Digitalisering är ett samhällsområde som växer och växer för varje dag och det läggs allt större vikt vid digital kompetens inom skolans verksamhet, vilket även benämns i läroplanen. Syftet med studien är att beskriva sex pedagogers uppfattningar om att anpassa sin undervisning efter digitala verktyg i sin verksamhet. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare om deras sätt att arbeta med digitala verktyg i skolan. Studien har genomförts med halvstrukturerade intervjuer med utbildade grundskolelärare som arbetar i skolan inom samma kommun med elever ifrån årskurs ett till årskurs fyra. Med utgångspunkt i studiens frågeställning formulerade jag olika kategorier för lärarnas intresse att anpassa de olika digitala verktygen. De olika kategorierna i bakgrunden som berörs inom området är: Digitala verktyg, inlärningsmöjligheter och Skolans ansvar för digitala verktyg i undervisningen. Kjällander (2011) lyfter lärplattan och andra surfplattor som användbara verktyg inom skolan ur ett lärandeperspektiv. Kjällander hänvisar till de positiva effekter som kan förekomma men nämner även vilka negativa effekter surfplattan kan ha. Resultatet i studien redogör för att samtliga respondenter uppskattar digitaliseringen av skolan och anser att digitala verktygen är ett hjälpmedel i skolan för elevernas inlärning. / <p>Godkännande datum: 2016-12-23</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att studera hur några elevers läsförståelse och inställning är till digitalläsning i förhållande till traditionell läsning. Studien är inriktad inom svenskämnet och deltagare för denna studie gick i årkurs 5 och 6. Inom ramen för studien utfördes en enkätundersökning och ett läsförståelsetest. Slutsatsen av vår forskning är att de tillfrågade elevernas attityd till traditionell läsning är mer positiv än till digitalläsning. Vad gäller läsförståelsetestets resultat, pekar det på att traditionell läsning visade på högre resultat än läsning som skedde digitalt.

Studiens syfte var att med hjälp av det teoretiska ramverket TPACK,  undersöka hur lärare verksamma i grundskolans tidigare årskurser, uttrycker IKT-användningen i sin matematikundervisning. Forskningsfrågorna är som följer: Vilka didaktiska val beskriver lärarna som viktiga vid användning av IKT i undervisningen? Vilka följder beskriver lärarna att användandet av IKT får för ämnet matematik? Hur beskriver lärarna sin tekniska kunskap inom ramen för skolans organisation? Det empiriska underlaget har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta grundskolelärare som bedriver matematikundervisning i sina klassrum. De responderande lärarna är verksamma på tre olika skolor belägna i västra Sverige. Resultatet visar att lärare kan identifiera flera fördelar med användandet av digitala verktyg, men att de ser begränsningar i användandet kopplat till vilket område de jobbar med inom matematiken och hur mycket kunskap de har om verktygen. En slutsats som vi kan dra av detta är att lärare behöver ett eget intresse av att integrera de digitala verktygen i sin undervisning och tillgodogöra sig ny kunskap på egen hand då skolans fortbildning ofta inte är tillräcklig. Ett förslag på framtida forskning är därför att undersöka hur framtida fortbildning inom IKT kan utformas.

Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur IKT och digitala verktyg används på fritidshemmet, vidare riktar sig studiens undersökning mot fritidslärarna för att ta del av deras uppfattningar om användning av IKT och digitala verktyg. För att svara på syftet utgår studien från följande frågeställningar: Vad finns det för bakomliggande faktorer i fritidslärarnas användning och vad ser de själva att det finns för för- och nackdelar med användning av IKT och digitala verktyg, hur och varför används digitala verktyg enligt lärarna och hur arbetar lärarna med källkritik och etiska frågor?Fritidshemmet ska enligt styrdokument ge eleverna kunskaper om och i de digitala verktygen, få möjligheter att utforska verktygen samt använda sig av dessa ämnesöverskridande. Vidare ska fritidshemmet fungera som en utjämnande faktor för olika sociala förhållanden. De elever som inte har tillgång till digitala verktyg i hemmet ska alltså erbjudas möjligheter att via fritidshemmet få kunskap som jämnar ut de digitala klyftor som finns. Studien kommer genomföras på två skolor med tre fritidshem. Vidare kommer endast fritidslärare som innehar pedagogisk utbildning vara delaktiga i studien. Datainsamlingen för denna studie har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer. Under intervjuerna har respondenterna fått presentera deras egna åsikter och attityder gentemot IKT och digitala verktyg. Dessa utsagor har därefter ställts mot aktuell forskning som delvis visat liknande resultat som studiens respondenter. Resultatet av det analyserade empiriska materialet påvisar en brist i många av de områden som påverkar arbetet med IKT och digitala verktyg. Främst framkommer det att respondenternas attityder, eget intresse, tillgång av verktygen och stöd från ledningen är de största faktorerna som påverkar denna användning både positivt och negativt. Det som inte påverkade var elevernas egna intressen, viljor eller aktuella styrdokument.

I dagens samhälle ökar antalet nyanlända elever i grundskolan på grund av det oroliga världsläget. Skolan kan ses som en plattform, där andraspråkselever kan lägga en grund för sin språkutveckling, vilket ställer stora krav på skolans språkundervisning. Det sker en ständig utveckling i användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom digitala verktyg får en allt större roll i dagens digitala samhälle. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga tidigare forskning kring lärares användning av IKT i andraspråksundervisning. Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört systematiska sökningar, för att söka efter relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen har sedan analyserats och kritiskt granskats för att sammanställas till ett resultat. Studiens resultat visar att det finns positiva, men även några negativa konsekvenser med användandet av IKT, för att gynna andraspråkselevers språkutveckling. Resultatet visar även att integrering av IKT i undervisningen ställer stora krav på läraren, samt att lärares inställningar har en betydande roll för användningen av digitala verktyg. En balanserad användning av IKT i undervisningen är därför betydelsefullt för en framgångsrik språkutvecklande undervisning. Litteraturstudiens resultat visar på ett begränsat utbud av tidigare forskning kring negativa konsekvenser i användningen av digitala verktyg, hos andraspråkselever och deras språkutveckling. Vidare forskning som berör området bör därför komplettera den forskning som idag finns tillgänglig.

Syftet med denna studie är att undersöka och ta reda på vilka digitala verktyg används i matematikundervisningen i årskurs F-3, hur dessa verktyg används samt vilka för- och nackdelar lärare ser med användningen av digitala verktyg. Resultatet visar att de lärare som undervisar i F-3 använder sig av datorer, Ipads och smartboard i klassrummet. De fem lärare som intervjuades är överens om att IKT underlättar undervisningen, att man kan motivera elever lättare och jobba mer varierat. De anser att det är ett bra komplement att nå kunskapskraven, det öppnar nya möjligheter att nå eleverna och de ser mer fördelar än nackdelar med användning av IKT.

Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares arbete med lärplattan i förskolansverksamhet. Vidare var syftet att särskilt fördjupa förståelsen för förskollärares syn på olika aspekter som inverkar på hur och varför lärplattan används. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i vilken sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna erbjuder lärplattan i verksamheten på varierade sätt samt i olika utsträckning. Vidare visar resultatet att förskollärarna betraktar lärplattan som ett värdefullt verktyg som erbjuder barnen många olika användningsområden vilka också erbjuder barnen nya sätt att lära. Lärplattan används både som ett komplement till traditionella medel och som ett producerande verktyg i sig för att utveckla barnens digitala kompetens. Slutsatsen är att förskollärarnas engagemang och intresse, samsyn i arbetslaget, samt förskollärarens kompetens och möjlighet att sprida sin kompetens, påverkar hur barnen erbjuds lärplattan.

Syftet med utvecklingsarbetet är att erbjuda elever och pedagoger på fritidshemmet ett nytt arbetssätt med hjälp av spelet Minecraft. Det var 25 elever och två pedagoger som deltog i arbetet. I arbetet beskrivs inledningsvis datorspel och dess användning som ett pedagogiskt verktyg. Därefter presenteras Minecraft och en diskussion kring dess popularitet. Arbetet och den litteratur som använts analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, främst Vygotskijs teorier. Utvecklingsarbetet utfördes efter Kemmis och McTaggart’s version av Lewins aktionsforskninsmetod som bygger på tre steg. Minecraft som undervisningsverktyg på fritidshemmet visade sig vara en lämplig plattform för att samlärande skulle kunna ske.

Syftet med det här utvecklingsinriktade arbetet var att öka användningen av digitala verktyg i verksamheterna, erbjuda samlärande och multimodal undervisning samt införa en blogg för att inspirera pedagoger och elever till praktiskt arbete med digitala verktyg i undervisning. Utifrån modell av aktionsforskning genomfördes ett utvecklingsinriktat arbete på två olika fritidshem. Fritidshem 1 vände sig till årskurs tre till sex och fritidshem 2 vände sig till förskoleklass och årskurs ett och två.. Nulägesanalysen visade på att ett arbete med digitala verktyg var bristande och verksamheterna hade få resurser till ett sådant arbete. Med hjälp av en blogg på respektive fritidshem, där eleverna var skribenter, har de fått möjlighet att aktivt använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Som resultat av aktionen vill eleverna fortsätta med arbetssättet och pedagogerna har blivit inspirerade till ett fortsatt arbete. Utifrån observation och samtal med elever samt pedagoger har eleverna fått möjlighet till samlärande och multimodal undervisning med hjälp av blogg.