This study seeks to bring understanding in how teachers in civics, in the context of the Swedish secondary school curriculum, handled and what strategies they employed in relation to teaching, assessment and legal certainty during the covid-19 pandemic when lessons and education was conducted while pupils’ and teachers where separated both in space and time. The theoretical perspectives are primarily that of frame factors and process variables and theory of assessment which seeks to explain how the teachers changed their didactics and came to terms with fruitful teaching under a new set of conditions. The empirical evidence is gathered through interviews from five civics teachers. The analytical work has been conducted by analyzing the teachers’ statements in relation to didactics, assessment, and legal certainty. The result shows that the teachers could conduct education in line with the laws and decrees that regulate the teachers work. However, the pupils showed lower results and had overall learned less. This was primarily due to social dealignment that came with lessons performed in a digital format.

There are many ways to view mathematics, two of the most prominent ways are absolutism and fallibilism where you view mathematical concepts as something static or ever changing respectively. In school it has been shown that students with a fallibilistic view have an easier time solving problems than those who see mathematics absolutisticly. On pace with the digitization of the Swedish school where digital tools are becoming more common, we wonder what views of mathematics those platforms offer, and what views are expressed by the students in their interaction with them. To answer these questions we have analysed observations and interviews with three students. The observations have been done during a lesson where the students have used digital tools, such as NOKflex which is a learning platform while the interviews were qualitative and had the students answer questions about how they work with digital tools in different subjects. The result of this study shows that NOKflex primarily offers an absolutist view, but the students express both an absolutist and fallibilistic way of thinking during the lesson and the interview. A conclusion drawn from this is that these views are not mutually exclusive to each other and a primary factor to what view is expressed depends on the context of the situation. Due to the absolutist view NOKflex offers students problem solving and reasoning skills suffer.

Sammandrag  Under vår verksamhetsförlagda utbildning kom vi i kontakt med arbetssättet ASL (att skriva sig till läsning). Det bidrog till att vi blev intresserade av att ta reda på mer och undersöka några lärares uppfattningar om arbetssättet.  Syftet med vår studie är att öka kunskapen om ASL, samt dess koppling till elevers läs- och skrivutveckling i årskurs 1. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om metoden ASL? Hur uppfattar lärarna metodens påverkan på elevers tidiga läs- och skrivutveckling? För att få svar på våra frågeställningar har en kvalitativ ansats gjorts, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju lärare. Resultatet analyserades utifrån de sju stegen i en fenomenografisk analysmodell. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Resultatet visar att arbetssättet ASL i kombination med andra arbetssätt gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att eleverna skriver längre och mer innehållsrikare texter, samt att talsyntesen bidrar till att eleven tidigare kopplar ihop bokstaven med dess ljud.

Denna studie är en kritisk diskursanalys av projektet Make Music Matter. Syftet är att undersöka vad för slags diskurser som projektet bidrar med att skapa, samt hur dessa diskurser kan påverka en musiklärares arbete med digitalt musikskapande. Syftet med studien är också att undersöka hur projektet placerar sig själv i en maktposition inom den diskursen som projektet rör. Studiens syfte realiseras genom att analysera texter som är offentligt tillgängliga inom projektet. Analysen visar en något problematisk subjektsposition som ger makt åt en bred bild aktörer och att diskurserna samtidigt är reproducerande. Make Music Matters texter tar hjälp av allmänna mål för undervisning för att materialet ska framstå som nytänkande.

Samhället går i en mer digitaliserad riktning vilket gör att även skolan behöver ta detta steg. 2017 gjorde regeringen ett förtydligande och förstärkte kursplaner och ämnesplaner för grund- och gymnasieskolan. Därför var målet med detta examensarbete att ta reda på vad lärarna har för förutsättningar inför revideringen samt hur de implementerar programmeringen i sin undervisning. För att ta reda på detta gjordes semistrukturerade intervjuer med 7 verksamma lärare i årskurserna 7-9 från 4 olika skolor. Tidigare forskning pekar på flertalet brister kring implementeringen av programmering inom matematik. En av dessa är att det finns för lite information kring programmeringsdidaktik. Vilket även är en av slutsatserna från studien då lärarna upplever en osäkerhet gällande didaktiken då de anser att de inte har tillräcklig ämneskunskap. Majoriteten av de tillfrågade lärarna hade önskat en gedigen programmeringsutbildning där de får ämneskunskaper både inom visuella och textbaserade programmeringsmiljöer samt didaktiska verktyg och eventuellt förslag på lektionsplaneringar.

Denna studie behandlar förskollärares uppfattningar kring möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i undervisning. Studien behandlar även konsekvenser förskollärare anser digitala verktyg har på barns samspel. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Mot bakgrund av tidigare studier har en kunskapslucka lokaliserats där förskollärares uppfattningar kring digitala verktygs roll i förskolans utbildning inte tydliggörs tillräckligt. Vilka utmaningar och möjligheter som finns behöver synliggöras samt vad det digitala har för inverkan på barns samspel. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande som fokuserar på samspel och gemenskap för att utveckla kunskap. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys av empirin från de sex respondenter som intervjuades. Studiens resultat pekar på att förskollärares erfarenhet och kunskap om digitala verktyg påverkar hur barnen får tillgång till och själva utvecklar kunskap kring och/eller genom verktygen. Förskollärare behöver tid för att utveckla kunskap om digitala verktyg för att kunna använda det i utbildningen. Det är viktigt att förskollärare vet hur de digitala verktygen används för att främja undervisningen och samspelet mellan barnen. Slutsatser är att förskollärares syn på digitala verktygs roll i förskolans utbildning är i majoritet positiva vilket gör digitala verktyg väsentliga för förskolan. Digitala verktygs väsentlighet genomsyras med möjligheterna som verktygen skapar. Möjligheter som att öka barnens inverkan på undervisning genom att förstärka deras inlevelse och förskollärare kan närma sig barnens perspektiv. Utmaningar är dock att det är väldigt tidskrävande att öka kompetensen hos förskollärare och att använda verktygen. Andra slutsatser är att barns samspel påverkas av de digitala verktygens användning genom positiva och negativa konsekvenser. En negativ konsekvens är att barn lätt kan bli ägande i användningen av lärplattan och vägrar dela med sig och samspela. Däremot är en positiv konsekvens att barnen kan med digitala verktyg samspela genom att visa varandra hur till exempel robotar programmeras.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever och möjliggör barns delaktighet i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg. Utgångspunkten för studien grundar sig i en ny skrivning i den senaste läroplanen för förskolan gällande att barn numera ska vara delaktiga i att dokumentera med digitala verktyg. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och fokus sätts på förskollärares upplevelser kring fenomenet barns delaktighet i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg.  För att få svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på intervjuer med fem legitimerade förskollärare. Analysen av materialet har gjorts utifrån begreppen barnperspektiv, barns perspektiv samt stark och svag lärarkontroll. Genom användning av en tematisk analysmetod har materialet kategoriserats och tematiserats utifrån frågeställningarna.  Resultatet visar att det finns många möjligheter men också flertalet utmaningar i arbetet med att få barn delaktiga i den digitala pedagogiska dokumentationen. Förskollärarnas varierande inställningar och kompetenser kring att arbeta med digitala verktyg påverkar i hög grad barns möjlighet till att vara delaktiga i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg. Andra faktorer som kan påverka deras delaktighet är förskollärarnas barnsyn och yttre ramfaktorer. Resultatet tyder också på att det finns stora utvecklingsmöjligheter för den digitala pedagogiska dokumentationen i förskolan och att förskollärare över tid utvecklar strategier och arbetssätt för att öka barns deltagande i den.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger beskriver sin användning av IKT på fritidshemmet samt vilket lärande som möjliggörs utifrån detta. Vi arbetar kvalitativt med tio semistrukturerade intervjuer som kodas och analyseras tematiskt. Resultatet är sju separata teman som berör på vilket sätt pedagoger använder IKT ihop med sina elever samt vilka faktorer som påverkar detta. Det är ingen pedagog som endast möjliggör för en typ av lärande utan allas beskrivningar skildrar flera perspektiv på lärande. Vi utgår från tre teorier om lärande för att analysera resultatet. Många beskrivningar skildrar ett konstruktivistiskt lärande som sker genom interaktion. I dessa situationer så beskrivs även läraren som aktiv och närvarande. I det behavioristiska lärandet framgick inte lärarrollen som lika aktiv. Vi slår även fast vid att pedagogernas kompetens, åsikter och intresse för IKT påverkar användningen samt till vilken grad IKT tillgängliggörs på fritidshemmet.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur digitala verktyg inom IKT används i fritidshemmet. Sett utifrån frågeställningen så kan vi se ett problem med att styrdokumenten utifrån dess skriftliga form är oerhört abstrakta och tolkningsbara. I styrdokumenten finner vi IKT:s syfte och sammanhang, men inte hur det ska integreras i fritidshemmets kontext under strukturerade former. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, eftersom undersökningen grundar sig utifrån pedagogernas uppfattning av integreringen. För att närma oss detta så använde vi oss av observation och semistrukturerad intervju som metod för att få fram det empiriska underlaget utifrån de 5 medverkande pedagogerna. I studiens resultat påvisas en viss skillnad utifrån integreringen och motiveringen av digitala verktyg inom fritidshemmets kontext.