The digitalization of the school has led to teachers increasingly using digital tools in their teaching of mathematics. In comparison with other subject, however, mathematics sees the least use of digital tools. Teachers pedagogical awareness and knowledge of how they can use digital tools affects how they use digital tools for formative feedback. In the study 9 teachers working with years 4-6 from 3 different schools have been interviewed. The purpose of the study has been to investigate how teachers experience the feedback and how the feedback is affected in student work with mathematics assignments. The purpose was also to bring forward advantages and disadvantages teachers experience with digital mathematics assignments. To examine this, the data was analyzed based on the feedback theory The Power of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). The results show the digital mathematics assignments are seen to have both advantages and disadvantages to feedback that contributes to the development of students' knowledge. This is partially affected by the teacher's choice of assignments as well as how actively the teachers are working to give students feedback. It is also apparent that there is a need to both develop teacher's knowledge of how to use digitial mathematics assignments and to develop already existing programs to facilitate a more formative teaching. / Skolans digitalisering har lett till att lärare allt mer använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Användningen av digitala verktyg är dock lägst i jämförelse med övriga ämnen. Lärarnas pedagogiska medvetenhet och deras kunskap om digitala verktyg påverkar hur de digitala verktygen används för formativ återkoppling. I studien har 9 lärare som arbetar i årskurs 4–6 från tre olika skolor intervjuats. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare upplever återkopplingen och hur återkopplingen påverkas vid elevarbete med digitala matematikuppgifter. Syftet var även att lyfta fram fördelar och nackdelar som lärarna upplever med digitala matematikuppgifter. För att undersöka detta analyserades data utifrån återkopplingsteorin The Power Of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). Resultatet visar att digitala matematikuppgifter både anses ha fördelar och nackdelar för återkoppling som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Detta påverkas dels av lärarens val av uppgifter samt hur aktivt lärarna arbetar för att eleverna ska få återkoppling. Det framgår även att det finns ett behov av att utveckla både lärares kunskap om användningen av digitala matematikuppgifter och de redan befintliga programmen för att möjliggöra en mer formativ undervisning.

The aim of this study is to examine in what ways civics teachers perceive digitalization as a means of efficiency in perspectives mainly revolving the teachers’ organization. By conducting interviews with five teachers educating within civic studies, the aim is to collect data about a perceived reality, rather than a factual state. Hence the following essay focuses on a qualitative approach, rather than a quantitative. The interviews were conducted over the internet as a result of the raging pandemic, Covid-19. By including the neoliberal marketing model of New Public Management as the theoretical framework in the analysis, the purpose is to illuminate the difficulties of steering a dynamic organization with quantitative values. The result showed that teachers were generally pessimistic about the inclusion of digital tools within both the administration and the classroom. All of the interviewed teachers worked with digital tools, but in different extent and with varied competence. The work with digital tools was well established in both administration and classroom. Teachers believed the digital tools could be used as means of efficiency, but that would require a more pragmatic approach, from developing the tools, to implementing them. Teachers mainly believed digitalization to increase the workload. The conclusion is that the downside of including digital tools overweighed the upside. The main issues teachers mentioned included indirect threats to teacher autonomy and student equality. These threats sprung out of the economic efficiency teachers believed digitalization to muster. Digitalization could be used as means to create efficiency in teaching and administration, however, not when schools are steered by a neoliberal market fundamentalism. Questions rose on how the teachers’ education prepare its students for working within this reality, and how the style of teaching could adapt to the increased opportunities digital tools provide. Furthermore, considering the current state of the world with an on-going pandemic, how will the attitudes towards digital tools and digitalization be in a near future?

Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat, vilket även leder till att skolan blir mer digitaliserad i form av bland annat digitala läromedel och att många elever har varsin dator eller surfplatta. En intressant aspekt är hur den digitala läsningen påverkar elevernas läsning och om det finns en skillnad mellan traditionell och digital läsning. Syftet med denna studie är därför att genom en mixed method undersöka vilka uppfattningar elever har om traditionell och digital läsning. Forskningsfrågorna handlar om vilket av traditionell och digital läsning eleverna använder sig av mest, vilket av de två sätten att läsa som de föredrar och slutligen vilka skillnader mellan traditionell och digital läsning de uppfattar. Detta har gjorts genom en mixed method där den kvalitativa delen i studien har inspirerats av fenomenologin. Studien bygger på en sekventiell design och har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det är fler elever som dagligen läser på en skärm än i en bok, men det var fler av eleverna som föredrar att läsa i en bok. De största skillnaderna de uppfattar handlar om läsupplevelsen, ögonen och om tillgängligheten. / Our society is becoming increasingly digitalized, which also means that school is becoming more digitalized in the form of, among other things, digital teaching materials and that many students have their own computer or tablet. An interesting question is whether digital reading affects students' reading abilities and whether there is a difference between traditional and digital reading. The purpose of this study is therefore to investigate, through a mixed method, what perceptions students have about traditional and digital reading. The research questions are whether students mostly read traditionally or digitally, which of the two ways of reading they prefer and finally what differences between traditional and digital reading they perceive. This was done through a mixed method where the qualitative part of the study was inspired by the phenomenology. The study is based on a sequential design and has been processed through qualitative content analysis. The results showed that there are more students reading on a screen daily than in a book, but more of the students prefer to read in a book. The biggest differences they perceive are about the reading experience, the eyes, and the accessibility.

Denna studie undersöker hur olika professioner ser på hur lärare genom assisterande teknik kan öka delaktigheten i skolan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer och deltagarna består av två specialpedagoger, en speciallärare, en logoped, en IT-pedagog och en forskare inom läs- och skrivsvårigheter samt assisterande teknik. Intervjuerna utgör empirin för studien, vilket har analyserats utifrån delaktighetsaspekterna tillhörighet, tillgänglighet och samhandling. Resultatet av vår analys visar att en elevs tillhörighet främst berör vilken skolform, skola eller klass hen är inskriven i men också huruvida lärare kan skapa möjligheter för en elev att uppleva tillhörighet i en grupp. Resultatet pekar också på att tillgänglighetsaspekten är en övergripande och essentiell del av en elevs delaktighet i skolan och berör bland annat hur lärare genom assisterande teknik kan erbjuda stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i undervisningen. Vidare visar resultatet att tillgänglig assisterande teknik kan möjliggöra för en elevs samhandling, eftersom tekniken kan skapa förutsättningar för eleven att kunna delta och bidra i samma aktiviteter som kamraterna. Studien drar slutsatsen att delaktighet är komplext, men att tillgänglig assisterande teknik kan bidra till att skapa delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter

The construction industry is considered an industry where manual handling is preferable to digital tools. A construction project includes many different actors who perform different services for the client. The information associated with a specific product group is massive, information is often lost, misinterpreted, or forgotten. This in turn leads to the studied company losing money, time, and efficiency. In today's construction industry, there are a variety of digital tools that companies use.The aim of the study is to study the challenges of digitizing the supply chain to a construction site and how these challenges can be addressed. The study was based on a combination of the theory applied with an abductive approach. This is followed by a qualitative research method to gain a broader and more detailed view of the selected subject. The theory is based on primary and secondary data in the form of three interviews conducted at the studied company linked to the study's two issues. Secondary data has been used when the theory is taken from scientific articles, course literatures and the case company intranet. With the help of the respondents' experiences, a result has been produced.For example, change means that an organization corrects existing ways of working. To achieve this, it is necessary to analyse the current situation to identify deficiencies, deviations, and present opportunities for improvement. An organization can adjust its way of working and be ready for change without creating major difficulties and complications. The Internet of Things and the digital tools have made working methods more efficient. This has made it possible to develop difficulties and deviations much more easily, which means that companies can act in real time to remove their difficulties. A system like ERP enables organizations to further develop their digitization into more specific business systems that cover and manage the flow of information effectively.The conclusion is that it requires knowledge and a conscious selection of digital systems for it to work well. This reduces the risk of different types of waste. The limitations of the work are that only three interviews have been conducted, which limits the strength of the results.

Covid-19 pandemin ledde till att stora delar av världens utbildningsväsen tvingades ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker möjligheter som digitala verktyg bidrar med för att lösa utmaningar med elevers lärande, då matematikundervisning övergår till distansundervisning. Sex semistrukturerade videointervjuer genomfördes med matematiklärare från gymnasieskolor runtom i Sverige. Kategorierna som identifierades utifrån intervjuerna var Elevers motivation och matematikprestationer, Bedömning samt Kommunikation. Flera elevers motivation missgynnades av den fysiska distansen, men vissa gynnades av situationen. En rättvis bedömning ansågs omöjlig att genomföra och den synkrona kommunikationen minskade då elever drog sig för att be om hjälp. Digitala verktyg möjliggjorde dock högre närvaro, formativ bedömning samt ökad asynkron kommunikation på distans. I diskussionen framställs de möjligheter med digitala verktyg som denna studie bidrar med samt bekräftar lärares upplevelser av eleverna mot tidigare forskning om elevers upplevelser i distansundervisning. / The covid-19 pandemic led to large parts of the world's education system being forced to switch to distance education. This study examines opportunities that digital tools contribute  to solving challenges with students learning, as mathematics education is transitioned to distance learning. Six semi-structured video interviews were conducted with mathematics teachers from upper secondary schools around Sweden. The categories identified on the basis of the interviews were Student motivation and mathematics performance, Assessment and Communication. Several students' motivation was disadvantaged by the physical distance, but some were favored by the situation. A fair assessment was considered impossible to carry out and synchronous communication decreased as students withdrew to ask for help. However, digital tools allow for higher attendance, formative assessment and increased asynchronous distance communication. The discussion highlights the opportunities with digital tools that this study contributes to and that teachers 'experiences of students are confirmed by previous research on students' experiences in distance education.

Studien syftar till att få djupare insikt i vad elgitarrlärare på kommunala musik- och kulturskolor använder för undervisningsmaterial, hur de motiverar användandet och på vilka sätt materialet verkar inspirerande på eleverna. I bakgrundsavsnittet presenteras tidigare forskning och annan litteratur som berör studien samt de teoretiska utgångspunkterna. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.  Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med tre elgitarrlärare som undervisar inom den kommunala musik- eller kulturskolan. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på undervisningsmaterial i elgitarrundervisning samt hur de motiverar användandet av den och om den är inspirerande.  Deras undervisningsmaterial kan vara lika men ingångarna eller hur de använder dem, kan vara olika till sättet de används på.  Vad de menar är inspirerande motiverar också deras val av material men motiveringen kan också ha en annan bakgrund. Materialet i sig behöver inte vara motiverande eller inspirerande utan det som är viktigast är den inre motivationen och inspirationen till att vilja fördjupa sig i elgitarrspel: Att eleven har en egen drivkraft! I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att elgitarrlärarna har olika metoder för att lära ut att spela elgitarr. Trots att undervisningen handlar om att lära sig spela elgitarr visar lärarna på olika pedagogiker för att lära ut.  Ibland använder lärarna sig av samma redskap men trots detta så kan de använda dem på skilda sätt. / This study aims to create deeper insight in what kind of equipment electric guitar teachers use  in their teaching, how they motivate it and also if it is inspiring.  The background chapter presents previous research and other literature in the field and also the theoretical basis for the study, the socio-cultural perspective on learning and communication. The data consists of qualitative interviews with three electric guitar teachers who teaches at the school of music and art.  The results chapter show the teacher’s view on the subject, - teaching material in electric guitar teaching and how they motivate it´s use and also if it is inspiring. Their teaching materials may be equal but how they utilize them is different What they mean is that an inspirational teaching material also motivates their choice of the same. But the opinion - what is inspiring may also be of a different view. The teaching material doesn´t need to be inspiring. Most important is the inner inspiration that motivates to immerse in electric guitar playing. In the concluding discussion the results are discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. It appears that in spite of the tuition of electric guitar playing the tuition shape depends on the teacher. Sometimes the teacher uses same tools, but they may use them differently.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare upplever de digitala verktygens intåg i skolan med avseende på läsundervisningen och på elevers läsförmåga. Den teori som är knuten till studien är, i relation till lärande och medierande verktyg, den sociokulturella teorin. Med hjälp av de digitala verktygen avses att, i enlighet med den proximala utvecklingszonen, stötta och vägleda eleverna framåt i sin utveckling. Den data som ligger till grund för studiens resultat har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Studiens resultat visar att de digitala verktygen kan skapa en variation i läsundervisningen som till följd av detta kan öka elevernas motivation för läsning. Resultatet påvisar även att lärarna som intervjuades, var oeniga vad gäller en försämring av elevers läsförmåga jämfört med tidigare. Det rådde dock en enighet beträffande elevers förminskade tålamod i fråga om att ta sig an större textmängder. / The aim of the study is to investigate how teachers perceive the digital tools' entry into the school regarding reading instruction and students' reading ability. The theory associated with the study is, in relation to learning and mediating tools, the sociocultural theory. Using the digital tools is intended, in accordance to the proximal development zone, to support and guide the students in their development. The data that form the basis for the study's results have been obtained through semi-structured interviews with active teachers. The study's results show that the digital tools can create a variation in reading instruction which, as a result, can increase students' motivation for reading. The result also shows that the teachers interviewed disagreed about a deterioration in pupils' reading ability compared to previous ones. There was, however, a consensus regarding the students' diminished patience regarding taking on larger amounts of text.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete meddigitala verktyg i fritidshemmet. Studien har ett multimodalt perspektiv på lärande, föratt förtydliga hur digitala verktyg kan fungera som verktyg i undervisningen. Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag för att lyfta fram fritidsläraresförhållningssätt och förutsättningar i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen harskett genom en enkätstudie med majoriteten slutna frågor utöver en öppen fråga omrespondenternas upplevda utmaningar i arbetet med digitala verktyg. Enkäten lades uppi olika intressegrupper på Facebook med en gemensam nämnare gällandefritidspedagogik. Den insamlade empiriska data kategoriseras utefter studiensfrågeställningar för att kunna se samband mellan respondenternas upplevelser. Studiens resultat visade att förutsättningarna för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg såg olika ut på de olika fritidshemmen. Medan några respondenter menar att dehar en låg tillgång och sämre förutsättningar att arbeta med digitala verktyg, menarandra respondenter att deras fortsättningar för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg är betydligt bättre. Samtliga respondenter upplever att det finns utmaningar,även på de fritidshem där förhållningssättet och förutsättningar var goda. Studienpåvisar att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg, men att utmaningarna serolika ut.

Information sharing is fundamental in supply chain networks. How information is enabled, kept, and shared is referred to as information sharing. A new predicament occurred for organizations and businesses because of the Covid-19 pandemic. Distributed work was soon implemented, posing additional issues. Employees altered their work habits, and more and more work were completed digitally. Companies resumed to work on site once the virus was no longer recognized as a socially harmful illness. From the standpoint of employees, the study compares how information sharing is experienced before and after dispersed work. A survey was used to perform the research, which included both quantitative questions and open free text questions. The answer options for the quantitative questions are based on a five-point Likert scale. The open free text questions are analyzed using thematic analysis. The findings reveal that following the distributed work, access, sharing, and storage of work-related information has improved. More meetings are being held virtually, and digital technologies have become more prevalent. Furthermore, the findings reveal that employees have improved their ability to use digital technologies, which has resulted in them feeling more confident in their job roles following the distributed work. / I försörjningskedjor så är informationsdelning en central del. Informationsdelning syftar till hur information möjliggörs, lagras och delas. En ny situation uppstod för organisationer och företag i logistikbranschen till följd av Covid-19 pandemin. Distansarbete infördes hastigt och medförde nya utmaningar. Medarbetare fick förändrade arbetssätt och mer arbete utfördes digitalt. När viruset inte längre klassificerades som en samhällsfarlig sjukdom återgick organisationer och företag till arbete på plats. Studien behandlar hur informationsdelningen upplevs innan jämfört med efter distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Undersökningen utfördes genom en enkätundersökning som innehåller både kvantitativa frågor och öppna fritextfrågor. För kvantitativa enkätfrågorna utgår svarsalternativen utifrån en femgradig Likertsskala. De öppna enkätfrågorna är fritextfrågor som analyseras genom en tematisk analys. Resultatet visar tendenser till att tillgång, delning och lagring av arbetsrelaterad information blivit bättre efter distansarbetet. Fler möten anordnas digitalt och digitala verktyg har blivit bättre anpassade för verksamheten. Vidare visar resultatet även att medarbetarna blivit bättre på att använda digitala verktyg efter distansarbetet, detta har i sin tur medfört att de trivs bättre i sin arbetsroll.