This is a study aimed at investigating the use of digital tools in mathematics teaching by mathematics teachers and special educators in support of pupils. I delimit my purpose for the use of digital tools as part of an additional adjustment. In my theory, I have different chapters describing the research on digital tools and support efforts that demonstrate that digital tools such as extra adjustment enhance the students' knowledge development and their motivation. My result shows how mathematics teachers and special educators use digital tools as additional adaptation in the regular mathematics education. The result shows that mathematics teachers mainly use digital tools as additional adaptation to make the students more motivated and also to give them the opportunity to view mathematical methods from another perspective. In my discussion, I critically review the results against previous research. It shows that mathematics teachers' motives for digital tools are consistent with what scientists say, that digital tools in teaching are motivating to the students.

Bakgrund: I den nyligen reviderade läroplanen för förskolan (2019) förtydligades nya riktlinjer i förskoleverksamhet gällande användning av digital teknik och det slås fast att förskolans uppdrag är att verksamhetens arbete med digitala verktyg förblir kontinuerligt och ett komplement till ordinarie undervisningsmetoder. Digitala verktyg blir ett allt vanligare hjälpmedel inom förskolan och förskolan har en viktig roll när det gäller att förbereda barnen för det moderna samhället. Därför fanns ett stortintresse för att undersöka hur pedagogerna ser på digitala verktyg som hjälpmedel samt hur pedagoger arbetar med de digitala verktygen som hjälpmedel i förskolan.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur digitala verktyg används i förskolan, hur pedagoger resonerar kring att arbeta med digitala verktyg samt hur de kan använda digitala verktyg som ett komplement i undervisningen på skolan.  Metod: Metoden som använts är en kvalitativ och kvantitativ forskningsansats med hjälp av en webbaserad enkät med slutna och öppna frågor.  Resultat: Resultatet i studien visade att pedagoger kände att de har för lite erfarenhet och kunskap av att arbete med digitala verktyg och saknar kompetensen för hur de ska använda de olika digitala verktygenpå bästa sätt. Utifrån enkäten kunde vi se tydligt att pedagoger ändå använder sig av olika digitala verktyg varje dag genom varierade aktiviteter. / Background: The recently revised curriculum for preschool (2019) clarified new guidelines in preschoolactivities regarding the use of digital technology and states that the preschool's mission is that the activities' work with digital tools remains continuous and a complement to regular teaching methods. Digital tools are becoming an increasingly common aid in preschool and preschool has an important role when it comes to preparing children for modern society. Therefore, there was a great interest ininvestigating how educators view digital tools as aids and how educators work with the digital tools as aids in preschool.  Aim: The aim of this study was to investigate how digital tools are used in preschool, how educators reason about working with digital tools and how they can use digital tools as a complement to teaching at school.  Method: The method used is a qualitative and quantitative research approach using a web-based survey with closed and open-ended questions.  Results: The results of the study showed that educators felt that they had too little experience and knowledge of working with digital tools and lacked the competence for how to use the various digital tools in the best way. Based on the survey, we could clearly see that educators still use different digital tools every day through varied activities.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att, genom intervjuer, ta del av pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg i förskolan med inriktning mot språkutveckling. Sex intervjuer har gjorts, både med enskilda förskollärare och barnskötare samt i par från förskolor i olika kommuner, för att få ta del av deras uppfattningar och erfarenheter kring det aktuella ämnet. Materialet som samlades in under intervjuerna sorterades utifrån liknande mönster och teman. Ordet pedagoger är ett samlingsord när det gäller både förskollärare och barnskötare, vilket kommer vara ett återkommande ord i studien. Likaså ordet paddan är en av flera benämningar av en iPad som kommer återkomma genom studien, då pedagogerna använde sig av det ordet i intervjuerna och är en benämning som är bekant för många inom förskolans verksamhet. Resultatet visar på att det finns en variation av digitala verktyg i förskolan med olika användningsområden kring språkutveckling. Det visar också på hur dessa verktyg används i verksamheten och pedagogernas kunskap kring verktygen. Det kan vara ett sätt att förlänga den befintliga undervisningen genom att använda exempelvis paddan som ett komplement. Den är ett enkelt verktyg att ha med sig överallt. Det är viktigt att pedagogerna är delaktiga i vad barnen gör med verktyget. Dels för att vara närvarande men också kunna lära ut tillsammans med ett eller fler barn så att det blir en stund av lärande och utveckling.  I och med att utvecklingen går framåt i både förskolan och samhället när det kommer till digitala verktyg, behöver det finnas mer utbildning för pedagoger att ta del av för att ge den bästa lämpliga undervisningen till barnen när det kommer till digitala verktyg. Kunskapen behövs för att veta vilka program/appar som är bra för att utveckla språket hos barnen och kunna skapa nyfikenhet för barnen som vill lära sig mer.

Elever på dagens fritidshem tillhör en generation som är uppväxt med att redan från tidig ålder använda digital utrustning. Det kan därför antas att denna typ av utrustning ingår som en naturlig del i fritidshemmets verksamhet. En granskning gjord av Skolinspektionen visar att digitala verktyg och medier för kommunikation används i liten omfattning på fritidshemmet. Syftet med studien är att kartlägga hur digitala verktyg används på fritidshem och vilka kunskaper användningen bidrar till. Datainsamlingen har genomförts genom enkät och omfattar fritidshem i Kronobergs län. Utgångspunkten för studien är att nya krav ställs i läroplanen avseende digital kompetens och utgår från fritidspersonalens syn. Det mest framträdande i resultatet är att personalen har en positiv inställning och menar att användningen bidrar med kunskap både för eleverna och personalen. Trots detta anger över hälften av deltagarna att digitala verktyg endast i liten omfattning används i styrda aktiviteter. Elevernas användning handlar främst om att spela spel och söka fakta. De kunskaper/färdigheter som digitala verktyg bidrar till är främst kunskapen om digitala texter, medier och verktyg samt förståelsen av digitala verktyg och tjänster, vilket är några av de kunskaper som nya läroplanen pekar ut för att utveckla elevers digitala kompetens. Avslutningsvis visar enkätsvaren att fritidspersonalen ser att möjligheterna är större än riskerna. Möjligheter att arbeta tillsammans i kreativa aktiviteter lyfts bl.a. fram, samt att personalen har bättre möjlighet att få en inblick i elevernas mediakultur. Detta är en viktig aspekt eftersom fritidshemmet i sitt uppdrag ska utgå ifrån elevernas intresse och därigenom skapa ett lärande.

Undersökningens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares arbete med digitalisering i förskolan. Undersökningen har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med fokus på lärande i samspel. Resultatet visar att respondenterna är eniga om att arbetet med digitalisering i förskolan är viktigt för barns utveckling och möjlighet till en adekvat digital kompetens. Respondenternas förhållningssätt till, och vilja att använda digitala verktyg ses ha stor betydelse för undervisningens kvalitet. De digitala verktygen verkar ge möjligheter till lärande i samspel barn emellan men även mellan barn och vuxna. Slutsatsen är att respondenterna upplever att deras arbete med digitalisering i förskolan kan ge barn en god grund för sin digitala utveckling.

Studien syftar till att undersöka pedagogers användning och inställning till digitala verktyg i förskolan, med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå. Utifrån syftet utgår vi från följande frågeställningar, “vilken inställning har pedagoger till användandet av digitala verktyg i aktiviteter med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå?” och “hur använder pedagoger digitala verktyg i förskolan i aktiviteter med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå?”. Vi har använt oss utav kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning.  I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som används för att förstå den proximala utvecklingszonen och hur verktygen mediterar med användaren.    Vårt huvudsakliga resultat visade att det är pedagogernas privata inställning och intresse som utformar arbetet och kvaliteten kring digitala verktyg och barns aktivitetsnivå. I studien framkom det även att det finns en självupplevd kunskapslucka hos majoriteten av pedagogerna när det kommer till hur rörelseaktiviteter kan kombineras med digitala verktyg.

This bachelor thesis project treats the relationshipbetween graphic design and the digital tools and software offered by Adobe. The first part of the paper presents an investigation which through interviews, survey and examination observe the spread of Adobes tools and programs, as well as attitudes around them and relevant competencies for graphic designers. The second part of the paper takes these results and put them in context with counterculture, deconstruction, underdog-topdog as well as theories and strategies about motivation and creativity. These results and contexts are then brought forward to motivate an artefact in the shape of a magazine which emphasizes these valued competencies within graphic design, as well as strengthening a norm-critical approach to the toolkit of students and beginners within graphic design. The artefact and bachelor thesis project is aimed towards beginners and students within graphic design as the target group. This bachelor thesis project aims towards gaining an insight into whether or not there is a norm within graphic design and the tools and programs of Adobe and how one can counteract the attitudes that exist around it. / Detta examensarbete behandlar relationen mellan grafisk design och Adobes digitala verktyg och program. Den första delen av arbetet innehåller en undersökning som genom intervjuer, enkät och undersökningar observerar spridningen av Adobes digitala verktyg samt även attityder kring dem och attityder kring relevanta kompetenser för grafiska designers. Den andra delen tar dessa resultat och sätter dem i ett samband tillsammans med counterculture, dekonstruktion, underdog - topdog samt teorier och strategier kring motivation och kreativitet. Dessa resultat och samband tas sedan vidare för att motivera en artefakt, ett magasin som lyfter värderade kompetenser inom grafisk design samt för att stärka ett normkritiskt förhållningssätt till nybörjares och studenters verktygslåda. Artefakten och examensarbetet är riktade till nybörjare och studenter inom grafisk design och examensarbetet ämnar att komma till förståelse ifall det finns en Adobe-norm och hur man kan bearbetade attityder som existerar kring detta.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg som ett komplement i undervisningen för barns språkutveckling. För att ge svar på studiens frågeställningar användes en kvalitativ ansats där dataunderlag hämtades från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade hur förskollärare använder digitala verktyg för att skapa dialoger, sociala sammanhang och samspel för att främja språkutveckling. Det framkom hur språkutveckling kan främjas genom att digitala verktyg kan inspirera till delaktighet, vad som är viktigt när man arbetar med den digitala miljön och hur den digitala miljön kan normaliseras. Studien visade även hur digitala verktyg kan underlätta för samverkan med vårdnadshavare samt hur förskolans verksamhet har förändrats sedan digitaliseringens inträde i förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka vilken roll digitala verktyg har i idrottsundervisningen på gymnasienivå. Målen med studien är att undersöka idrottslärares egen uppfattning om användandet av digitala verktyg samt vilken påverkan digitaliseringen har i idrottslärarens egen idrottsundervisning. En internetbaserad enkätmetod har genomförts på 36 aktiva idrottslärare på gymnasienivå i åldrarna 25-65 år. 61 procent (n=22) var män och 39 procent (n=14) var kvinnor. Enkäten skickades först ut via mail till idrottslärare i Kalmar kommun. För att få spridning skickades enkäten även ut till en nationell sluten Facebook-grupp för idrottslärare. Resultatet i denna undersökning visar att majoriteten av idrottslärare på gymnasienivå använder digitala verktyg i sin idrottsundervisning och är positivt inställda till användandet. De vanligaste digitala verktygen som används är dator, projektor och elevernas egna telefoner. Största användningsområdet är film i någon form, antingen genom att visa film eller att filma elever med tydliga mål kopplat till det centrala innehållet. Detta eftersom det underlättar för läraren i bedömningen. Resultatet visar även att digitala verktyg inte används till hela idrottsundervisningen eftersom det upplevs finnas nackdelar med införandet av digitala verktyg som t.ex. att det kan störa undervisningen samtidigt som det är tidskrävande och kan ta bort rörelsetid.