• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1158
  • 13
  • Tagged with
  • 1171
  • 1171
  • 485
  • 273
  • 265
  • 265
  • 257
  • 234
  • 213
  • 206
  • 194
  • 188
  • 188
  • 182
  • 164
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
211

Digitala verktyg i skolan : Matematiklärares syn på digitala verktyg i matematikundervisningen

Dieb, Safwan January 2020 (has links)
Samhället kännetecknas av en snabb teknisk utveckling och det moderna livet är i ett skifte som drivs av digitalisering. Dagligen erbjuder teknologin möjligheter till aktivt deltagande och kreativt lärande. Lärare på skolor är angelägna om att hitta verktyg som de kan använda som metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har lett till att lärare börjat använda digitala verktyg för att undervisa elever. Skolverket lägger stor vikt på digitalisering i undervisningen och uppmanar eleverna att använda digitala verktyg i sitt lärande (Skolverket. 2017). Digitala verktyg är ett stort stöd för undervisning och vi använder ibland dem istället för boken, därför bör dagens elever kunna hantera och ha mer kunskaper om fler typer av digitala verktyg. Så elevernas förmåga måste kommunicera med digitala verktyg utvecklas. Lärare behöver ge möjlighet till elever att uppleva användningen av digitala verktyg i deras utbildning särskilt inom matematik. I denna studien analyseras i vilken omfattning gymnasielärare använder digitala verktyg i sin undervisning. Studien har genomförts på en gymnasieskola och de som deltog i analysen var en grupp matematiklärare. Studien grundar sig på matematiklärarnas beskrivningar om användningen av digitala verktyg i undervisningen. Tillvägagångssättet för insamling av det empiriska materialet är enkäter och intervjuer med lärare. Fokus är på hur digitala verktyg stödjer lärare i deras undervisning på gymnasiet samt hur de används för att utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien visar att det finns tydliga skillnader i lärarnas kunskap om och färdigheter i att använda digitala verktyg och deras datorkunskaper. Studien visar förutom att det att det finns skillnader i lärarnas åsikter om omfattningen och typen av användning av digitala verktyg som dessa har i deras undervisning.
212

”Ipad har blivit ett nytt sätt att lära sig på och ökar motivationen” : En flermetodsstudie om förskollärares uppfattningar och användning av digitala verktyg i förskolan.

Bloss, Camilla, Nordin, Erika January 2020 (has links)
Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till digitalisering i sin yrkespraktik. Det på grund av att digitalisering har fått en ny framskrivning i den reviderade läroplanen för förskolan. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och genomfördes med flermetodsforskning som ansats. Genom enkäter har vi tagit reda på hur åtta förskollärare arbetar med digitala verktyg i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande samt hur de upplever sin digitala kompetens. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån tre teman som framkom, Tillgång och användning, lärplattans mångsidiga potential samt svårigheter med implementering av digitalisering. Resultatet visade att de flesta förskollärare väljer lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Det framkom även att flera förskollärare såg brister i sin egen digitala kompetens. Slutsatsen är att digitala verktyg anses vara ett kompletterande verktyg för förskollärarna i sin undervisning men även att fler önskar sig större kompetens inom området för att kunna arbeta i relation till läroplanens intentioner.
213

Den uppkopplade skolan - Lärares uppfattning och implementering av digitala verktyg i matematikundervisningen

Wållberg, Elin, Westerlind Landby, Lisa January 2022 (has links)
Digitala verktyg blir alltmer synliga i klassrummen, med kursplaner och styrdokument som uppdateras regelbundet med hänsyn till den digitala värld vi bor i. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares implementering av och uppfattning på olika digitala verktyg. Resultaten baseras på 8 intervjuer med matematiklärare på gymnasiet. Efter analys av den information lärarna gav oss så fann vi att implementeringen varierade beroende på vilket digitalt verktyg, där dynamiska matematikprogram var mest använt medan presentationsprogram sällan användes. Mindre än hälften av lärarna använde Interaktiva whiteboards. Lärarna i denna studie ansåg att det är hur man använder ett digitalt verktyg som påverkar hur effektivt det är. Det fanns många faktorer som påverkade användningen av digitala verktyg; enkelhet i användning, förståelighet och ekonomi. Majoriteten av lärarna var ganska lika i sin implementering och uppfattning men det fanns avvikelser.
214

Kompetensutveckling i digitala verktyg för musiklärare i grundskolan : En kvalitativ studie om hur medieformen podcast kan förbättra musiklärares kompetens i användandet av digitala verktyg / Competence development in digital tools for music teachers in elementary school : A qualitative study on how podcasts as a media platform can improve music teachers'  competence using digital tools

Mansour, Joel, Åkebrand, David January 2022 (has links)
I den här studien har en undersökning gjorts kring huruvida podcast kan fungera som en kompetensutvecklingsmetod för digitala verktyg i musikundervisningen på grundskolan. Studien riktar sig till musiklärare som undervisar i grundskolan. Undersökningen har genomförts med att först producera en podcast-serie. Därefter har podcasten delats ut till fem musiklärare/pedagoger som är verksamma inom musikundervisningen för grundskoleelever. Efter de har lyssnat på podcast-avsnitten har det genomförts öppna intervjuer med deltagarna för att samla in kvalitativ data för vidare analys. Idén och problemformuleringen är baserad på de utvärderingar som har publicerats av Skolverket (2015) och Skolinspektionen (2019) där det framgått att det finns en utbredd avsaknad av kompetens inom området. Användandet av podcasts inom utbildning är även något som undersökts tidigare av On Tam (2012) och Young, B. et al. (2021). Varje podcast-avsnitt fokuserar på en specifik IPad applikation eller programvara för musicerande eller digitalt musikskapande. Resultatet av intervjuerna tyder på att en podcast högst troligen kan användas som en kompetensutvecklingsmetod.
215

Digitala verktyg för läsutveckling : Finns det ett syfte med användandet eller riskerar det att bli en utfyllnad?

Lazarevic, Alexandra, Åström, Stina January 2022 (has links)
I denna studie undersöks hur lågstadielärare, verksamma inom F–3, använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att främja elevers läsutveckling. Vi undersöker ur ett lärarperspektiv hur de digitala verktygen används i undervisningen, hur uppföljning sker, vilka attityder lärare har till de digitala verktygen samt vilken kompetens de besitter inom området. För att undersöka detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare, som sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analys har vi studerat lärarnas arbetssätt och åsikter. I denna studie utgår vi från kognitivismen och den sociokulturella teorin för att förstå och analysera den insamlade materialet. Utifrån kognitivismen ser vi på elevers kognitiva förmågor och hur dessa påverkar vad eleven är mogen för att lära sig. Genom den sociokulturella teorin ser vi på hur elever lär i sociala situationer i samspel med andra. Det resultat som framkommit visar på stora skillnader inom användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det framkommer skillnader i såväl tillgång, användningsområden och åsikter i hur digitala verktyg ska användas för att främja elevernas lärande. Slutsatserna i denna studie är att för att digitala verktyg ska tillföra ett mervärde i undervisningen måste lärarna ha kunskap och kompetens för att utnyttja de digitala verktygens flertaliga möjligheter.
216

DIGITALA VERKTYG I FRITIDSHEM : Pedagogernas uppfattning kring användandet av de digitala verktygen

Broström, Isak, Sandin, Jakob January 2022 (has links)
I den här rapporten undersöker vi pedagogers uppfattning om användandet av digitala verktyg i fritidshem. I bakgrunden av rapporten ges en återblick av fritidshemmets utveckling samt beskrivs också digitala verktygs plats i fritidshem kopplat till läroplanen. Avslutningsvis i bakgrunden så presenteras ett stycke hur digitala verktyg används i verksamheten idag samt en tidigare studie inom området digitala verktyg. Genomförandet i vår forskningsstudie har utgått ifrån 7 pedagoger från fyra olika fritidshem som har fått beskriva hur de använder digitala verktyg i deras fritidsverksamhet. De har fått ge sin syn på vilka fördelar det finns med att använda digitala verktyg men också vilka hinder/svårigheter det kan innebära. I studiens resultat påvisas bland annat att beroende på pedagogers intresse för digitala verktyg och hur de tar till sig kunskap så påverkas det i hög grad hur användandet ser ut. I resultatet presenteras även de olika användningsområden digitala verktyg har i fritidshemmet på de skolor vi varit i kontakt med. Andra viktiga resultat i studien som presenteras var skolans möjligheter och hinder i användandet av de digitala verktygen på fritids. Här presenteras lärarnas möjligheter till att ta till sig ny kunskap, hur lärare använder verktygen samttidsaspekten och kopplingen till läroplanens riktlinjer gällande digitala verktyg. Vidare i analysen jämförs sedan vårt resultat mot tidigare forskning. Vi analyserar möjligheter av utvecklande av elevers kunskapsområden med hjälp av digitala verktyg, vilka strategier det finns för kunskapsutveckling samt skolans viktigaste förutsättningar som påverkar användandet av de digitala verktygen i fritidshem. I Studiens diskussion presenteras sedan några slutsatser, där en slutsats är att pedagogernaser möjligheter att använda sig av de digitala verktygen för att nå elevernas lärande menatt det är tillgången till och kring utrustningen som blir ett hinder till användningen.
217

Matematiska begrepp på ett digitalt sätt : En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om matematik och digitala verktyg i förskolan

Berndtsson, Zeona, Edvardsson, Mikaela January 2021 (has links)
Vad barn gör framför “skärmen” är en omdiskuterad fråga. Vår studie syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar av matematik och digitala verktyg och hur dessa ämnen kombineras med varandra i förskolans verksamhet. Genom enkät och intervjuer har vi samlat en bred och mångsidig empiri för att belysa ett relativt outforskat forskningsområde. Få studier har forskat om pedagogers uppfattningar om matematik och digitala verktyg ur ett läroplansteoretiskt- och didaktiskt perspektiv. Vår studie har dessa teorier som sin utgångspunkt. Utifrån studiens resultat fann vi att pedagogers uppfattningar av matematik är enhetlig och definierar matematik som allt, dvs. matematik finns i alla vardagliga moment i förskolan. I arbetet med matematik redovisar studien att språket och framför allt matematiska begrepp, är en viktig faktor i barns matematiska utveckling. Pedagogerna hade även en liknande uppfattning av digitalisering och att digitala verktyg ska implementeras i aktiviteter och i förskolans verksamhet. Resultatet visar även att pedagoger i förskolan har en central roll att följa samhällets utveckling för att utveckla barns digitala kompetens. Förskolan blir därför en central plats att verka för likvärdig utbildning. Oavsett om det är spontana- eller planerade aktiviteter, eller rutinaktiviteter, kan det tolkas som att dessa ämnen, generellt eller i kombination med varandra, realiseras på olika sätt utifrån Lpfö18. Slutsatsen kan därför dras att pedagogers ämneskompetens i matematik och pedagogers digitala kompetens är avgörande för hur dessa implementeras och kombineras i verksamheten.
218

”Vi gjorde rätt mycket här förut, att det inte blev så stor grej” : En kvalitativ studie om digitala verktyg i relation till Lpfö18

Salomonsson, Emilia, Petersson, Ida January 2021 (has links)
Inledning I den här studien har vi fokus på eventuella förändringar som den nya läroplanen (Lpfö18, 2018) haft på förskollärares arbete med digitalisering och digitala verktyg. Digitalisering och digitala verktyg är viktigt att arbeta med i förskolan för att ge barnen en förberedelse inför ett allt mer digitaliserat samhälle. I denna studie belyser vi förskollärares perspektiv kring digitaliseringsuppdraget i förskolans verksamhet och vad som behövs för att implementera det. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det förstärkta digitaliseringsuppdraget i förskolans nya läroplan förändrat förskollärares arbete med digitala verktyg på de förskolor som vi studerat inom ramen för studien. Metod Studien är genomförd med metoden kvalitativ datainsamling. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare på två förskolor i olika kommuner i västra Sverige Resultat I resultatet av de semistrukturerade intervjuerna kunde vi notera att respondenterna har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Samtliga respondenter beskriver att de använder sig av digitala verktyg tillsammans med barnen. Samtliga respondenter anser också att digital kompetens till stor del handlar om källkritik och hur man hanterar olika digitala verktyg. Majoriteten av respondenterna uttrycker en önskan om mer tid för planering av de digitala verktygen i förskoleverksamheten. I resultatet visas även att respondenterna inte upplever någon större förändring i arbetet med digitala verktyg i relation till den nya läroplanen utan menar att förändringen redan har skett i samhället
219

Digitala verktyg i förskolan

Stenström Hedin, Sandra January 2021 (has links)
Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka digitala verktyg som undervisningsstöd i förskolan och hur/om pedagoger i förskolan använder digitala verktyg och hur pedagoger resonerar om de digitala verktygen påverkar lärandet hos barnen. Metod Metoden som använts till detta arbete är kvalitativ metod för att undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar barnens lärande. Det skickades ut 30 stycken frågeformulär till två olika förskolor i olika kommuner för att se hur pedagogernas tankar och föreställningar om digitala verktyg såg ut. Anledningen till att det blev frågeformulär är att rådande situation med covid-19 gör att studenter inte får vistas ute på förskolorna och jag fick inte heller ihop det med videointervjuer eftersom det saknades mycket personal på förskolorna, så det fick bli frågeformulär där intervjufrågorna stod i fokus. Resultat Resultatet av denna undersökning utifrån frågeställningarna visar att pedagogerna använder digitala verktyg som hjälpmedel i verksamheten, i undervisningssyfte i samlingar, informationssökande, i filmundervisning, projicering, greenscreen, programmering, för att få ut information till vårdnadshavare, på vilan, i dokumentationer, i pedagogiska forum, pedagogiska spel, i möten, mail, språkutveckling och att barnen ska se olika möjligheter att uttrycka sig på. I lärande situationer handlar det om kunskapen att behärska verktygen. Vissa av pedagogerna har en negativ inställning till användandet av digitala verktyg, vilket kan kopplas till okunskap kring ämnet, men de allra flesta pedagoger visar en positiv syn på användandet av digitala verktyg.
220

Att vara lärare i en digital tid : En kvalitativ intervjustudie om lågstadielärares upplevelser av tillämpningen av digitala verktyg i svenskundervisningen.

Lisa, Elvegård, Landergren, Josefin January 2021 (has links)
Denna studie behandlar lärares upplevelser av elevers användning av digitala verktyg i svenskundervisningen. För att skapa en uppfattning angående detta fenomen intervjuades sex lärare verksamma i åk F-3 genom semistrukturerade intervjuer. Kategorisering av indikatorer på lärares upplevelser skapades utefter den tillämpade teorin TPACK inför intervjutillfället, och tillförde därav ett ramverk för dess utformning. Den insamlade empirin visar att lärarna har flera liknande upplevelser men även upplevelser som skiljer sig åt. Genom tematisk analys av empirin utifrån den tillämpade TPACK-modellen ses lärares upplevelser av digitala verktyg korrelera med deras tekniska-, pedagogiska-, och ämneskunskaper. Av analysen framkommer en bild av hur de olika upplevelserna av kunskapsområden inom TPACK, resulterar i en viss utsträckning av tillämpning av digitala verktyg inom svenskämnet. Lärarnas tekniska kunskaper spelar en viss roll i hur lärare tillämpar digitala verktyg och relaterar dessa till relevant ämnesinnehåll. De tillfällen som lärarna anser att användning av digitala verktyg är fördelaktig inom svenskundervisningen, är framförallt vid isolerad färdighetsträning samt vid behov av stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet indikerar även att lärares pedagogiska övertygelse är av störst betydelse i fråga om hur och i vilken utsträckning digitala verktyg tillämpas i svenskundervisningen.

Page generated in 0.0742 seconds