Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur några lärare använder digitala verktyg i sin undervisning och hur några lärare anser att användningen av de digitala verktygen främjar elevers tidiga läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. Vi har valt att använda en kvalitativ metod med skriftliga intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas tankar och erfarenheter vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs teori om lärande. Resultatet av studien visar att de digitala verktygen är en viktig del av några lärares läs- och skrivundervisning och har en påverkan på elevernas läs- och skrivinlärning. Vår slutsats är att digitala verktyg bidrar till att elevernas motivation och skrivglädje ökar och att de digitala verktygen används som ett komplement till traditionell läs- och skrivinlärning.

Utvecklingsarbetets syfte är att belysa hur fritidshemslärare nyttjar digitala verktyg och digitala lärresurser i fritidshemmets verksamhet och hur lärare och elever upplever och påverkas av en ökad användning. Utvecklingsarbetet bygger på en aktionsforskning som innefattas av tre olika aktioner som genomförs under en tvåveckors-period. Aktionerna utgår från digitala medier som eleverna använder under fritiden och de digitala verktygen som användes var ipads. Aktionerna var frivilliga för lärare samt elever och syftade till att inspirera och visa på hur och vilka effekter ett ökat användande av digitala verktyg och digitala lärresurser medför. För att synliggöra upplevelserna och påverkan av en ökad användning genomfördeswebbaserade frågeformulär med lärare samt elever både före och efter aktionerna. I aktionerna användes deltagande observationer som ytterligare metodval för datainsamling. Resultatet av aktionerna pekar på diverse ramfaktorer som påverkar i vilken grad nyttjandet görs samt vilka positiva och negativa effekter det ökade användandet medför utifrån lärarnas och elevernas upplevelser av aktiviteterna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med digitalisering i förskolan. Vi undersökte också vilka möjligheter samt vilka begränsningar pedagoger upplever i arbetet med digitala verktyg. Studien har också berört barns delaktighet i användandet av digitala verktyg. Studien är uppbyggd av åtta intervjuade pedagoger som är verksamma inom förskolan. De intervjuade arbetar på åtta olika förskolor inom kommunen. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, eftersom i dagens samhälle är digitaliseringen omfattande och de digitala verktygen kan ses som ett kulturellt redskap som beskrivs i det sociokulturella perspektivet. Det resultat som framkom var att många pedagoger känner sig begränsade i användandet av digitala verktyg på grund av brist på kompetens och förskolorna inte får den fortbildning de önskar inom området. Av resultatet framkom också att digitalisering är ett område fullt med möjligheter och att digitala verktyg är positivt för barns lärande, men att det då krävs att en pedagog finns med och kan motivera användandet av verktyget samt introducera det för barnet.

Föreliggande studie ämnar att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv synliggöra och problematisera trumlärares syn på digitala verktyg i trumundervisning. För att undersöka detta genomfördes sju enskilda semistrukturerade intervjuer med trumlärare från gymnasieskolor med estetiska program. Resultatet av föreliggande studie visar att lärarna mestadels är positivt inställda till användande av digitala verktyg. Lärarna uttrycker att god digital kompetens är en förutsättning för implementering av digitala verktyg, men de lämnas till att utveckla kompetensen på egen hand, vilket blir problematiskt för de lärare som inte har något större intresse för digital teknik. Trumlärarnas olika grad av digital kompetens avgör på vilken artefaktsnivå användandet av digitala verktyg sker. Resultatet visar också på att vissa av lärarna låter undervisningens syfte avgöra om eller vilket digitalt verktyg som ska användas, medan andra låter logistik och genomförbarhet avgöra deras beslut. De nackdelar som lärarna tar upp rör hur digitala verktyg kan vara fokuskrävande, distraherande och kräva mycket förberedelsetid.

Covid-19 gick från att vara en lokal epidemi till att bli en förödande pandemi som drabbat företag och privatpersoner världen över. Denna pandemi har satt press på företagens arbetssätt och krävt att de vidtagit åtgärder för att fortsatt kunna bedriva verksamhet. I ett tidigt skede började företagen ställa om sina processer från att vara fysiska till att bli nästintill helt digitala, vilket varit extra evident inom rekryteringsbranschen där rekryteringsprocesserna fått ställas om och i sin tur skapat både för- och nackdelar.  För att undersöka hur svenska små- och medelstora rekryteringsföretag anpassat sin kommunikation och digitalisering till följd av en förändrad omgivning orsakat av pandemin, har sju kvalitativa intervjuer med ledare genomförts. Resultatet av intervjuerna visade att branschen snabbt kunnat anpassa sitt arbetssätt från att arbeta fysiskt till att bli helt digitala då de besuttit den kunskap och de digitala verktyg som krävts för att arbeta på distans. Däremot har distansarbetet utmanat organisationskulturen och sammanhållningen på arbetsplatsen då kommunikationen digitalt har varit svårare. Vidare har ålderns påverkan på den digitala acceptansen visat sig vara stor, då den äldre generationen i ett tidigt skede var skeptiska till ett digitalt arbetssätt. Under pandemin har en större acceptans vuxit fram. Slutligen visade intervjuerna hur särskilt nykundsbearbetningen blivit förändrad till följd av pandemin.  Den tematiska analysen visade tydliga likheter mellan tidigare forskning och resultatet av de egna intervjuerna. Således har slutsatser kunnat dras kring att den faktiska påverkan pandemin har haft på den svenska rekryteringsbranschen inte varit så stor som andra branscher upplevt. Däremot har organisationskulturen varit lidande vilket litteraturen också betonat som en utmaning i övergången till distansarbete. Vidare har inget samband mellan storlek på företaget och nisch vid rekrytering kunnat fastställas i koppling till anpassningar i kommunikation och digitalisering.  Under studiens gång har ett ökat behov av vidare forskning identifierats och således är förhoppningen att studien ska bidra med ett ökat intresse för området. Särskilt har behovet av ytterligare empiriska studier inom ämnet identifierats.

Syftet med arbetet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka de digitala verktyg som används i undervisningen av sju grundskollärare och för att öka kunskapen om lärarnas uppfattningar och erfarenheter kring digitaliseringens påverkan på elevers läsutveckling i årskurs 4. Undersökningens ansats är kvalitativ. Metoden som används för datainsamling är frågeformulär som besvaras av sju lärare i tre olika skolor inom Mälardalen. Några av studiens viktigaste resultat är att informanterna använder digitala verktyg så som e-böcker och inläsningstjänst när det kommer till läsning av skönlitteratur. Digitala verktyg har visat sig användas för att främja läsutvecklingen hos elever med särskilda behov. Informanternas uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg skiljde sig åt och informanterna tog upp både positiva och negativa aspekter kring digitala verktyg i undervisningen.

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021. Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021. Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare. När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt. När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används.

Syftet med studien är att undersöka om elevtexter förbättras om eleverna skriver på digitala verktyg istället för med penna och papper. Studien bygger på 40 elevtexter där 20 är skrivna för hand och 20 är skrivna på dator. Alla elevtexterna är skrivna av elever i årskurs 3 som går på två olika skolor i Mellansverige. Varje elev har skrivit en text för hand och en text på dator. Dessa elevtexter bedöms sedan efter samma bedömningsmatris. Eleverna bedöms utifrån kriterierna: stor bokstav och skiljetecken, stavning och struktur. Resultatet visar att majoriteten av de datorskrivna texterna når högre kunskapskriterier än de handskrivna texterna. Många av eleverna förbättrade sina texter kvalitetsmässigt utifrån samtliga kategorier (stor bokstav och skiljetecken, stavning och struktur). Enbart 2 elever har påvisat högre kunskapskriterier i sina handskrivna texter. Slutsatsen av studien är att elevernas datorskrivna texter uppfyller högre kunskapskriterier än de handskrivna. Detta kan kopplas till diverse faktorer såsom skrivapparnas hjälpmedel och didaktiska faktorer.

The purpose of our study is to contribute knowledge about teacher´s perceptions of digital tools in compulsory school for pupils with learning disabilities, by examining the use of digital tools. By examining the use of digital tools in teaching in the special school's activities and for what purpose they are used, we want to investigate what importance teachers in the special compulsory school attribute to the digital tools in teaching. By highlighting the possibilities and obstacles of digital technology for students who are taught at the special compulsary school, we want to make visible what the work with the digital tools can look like. Our questions are:• For what purpose are the digital tools used in teaching at the special compulsory school?• What importance do teachers attach to the digital tools in teaching for pupils with learning disabilities in special compulsory school?• What do teachers at the special compulsory school for pupils with learning disabilities think that the work with digital tools is important for the student´s motivation for school work?In this study, we chose a qualitative research approach and to obtain relevant data, we chose to use interviews. The interviews took place digitally with 6 teachers and 4 special teachers at two major special compulsory schools in two different municipalities in central Sweden. In Sweden, there is currently a pandemic that has affected our study as we needed to rethink the selection and collection of data.The study shows that teachers and special teachers attach great importance to digital technology for, among other things, students' participation, and the design of teaching, individualization, documentation and motivation. All teachers use digital tools in teaching at special compulsoryschools to a greater extent today compared to before. The purpose of the use of digital technology varies between teachers. All interviewed teachers and special teachers considered that the digital technology seems motivating for students to work with at the special compulsoryschool.

Syftet med denna studie är att ta reda på om vilka digitala verktyg som förekommer på förskolorna och hur de används av både förskollärare och barnskötare. Bakgrundsarbetet för denna studie visade att det finns en brist av tidigare forskning som undersöker om pedagogers utbildningsnivå påverkar hur de arbetar med och motiverar sitt arbete med digitala verktyg. Detta agerade som en drivande faktor för denna studies syfte då förskollärare tilldelas större ansvar för den didaktiska användningen av digitala verktyg i läroplanen från Skolverket (2018a). Vi har tagit fram tre frågeställningar som vi besvarar med en kvantitativ undersökning som består av en webbenkätundersökning som besvarades av 141 pedagoger med olika utbildningsnivåer. Enkäten bestod av 17 frågor som publicerades på sex grupper i Facebook. Frågorna handlar om digitala verktyg som har någon form av anknytning till digitalisering i förskolan. Varför vi valde enkät var på grund av den pågående pandemin av covid-19. Datainsamlingen visar att det finns en stor variation av digitala verktyg på förskolorna som används i olika konstellationer; pedagogen tillsammans med barn, självständiga barngrupper eller endast pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna använder digitala verktyg vid olika tillfällen och med olika motivation. Resultatet visar även att det inte skiljer sig så mycket mellan yrkesgrupperna när det kommer till hur de använder sig av och motiverar sitt arbete med digitala verktyg. När det kommer till yrkeserfarenhet visar resultatet en relativt jämn spridning med 72 deltagare som avslutade sina studier efter 2010 och 69 deltagare som avslutade sina studier mellan 1980-talet och 2000-talet. Detta går att tolka som att många av pedagogerna avslutade sin utbildning innan digitala verktyg var tillgängliga och även innan förskolans pedagogiska verksamhet formades. / <p>Betyg i Ladok 210623.</p>