Den här studien har undersökt hur COVID-19 pandemin har påverkat arbetssättet hos kunskapsarbetare och även hur de har hanterat övergången till ett digitalt arbetssätt. Kunskapsarbetare definieras som personer som arbetar på ett kontor, ofta med någon form av IT inriktning, och har någon form av högre utbildning. COVID-19 pandemin har orsakat stora förändringar i samhället, på bara några få månader ändrades i princip alla aspekter av våra liv. Studien ämnade att undersöka hur kunskapsarbetare upplevde distansarbete och hur distansarbete påverkade samarbetet hos kunskapsarbetare. Distansarbete är ett arbetssätt som många inte är vana vid, i vanliga fall befinner sig alla medarbetare på samma plats (exempelvis ett kontor) och har sina kollegor nära för att diskutera eller ställa frågor, vid distansarbete försvinner detta. Studien baseras på teori om distansarbete och CSCW. CSCW (Computer Supported Collaborative Work), även kallat datorstött samarbete på svenska är ett forskningsfält som innefattar datorbaserad teknik och hur denna teknik kan användas för att underlätta samarbetet mellan kollegor. CSCW kan även underlätta vid distansarbete då de inblandade drar nytta av datorbaserad teknik för att kunna samarbeta även när alla parter inte befinner sig på samma plats vid samma tidpunkt. I CSCW finns ett antal centrala aspekter; medvetenhet, artikulation, anpassning och tid och plats. Resultaten av denna studie visar att kunskapsarbetare upplever att produktiviteten i deras arbete generellt sett ökar vid distansarbete, de upplever färre störningsmoment, och att den största utmaningen för distansarbete är avsaknaden av sociala interaktioner.

Distanseringen under pandemin har ändrat förutsättningarna för hur vi människor kan kommunicera och interagera med varandra. Detta kan i sin tur ha en påverkan på organisationskulturen. Förut fysiska och sociala interaktioner sker nu digitalt och detta har medfört en distansering kollegor emellan. Beroende på hur organisationer har valt att använda sig av digitaliseringen som följde pandemin har olika effekter skett och därav påverkat organisationskulturen på olika sätt. Syftet är att undersöka och bidra med kunskap om hur distansarbete via digitala kanaler kan påverka organisationers kultur och om sociala mönster har förändrats. För att få fram hur organisationer har påverkats har vi genomfört intervjuer med åtta olika individer på åtta olika organisationer. Det som är mest tydligt är att digitaliseringen är här för att stanna och att ingen av de individerna vi har undersökt kan tänka sig att återvända till samma arbetssätt som före pandemin. Förändringen av kommunikation har medfört en försämring när det rör sig om beslutsfattande inom organisationer och det har även skapat en distansering kollegor emellan. / The distancing during the pandemic has changed the conditions for how we humans can communicate and interact with each other. This in turn can have an impact on the organizational culture. Before, physical and social interactions now take place digitally and this has led to a distance between colleagues. Depending on how organizations have chosen to use the digitalisation that followed the pandemic, different effects have taken place and therefore affected the organizational culture in different ways. The purpose is to investigate and contribute knowledge about how teleworking via digital channels can affect organizations' culture and whether social patterns have changed. To find out how organizations have been affected, we conducted interviews with eight different individuals at eight different organizations. What is most clear is that digitalisation is here to stay and that none of the individuals we have examined can imagine returning to the same way of working as before the pandemic. The change in communication has led to a deterioration when it comes to decision-making within organizations and it has also created a distance between colleagues.

Introduction. At the beginning of 2020, Covid-19 developed into a global pandemic, how this global pandemic would affect the Swedish upper secondary school no one knew during the first part of the spring term 2020. The upper secondary school went from traditional teaching to distance and distance education for a short period of time. The purpose of this study is to see if and if so how the forced distance learning that arose as a result of Covid-19 has affected teachers' attitudes to and use of digital tools in mathematics teaching in upper secondary school. Background. Digital tools are available in many shapes and designs. The focus is not on platforms that are used to conduct teaching such as Zoom and Teams. The same goes for calculators, as calculators range from simple calculations to advanced graphing calculators. TPACK. We have chosen to use the theoretical framework Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). We chose TPACK because this theory addresses several different parts of learning, of which technology is an important part. This fits well with our purpose because it is about teachers' attitudes and the use of digital aids in mathematics teaching. Method. A survey was created using Google forms containing both questions with multi-answer options mixed with open-ended questions. A coverpage for the survey was emailed together with a link to the survey for principals at a large number of schools spread across the country. Results. 56 mathematics teachers responded to the questionnaire, which was compiled into graphs for the multi-answer alternative questions and by thematization for the open-ended questions. Discussion. Distance learning during Covid-19 has affected both who and what the use of digital tools looks like. However, the view of digital tools is the same as before or more positive than before. / Inledning. Under början av 2020 utvecklades Covid-19 till en globalpandemi. Hur denna globala pandemi skulle påverka den svenska gymnasieskolan visste ingen under första delen av vårterminen 2020. Gymnasieskolan gick från traditionell undervisning till fjärr- och distansundervisning under ett kort tidsspann. Syftet med denna studie är att se om och i så fall hur den påtvingade distansundervisningen som uppstod till följd av Covid-19 har påverkat lärares attityd till och användningen av digitala verktyg inom matematikundervisningen på gymnasiet. Bakgrund. Digitala verktyg finns i många skepnader och utföranden. Fokuseringen ligger inte på plattformar som används för att bedriva undervisningen som till exempel Zoom och Teams. Det samma gäller för miniräknare, eftersom miniräknare finns från enkla för simpla beräkningar till avancerade grafritande miniräknare. TPACK. Vi har valt att använda oss av det teoretiska ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Vi valde TPACK eftersom denna teori tar upp flera olika delar av lärandet varav teknologi är en viktig del. Detta passar bra till vårt syfte eftersom det handlar om lärares attityd och användning av digitala hjälpmedel inom matematikundervisningen. Metod. En enkät skapades med hjälp av Google formulär innehållande frågor med flersvarsalternativ samt öppna frågor. Ett försättsblad samt länk till enkäten mejlades ut till rektorer och skolchefer på ett stort antal skolor spridda över hela landet. Resultat. 56 matematiklärare svarade på enkäten vilket samanställdes till grafer för flersvarsalternativfrågorna och genom tematisering för de öppna frågorna. Diskussion. Fjärr- och distansundervisningen under Covid-19 har påverkat både vilka och hur användningen av digitala verktyg ser ut. Däremot är synen på digitala verktyg samma som innan eller positivare än innan.

Although digitization and the internet have created theconditions for today’s advances in e-commerce, the increasingly high volume of returns has become a lingeringproblem. Consumers who turn to e-commerce return to agreater extent than those who shop in traditional brick andmortar stores, and with the challenge that comes withreturns, there is growing concern around sustainability. Byapplying various digital tools to e-commerce platforms,returns can be reduced, contributing to greater sustainabilityin e-commerce. The purpose of this study is to investigateand describe how digital tools are being applied in ecommerce companies to reduce returns. The results is basedon interviews with seven e-commerce companies that wereconducted to take a closer look at how e-commercecompanies work with digital tools in order to lower returns.This study was carried out with support from the theoreticalframework where digital tools that were seen as essential inthe literature formed the foundation of the study. Five digitaltools were identified: digital measurement tools, digitalvisualization tools, digital product information, digitalsustainability information and digital return policy. Thesetools are instrumental in decreasing returns in e-commerceand thus contribute to sustainability within e-commerce. Thestudy shows that digital tools are used in varying ways inSwedish e-commerce. Some of the tools are used morefrequently than others, while some of the identified tools arenot used at all. Therefore, the conclusion is that there areshortcomings in how the tools are used in reducing returnsand there is room to work more proactively with the digitaltools studied. By doing so, there is potential to bothencourage and contribute to sustainable consumption withine-commerce. Further study of the reasons behind whycertain tools are not used is therefore a suggestion for furtherresearch. / Digitaliseringen och internet har skapat förutsättningarna förden idag fortskridande e-handeln där den höga volymen avreturer har blivit ett problem. Konsumenter som vänder sigtill e-handeln returnerar i större utsträckning än de somhandlar i traditionella butiker och med den utmaning somkommer med returer så har även hållbarhetsinverkanaktualiserats. Genom tillämpning av olika digitala verktygpå e-handelsplattformar kan returer reduceras och på så visbidra till en mer hållbar e-handel. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur digitala verktyg tillämpas hos ehandelsföretag för att reducera returer. Empirin bygger påintervjuer med sju e-handelsföretag som genomfördes för attnärmare undersöka hur e-handelsföretag arbetar meddigitala verktyg i syfte att reducera returer. Studien utfördesmed stöd från ett teoretiskt ramverk där digitala verktygsom setts som framträdande i tidigare forskning utgjordegrunden för studien. Fem digitala verktyg identifierades:digitala mätverktyg, digitala visualiseringsverktyg, digitalproduktinformation, digital hållbarhetsinformation ochdigital returpolicy. Dessa verktyg har framställts somcentrala för att reducera returer på e-handeln och på så sättbidra till en mer hållbar e-handel. I studien framkommer detatt digitala verktyg används på olika sätt i svensk e-handel.Vissa av verktygen används mer än andra, och flera av deidentifierade verktygen används inte överhuvudtaget.Slutsatsen är att det finns brister i hur verktygen används iproaktivt syfte att reducera returer och att det finns utrymmeatt arbeta mer proaktivt med de digitala verktyg somstuderats, vilka har potential att bidra till en mer hållbar ehandel genom att reducera returer och uppmuntra tillhållbar konsumtion. Att studera vidare orsakerna bakomvarför vissa verktyg inte används ligger därför som förslagtill vidare forskning.

This thesis deals with digital tools that are used in the performance marketing concepts. At the outset characterizes an Internet marketing and provides various forms of advertising on the Internet. The practical part is devoted to analysis of Internet business Planetaher.cz, which is based on an online marketing strategy designed to increase the volume of visits and sales in the e-shop. The practical part is focused on the scoring method of risk management in project management. At the conclusion suggests a few recommendations, which hold for further streamlining the entire Internet business.

The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in English teaching in Grades 4-6, in what ways these can further develop the teaching and what advantages and disadvantages are. The data collection was carried out through an online questionnaire and additional interviews. In one month, the questionnaire was completed by 141 respondents and qualitative interviews were conducted with three teachers. The result shows that teachers' attitude towards digital tools was positive, and teachers gladly used such tools in English teaching. However, further education is needed to develop a better and more effective use of digital tools in English teaching. Generally, the teachers thought that digital tools are a good complement to the regular study material, and they are used several times a week. / Syftet med denna studie är att undersöka hur användandet av digitala verktyg sker i undervisningen i engelska på mellanstadiet, hur det utvecklar undervisningen och vilka olika fördelar/nackdelar det finns. En online-enkät och kompletterande intervjuer genomfördes. Enkäten var öppen i en månad och fylldes i av 141 respondenter, och kvalitativa intervjuer genomfördes med tre lärare. Resultatet var att inställningen till digitala verktyg bland lärare är positiv, och verktygen gärna används i engelskundervisning. Dock behövs det mer utbildning för att utveckla användningsområdet för digitala verktyg i engelska. Verktygen anses vara ett bra komplement till de ordinarie läromedel och används flera gånger i veckan.

The purpose of this study is to contribute with knowledge of how preschool teachers experience the work with digital tools in teaching. The study has been done at a preschool that has been carefully selected because they work in a thoughtful way with digital tools to support childrens learning. Qualitative interviews with audio recording have been used as a data collection method from a phenomenographic perspective. Transcription of data has been carried out using an analytical model. The results show that preschool teachers perceive work with digital tools as an aid to their teaching. Preschool teachers use several digital tools in different subject areas in varying way. There is some withdrawal in the work with the tools and reflections on the purpose of the use with the children. This results in the fact that it looks different in the work with digital tools depending in interest and expertise. The conclusion of the study shows that there is interest in learning more and that the use of digital tools is seen as a natural way for preschool teachers to use for the purpose of teaching. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare upple- ver arbetet kring digitala verktyg i undervisningen. Studien har gjorts på en förskola som noga valts ut eftersom de arbetar på ett genomtänkt sätt med di- gitala verktyg som stöd för barnens lärande. Kvalitativa intervjuer med ljud- upptagning har använts som datainsamlingsmetod ur ett fenomenografiskt perspektiv. Transkribering av data har genomförts med hjälp av en analysmo- dell. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever arbetet med digitala verktyg som ett hjälpmedel för deras undervisning. Förskollärarna använder flera digitala verktyg i olika ämnesområden på varierande sätt. Det finns en viss tillbakadragenhet i arbetet med verktygen och funderingar kring syftet av användningen tillsammans med barnen. Detta resulterar i att det ser olika ut i arbetet med digitala verktyg beroende på intresse och kompetens. Slutsatsen av studien visar att det finns intresse för att lära sig mer och att användningen av digitala verktyg ses som ett naturligt sätt för förskollärarna att använda sig av i syfte till undervisning.

Tidigare studier har granskat vilka svårigheter lärare har med integrering av digitala verktyg i sin undervisning. Studierna visar att många lärare som ofta använder sig av modern teknik utanför skolan och kan hantera det på hemmaplan, inte vet hur det ska användas som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg. De visar också att det finns en koppling mellan användandet av digitala verktyg i undervisningen och biologisk ålder på läraren. En studie visar att äldre lärare har mindre erfarenhet och sämre självförtroende i användandet av digitala verktyg i jämförelse med yngre lärare. Detta togs som inspiration då den här undersökningen, istället för att undersöka yngre respektive äldre lärares användning av digitala verktyg, är att undersöka engelsklärares användning av digitala verktyg i anslutning till antalet år de varit yrkesverksamma. En kvantitativ studie utfördes i form av en webbenkät som skickades ut till en grupp på Facebook där majoriteten av medlemmarna är engelsklärare. Enkäten består av 14 frågor och har behandlat svar från 87 respondenter. Resultatet visar att engelsklärare använder sig av digitala verktyg i stor utsträckning i undervisningen. Studien visar också att engelsklärare som varit yrkesverksamma kortare tid har mer erfarenhet och starkare självförtroende i användandet av digitala verktyg i undervisningen. En stor majoritet av lärarna som svarade på enkäten uttrycker behov av fortbildning inom området och majoriteten av engelsklärare anser att digitala verktyg påverkar elevers engelskinlärning på ett positivt sätt. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i John Deweys progressiva pedagogik och hans pragmatiska syn på lärande. / Earlier studies have examined what difficulties teachers have when integrating digital tools in their teaching. These studies show that many teachers, who correctly and frequently use modern technology in their everyday life, do not know how it may be used as a pedagogical and a didactical tool. They also show that there is a connection between the usage of digital tools in teaching and the age of the teacher. A study shows that older teachers have less experience and lower self-confidence when using digital tools. This came as an inspiration as the aim with this study, instead of biological age, is to investigate Swedish EFL teachers’ usage of digital tools in connection to the number of years in the profession. A quantitative study was conducted in the form of a web survey that was sent out to a group on Facebook where the majority of members are Swedish EFL teachers. The survey consisted of 14 questions and gathered answers from 87 respondents. The result shows that Swedish EFL teachers use digital tools to a great extent in teaching. The result also shows that EFL teachers in Sweden who have been professionals for a shorter period had more experience and stronger confidence in the use of digital tools in teaching. A large majority of the teachers who answered the questionnaire expressed the need for further training with digital tools and the majority of Swedish EFL teachers think that digital tools affects students’ English learning in a positive way. The theoretical framework of the study is based on John Deweys’ progressive pedagogy and his pragmatic view on learning.

The purpose of the master thesis was to understand, based on participant experiences, the significance of digital tools for the relationship between participants and social workers within a municipal labour market program. This was done by analysing participants experience of recognition when using digital tools. To meet the purpose of the study a qualitative case study was conducted within a municipal labour market program that uses digital tools as a part of the intervention to make unemployed individuals self-sufficient. Focusing on participant experience, 10 semi-structured interviews was conducted with participants enrolled in the labour market program. The empirical material was theoretically analysed using Axel Honneths (2003) theory of recognition and the concept of social excklusion. The result shows that digital tools have little importance for the relationship between participants and social workers. However, the digital tools were a complement to the intervention as well as the work conducted by the staff. The participants experienced recognition, although the recognition was relation-bound to the actions performed by the staff. While recognition may have been experienced it was temporary during the time of the intervention. Little suggest that the participants experienced recognition in a long term. Nor does the result suggest that experiencing recognition does improve the participants possibilities to enter the labour market.

Journalism is an ever-changing profession that is right now getting increasingly impacted by advancements in technology. These advancements make it easier, faster, and possibly safer to conduct journalism. At the same time, journalists are subjected to threats, and while some level of safety comes with digital advancements, they might also provide opportunities for reaching and threatening journalists that were not possible just a few years ago. This requires journalists to stay up to date on technological advancements in order to mitigate threats.  This thesis is based on interviews with five journalists whose work put them in or near danger and utilizes an inductive approach to iteratively study the data and analyze it using existing frameworks to categorize tactics used by journalists. This study identifies three larger categories of threats that journalists are subjected to, and the measures taken to defend against these threats with a special focus on the digital technologies at their disposal. It finds that the tactics vary depending on the source of the threats and range from being non-violent, to legitimate threats on journalists’ lives. In response, journalists use tactics to remain under the radar of danger, or to find safety using low-tech tools and to even use digital tools as an opportunity to conduct journalism that would otherwise be out of their reach. The study concludes that rather than categorizing journalists, it is better to categorize their actions in order to see them as changeable and possible to be used as reactions to threats.