer som användes för att besvara forskningsfrågorna, 3) validerande intervjuer för att validera insamlad data och resultat.  Resultat – Resultatet kulminerade i identifieringen av sju effekter som härstammar från användningen av digitala verktyg som hade en inverkan på innovationshastigheten (dvs automation, kunskapsutbyte, visualisering, experimentering och iteration, datahantering, kompetens och tillit).  Teoretiskt bidrag – Den här masteruppsatsens huvudsakliga bidrag till aktuell litteratur är, genom att inte se digitala verktyg som en homogen grupp, en ökad förståelse för hur digitala verktyg påverkar innovationsprocessen. Genom att tillämpa perspektivet av skillnader mellan typer av digitala verktyg, bidrar denna avhandling också till att förstå digitala verktygs inverkan på innovationshastighet.  Praktiska implikationer – Den här avhandlingen bidrar till chefer genom att föreslå olika sammanhang att tänka på när de implementerar nya digitala verktyg för en accelererad innovationsprocess. Studien drar slutsatsen att det finns tre huvudsakliga områden för chefer att tänka på när de implementerar verktyg i innovationsprocessen. För det första för att säkerställa att verktygets komplexitet inte överstiger de interna funktionerna. För det andra att implementera verktygen i de faser som möjliggör flest fördelar. För det tredje att ha en process på plats för att hantera data.  Studiens begränsningar – Denna studie har fokuserat på ett litet antal fallföretag, där fokus låg på att samla in djupgående data istället för att kvantifiera resultat. Framtida studier kan därför dra nytta av att validera resultaten med ett större urval.

Syftet med studien har varit att undersöka och analysera studenters upplevelser och utmaningar i samband med användningen av digitala medier i distansundervisning med fokus på social studiemiljö och grupptillhörighet.Syftet är att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar studenters upplevelse av prestation i en virtuell gruppmiljö. Studien har besvarat följande frågeställningar: På vilket sätt kan studenter på ett svenskt universitet med hjälp av digitala verktyg upprätthålla en social studiemiljö? På vilket sätt kan digitala verktyg hjälpa till med känslan av grupptillhörighet för studenter? För att ha kunnat besvara studiens frågeställningar har tio semistrukturerade intervjuer gjorts med studenter på ett svenskt universitet, vars frågor tagits fram med hjälp av teorierna om Social Presence Theory samt Computer Supported Cooperative Work. Utifrån det insamlade empiriska materialet framgår det att digitala verktyg kan hjälpa till att främja den sociala studiemiljön. Dock är det viktigt att studenterna ska kunna kommunicera på ett enkelt och effektivt sätt. Att använda kameran vid videomöten kan främja känslan av grupptillhörighet och öka engagemanget. För att känna en gemenskap och främja en sammanhållning i gruppen är det viktigt att studenterna känner sig inkluderade, och då kan gemensamma chattar vara till hjälp. För att främja en social studiemiljö på distans är det viktigt att både studenter, lärare och universitet tar ansvar. Trots att tolkningarna och åsikterna av upplevelserna skiljer sig åt för studenterna, kan digitala verktyg främja den sociala studiemiljön och grupptillhörigheten vid distansgrupparbeten för många studenter.

Examensarbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning BIM och andra digitala verktyg används inom fastighetsförvaltning i dagsläget samt kartlägga problemområden. Arbetets huvudsakliga fokusområde är förvaltare ochprojektchefer inom byggbranschen. Klyftan mellan aktörerna i branschen har blivit större då förvaltningen inte kommit lika långt i den tekniska utvecklingen. Bristfällig kommunikation och informationshantering i fastighetsförvaltning kostar den svenska fastighetssektorn 20 miljarder kronor om året. BIM har fått ett ökat intresse och utvecklat flera användningsområden tidigt i projektcykeln. Det ger även möjligheten att skapa och hantera kvantifierbar information för olika syften vilket innebär att det även kan tillämpas senare i livscykeln avseende byggnadensförvaltning och användning. Arbetet grundar sig i kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av intervju och litteraturstudie. Intervjuer har genomförts med förvaltare som har varierande erfarenheter av BIM. Den litteraturstudie som gjorts grundar sig vetenskapliga artiklar och litteratur. BIM används i liten utsträckning i förvaltningen och användningen varierar beroende på fastighetens omfattning och lokalisering. Förvaltares uppfattning av begreppet BIM skiljer sig från varandra. Det framkommer att användning av digitala verktyg är avsevärt högre än användning av BIM. Detta grundar sig i kunskapsbrist och skepticism om lönsamhet för specifika verksamheter. Förvaltarna är eniga om att BIM-baserad informationshantering kan bidra till en säker och effektivare förvaltning av byggnader. Vad som krävs är en förvaltningsanpassad modell för att främja användarvänligheten. / The thesis aims to investigate the extent to which BIM and other digital tools are used in property management today and to identify problem areas. The main focus area of the work is managers and project managers in the construction industry. The gap between the actors in the industry has become larger as the administration has not come as far in technological development. In adequate communication and information management in property management costs the Swedish real estate sector 20 billion SEK a year. BIM has gained increased interest and developed several applications early in the project cycle. It also provides the opportunity to create and manage quantifiable information for different purposes, which means that it can also be applied later in the life cycle regarding the management and use of the building. The work is based on qualitative data collection methods in the form of interviews and literature studies. Interviews have been conducted with managers who have varying experiences of BIM. Literature study is based on scientific articles and literature. BIM is used to a small extent in management and the use varies depending on the scope and location of the property. Managers' perception of the concept of BIM differs from each other. It appears that the use of digital tools is significantly higher than the use of BIM. This is based on a lack of knowledge and skepticism about the viability of specific activities. Managers agree that BIM-based information management can contribute to the safe and efficient management of buildings. What is required is a management-oriented model to promote user-friendliness.

Incidental vocabulary learning is a form of acquiring new words without having a specific intention in the acquisition, and it can occur in or out of the educational frame (Hatami, 2017). In the digital age, incidental vocabulary acquisition is increased as learners encounter and assimilate new words through different online platforms and technological tools. The study was conducted by searching digital databases ERC and ERIC using keywords such as "EFL," "L2," "reading," "listening," "viewing," and "watching" over 15 years (2008-2023). The studies that focus on traditional strategies or word frequency over incidental learning were excluded. Consequently, the results include diverse locations and learners and aim to capture a comprehensive view of incidental vocabulary learning.  This study explores the efficacy of incidental vocabulary learning modes—reading, listening, and watching—in an English as a foreign language classroom, considering the influence and the role of digitalization. While reading appears as the most potent mode of input for incidental vocabulary acquisition, listening and viewing also contribute significantly, but not as significantly as reading. Moreover, combining reading with listening has the most multifaceted approach and superior results in incidental vocabulary learning for foreign language educators. However, due to the lack of research on specific age groups and diverse situations, further studies are needed to explore various student types and effective methods for learning new vocabulary, particularly in Swedish schools.

Denna studie syftar till att undersöka vilka roller DAW-program har inom undervisningen i musikproduktion på gymnasial nivå utifrån elevers och lärares perspektiv samt lärarens bild av hur diskrepans mellan preferenser kring DAW-program kan påverka elevers motivation för lärande i undervisning i musikproduktion. Datainsamlingen skedde genom en semistrukturerad intervju med två gymnasielärare och genom en enkätundersökning bland fyra gymnasieklasser från olika årskurser som studerar musikproduktion. För analysen av det kvalitativa materialet användes innehållsanalys för att hitta underliggande teman kopplade till studiens syfte och frågeställning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån ett  sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att diskrepanser mellan elevers tidigare erfarenheter av DAW-program kan påverka deras motivation då de saknar kunskap i hur de kan uttrycka sig musikaliskt med det DAW-program de förväntas använda i gymnasieundervisningen. Med rätt vägledning och stöttning kan eleverna dock övervinna denna inverkan på deras motivation och lyckas med sina studier.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om användandet av digitala verktyg vid undervisning av problemlösning i inom matematik i årskurs 1–3. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats som tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra verksamma lärare som använder digitala verktyg vid undervisning av problemlösning. Resultatet påvisar att lärarna använder iPad, dator, smartboard samt projektor genom att utnyttja dessa i samspel med olika appar och plattformar. Vidare används digitala verktyg vid genomgångar av uppgifter i problemlösning. Lärarna framför en positiv inställning till digitala verktyg där samtliga uttrycker den vardagsanknytning digitala verktyg besitter, vilket motiverar eleverna. Samtidigt framgår vissa hinder med att använda digitala verktyg i undervisning av problemlösning. / The purpose of this study is to get a deeper understanding of the implementation of digital technology in mathematical problem-solving, targeting teachers in grades 1-3. The study is qualitative with an inductive approach. Four semi-structured interviews were conducted with teachers using digital technology during problem-solving. A qualitative content analysis was conducted on data collected, with the sociocultural perspective as a point of departure. The result showed that teachers use iPad, computers, smartboards, and projectors interplaying with different mathematical applications and platforms. The teachers frequently use digital technology during presentations of mathematical problem-solving in the classroom. The results also showed that the teachers are positive towards digital technology and the connection to everyday situations, which can motivate the pupils. However, the teachers also describe some obstacles when teaching problem-solving in regard to digital technology in the classroom.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

Byggbranschen är sedan länge känd för sina kvalitets- och produktivitetsbrister vilket i Sverige årligen kostar miljarder att åtgärda. Det finns flertalet traditionella sätt att hantera kvalitet i byggprojekt men då dessa inte visat sig vara tillräckliga finns potential i att utveckla digitala kvalitetshanteringsverktyg för att skapa en förändring i branschen. Vid implementering av digitala verktyg råder dock en enad mening om att det inte bara är teknologin som påverkar utfallet. Detta beskrivs med hjälp av ‘Technology-Organisation-Environment framework’ vilket används som teoretiskt ramverk i denna studie. Med bakgrund av ovanstående syftar detta examensarbete till att skapa en ökad förståelse av implementeringen av ett nytt kvalitetshanteringsverktyg i byggbranschen. För att uppfylla detta syfte har implementeringsprocessen, ansedda framgångsfaktorer samt uppfattningar av implementeringen undersökts. Detta har gjorts genom en intervjustudie där kvalitativt material om ett nylanserat kvalitetshanteringsverktyg har samlats in och undersökts. De som deltagit i intervjuerna är mjukvaruleverantörerna som tillhandahåller verktyget, en forskare som bidragit i utvecklingen samt chefer och projektledare på tre företag som i dagsläget använder verktyget. Studien resulterar i en processkarta som beskriver den implementeringsprocess som företagen genomgått. Därutöver listas de framgångsfaktorer som ansetts vara av betydelse vid implementeringen samt deltagarnas uppfattningar. Vad som har visats är att ett intresse för förändringsarbete när det kommer till hållbarhet och kvalitet finns hos företagen där bland annat tidigare erfarenheter och ett starkt ledarskap behövs likväl som teknologins goda användarvänlighet. / The construction industry is known for its quality and productivity issues which in Sweden costs billions of SEK each year to repair. There are numerous traditional ways of managing quality in construction projects but since these have not shown to be sufficient there is potential in developing digital quality management tools in order to induce change within the industry. When implementing digital tools there is a consensus that it is not solely the technology in itself affecting the outcome. This is described in the ‘Technology-Organisation-Environment framework’ which is used as the theoretical framework for this study. Given this background, this master thesis has the purpose to create an increased understanding of the implementation of a new quality management tool within the construction industry. To fulfill this purpose the implementation process, considered success factors and perceptions of the implementation have been studied. This has been done through an interview study where qualitative material regarding a newly released quality management tool has been gathered and studied. The participants of the study are the software vendors that provide the tool, a researcher that has contributed to the development, managers and project managers from three companies that currently use the tool. The study results in a process map that describes the implementation process as experienced by the companies. In addition, success factors that have been considered important for the implementation have been listed and the participants' perceptions have been declared. What has been shown is that there is an interest for change management in regards to sustainability and quality within the companies. Previous experience and strong leadership is needed as well as the technology’s ease of use.

Skolan har digitaliserats och digitala verktyg används alltmer i undervisningen. Syftet med denna studie är att ytterligare öka förståelsen av användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Det teoretiska ramverket TPACK (Technological Pedagogical And Content Knowledge) har använts för att analysera lärarnas svar från intervjuerna. Ramverket synliggör lärarnas tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper. Kvalitativa intervjuer med fem matematik-lärare i åk 7-9 har genomförts för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärarna upplever elevers motivation ökar med användandet av digitala verktyg. Lärarna ser att eleverna upplever ämnet som roligt och lärandet blir mer lustfyllt. Interaktiva program där eleven svarar på frågor och får snabb respons, beskrivs av lärarna ett bra komplement i matematikundervisningen. Lärarna ser också möjligheter att individanpassa undervisningen med digitala verktyg. Verktygen har också visat sig fånga svaga elevers intresse för matematikämnet. Att använda digitala verktyg är ett sätt att hålla jämna steg med samhällets digitalisering. För vidare användning av digitala verktyg ser lärarna ett behov av kompetensutveckling och tid för att utforska nya verktyg som kan användas i undervisningen. / The school has been digitized and digital tools are increasingly used in teaching. The purpose of this study is to further increase the understanding of the use of digital tools in mathematics teaching. The theoretical framework TPACK (Technological Pedagogical And Content Knowledge) has been used to analyze teachers' responses from the interviews. The framework makes teachers' technical, pedagogical and subject knowledge visible. Qualitative interviews with five mathematics teachers in year 7-9 have been conducted to answer the purpose of the study. The results show that teachers experience students' motivation increases with the use of digital tools. The teachers see that the students experience the subject as fun and the learning becomes more pleasurable. Interactive programs where the student answers questions and gets a quick response, are described by the teachers as a good complement to the mathematics teaching. Teachers also see opportunities to personalize teaching with digital tools. The tools have also been shown to capture the interest of weak students in the subject of mathematics.Using digital tools is a way to keep pace with the digitalization of society. For further use of digital tools, teachers see a need for competence development and time to explore new tools that can be used in teaching.