Detta examensarbete syftar till att bidra till kunskapen kring hur digitaliseringen kan stötta arbetet på byggarbetsplats utifrån yrkesverksammas egna perspektiv. Digitaliseringen har under de senaste åren ökat kraftigt i samhället men trots det upplevs byggbranschen, speciellt byggskedet, ligga efter på digitaliseringsfronten. I detta arbete beaktas därför hur yrkesverksamma själva upplever att de stöttas av digital teknik i sin arbetsvardag och vilka behov de har av ytterligare digitala stöd. Deras tankar kring vilka förutsättningar och hinder som finns för en ökad digitaliseringsgrad på byggarbetsplats har identifierats och sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning. Examensarbetet bygger på empiriska data från 12 intervjuer med respondenter aktiva vid olika byggföretag runt om i norra Sverige, som vid intervjutillfällena arbetat som yrkesarbetare eller med byggplatsledning. Som stöd för arbetet har följande frågeställningar legat till grund: Hur kan digitala verktyg och hjälpmedel stötta arbetet på byggarbetsplats och hur upplever yrkesarbetare och platsledning själva att de stöttas, eller kan stöttas, av sådan teknik? Vilka förutsättningar finns för att dra nytta av digital teknik ytterligare? Vilka slags hinder kan identifieras och vilka förändringar (i arbetsuppgifter och ansvarsområden) måste ske för att digitaliseringsgraden på byggarbetsplats ska öka? Slutsatsen från denna studie är att yrkesverksamma, både yrkesarbetare och byggplatsledning, upplever att de drar nytta av de möjligheter som digitaliseringen har att erbjuda och att de flesta upplever ett behov av att stöttas ytterligare av digitala verktyg och hjälpmedel i vissa arbetsområden. En viktig förutsättning om man vill nyttja möjligheterna som kommer med sådan teknik i en högre grad är att olika typer av förändringar genomförs inom företaget. Beroende på vilken typ av förändring som ska genomföras, så finns olika förutsättningar för att lyckas, och olika aspekter att ta med i beräkningarna. Somliga förändringar förutsätter att man ser till hinder och/eller förutsättningar som direkt kan kopplas till själva tekniken, somliga kräver i stället att sociala faktorer, såsom personlig inställning placeras i fokus, medan andra förändringar kräver att man identifierar de resursmässiga förutsättningar som kan ha en inverkan på resultatet. För att förändringar som genomförs, eller ska genomföras, ska kunna nå lyckade/önskade resultat är det en förutsättning att ta hänsyn till både organisationens och individernas förändringsperspektiv. Den faktor som i detta arbete identifierats som det största hindret är kunskapsbrist/kompetensbrist. Antingen kompetensbrist för själva användningen av tekniken eller kunskapsbrist för förståelsen av nyttan med förändringen som företagen implementerar. En gemensam förutsättning för företag inom byggbranschen är därför att investera i utbildningoch att planera in tid för att arbeta med teknisk implementering. Detta eftersom kunskapsbrist/kompetensbrist, oavsett orsaken till sådan, framgått som en av de största faktorerna som utgör hinder för en digitaliserad byggarbetsplats. / The purpose of this master’s thesis is to contribute to the knowledge with reference to how digitalization can support the work on the construction site, from the workers’ point of view. Digitalization is a field which in recent time have increased substantially in society, but which nevertheless seems to fall behind other branches of industry, especially when considering the construction phase. This study therefore takes into account the workers’ own experiences regarding how digital technology can support the professionals and what need they have of extending the amount of digitalization to improve and enhance the everyday work on the construction site. Their thoughts on existing obstacles and prerequisites regarding an increased degree of digitalization on the construction site have been identified and later analysed alongside previous research in the field. The master’s thesis is built upon empirical data from 12 interviews with 12 interviewees - from different construction companies in the northern parts of Sweden - active in the field. The interviewees did at the time of the interviews attain roles either as carpenters or in some managerial position. Following questions have posed as support during the study: How can digital tools and means aid the work that takes place on the construction site and how does the active professionals themselves perceive the support, or possible support, of such technology?  What prerequisites are required as prior conditions for the further usage of digital technology? What kinds of obstacles can be identified and what types of changes (in tasks and areas of responsibility) are necessary in order for the degree of digitalization to increase on the construction site?  The conclusion made from this study is that professionals in the field – both carpenters and professionals with managerial positions – experience positive contributions from the digitalization in their working environment and that they are in need of further usage of digital tools in regard to some work areas. One important prerequisite in order to profit from such technology is to implement certain types of changes in the organization. Depending on what kind of change one wish to conduct – there are different prerequisites to succeed, and different key elements to take into consideration. Some changes require a focus on the technology itself, others require a deeper understanding of the social processes underlying the development and enactment of certain changes, whilst some call for the identification of necessary resources in terms of time and cost. In order for the conducted changes - or the changes that are in the phase of being conducted - to reach their full potential it is of utmost importance to consider both the organizational and social perspectives of change in professional work.   The main obstacle identified in this study relates to a lack of knowledge. Either a lack of knowledge for the usage of the technology itself, or in understanding the usefulness as a product of the implemented changes. It is thus a common prerequisite for organizations to invest in education and to dedicated and schedule the amount of time necessary for such technical implementation. Hence a lack of knowledge – regardless of the cause – appears to be one of the main obstacles for a digitalized construction site.

Denna studie handlar om lärares uppfattningar om digital läsundervisning som stöd för elevers läsutveckling. I forskningsstudier har det upptäckts att lärare i svenska skolor har mindre läsundervisning än andra länder samt att regeringen vill att de svenska skolorna ska ha mer inslag av digitalisering i undervisningen. Vi skribenter har även sett ute på våra praktiker att lässvårigheter är en stor del i vissa klasser och vi ville se om lärare ansåg att digitala hjälpmedel kunde vara någon hjälp för eleverna. Därför slogs dessa problem ihop och ett syfte formulerades. Syftet med studien är att undersöka utifrån lärares uppfattningar om hur digitala hjälpmedel kan utgöra ett stöd för elever i läsundervisningen. För att besvara syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som insamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken olika respondenter på sex olika skolor. I resultatet kunde vi se att det finns väldigt många olika digitala stöd till elever med lässvårigheter på olika plattformar som till exempel på datorer och ipads. Vi kunde även se i resultatet att användning av digitala verktyg är väldigt stort från både lärarnas och elevernas håll. Personellt stöd var litet på de skolorna våra respondenter fanns på. Resultatet analyseras mer djupgående i vår analysdel och både metod och resultat diskuteras längre ner i arbetet. Arbetet knyts ihop genom att beskriva de didaktiska implikationer arbetet har för yrket och vilken fortsatt forskning som är relevant. Något som vi kom fram till i resultat och de didaktiska implikationerna var att styrkorna med digital läsundervisning är att inläsningstjänster underlättar läsningen för eleverna med lässvårigheter eftersom det ger eleverna möjlighet att fokusera på innehållet när tjänsten läser upp texten för eleven och eleven följer med i texten. Vi kunde även se hur våran studie skulle bidra till yrkesverksamheten och på vilket sätt i de didaktiska implikationerna.

The use of digital tools is expanding and taking up more and more space in society and in Swedish schools. Although solid research shows that students' learning benefits from digital tools, there are teachers who choose not to use it in their teaching. This study aims to create an understanding of digital tools and how they are used in mathematics teaching. The study also intends to investigate the opportunities and challenges that exist with digital tools. The empirical data of the study has been collected through interviews with active teachers in grades 1–6. The results indicate that teachers experience greater confidence in differentiating and varying mathematics teaching if they have knowledge of and within digital tools. Digital tools also contribute to students sometimes losing focus, as computers and tablets tends to cause distractions. The study concludes that teachers' knowledge of digital tools develops mathematics teaching for more students. Teachers, on the other hand, need to be clear about the purpose for which the digital tool is used and create rules that students must follow when using a digital tool. / Användningen av digitala verktyg ökar och tar allt större plats i samhället och i svenska skolor. Även fast forskning visar att elevers lärande gynnas av digitala verktyg, finns det lärare som väljer att inte använda det i sin undervisning. Studien syftar åt att bidra till förståelse för digitala verktyg och hur det används i matematikundervisning. Studien avser även att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns med digitala verktyg. Studiens empiriska underlag har samlats in genom intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–6. Resultatet tyder på att lärare upplever en större säkerhet i att differentiera och variera matematikundervisning om de har kunskap om och inom digitala verktyg. Digitala verktyg bidrar även till att elever stundtals tappar fokus, då datorer och lärplattor bidrar till distraktioner. Studiens slutsats är att lärares kunskaper inom digitala verktyg utvecklar matematikundervisning för fler elever. Lärare behöver däremot vara tydliga med i vilket syfte det digitala verktyget används och skapa regler som elever ska följa när de använder ett digitalt verktyg.

Med ett utvecklat samhälle som vi har idag kan man säga att teknologin är en del av människans liv då digital teknik utvecklas allt mer och tillämpas i större utsträckning. Tillkomsten av digitalteknik har främjat bland annat människans sociala utveckling och har fått större utrymme inom utbildningssektorn, såsom i förskolan. Det anges i förskolans läroplan (Lpfö18) att barn ska ges möjlighet att använda digitala verktyg för att inhämta kunskap och utveckla sitt lärande. Tidigare forskning beskriver hur digitala verktyg kan bland annat främja barns språkutveckling och pedagogernas roll som vägledning och guidning för att stimulera barns språkutveckling i relation till användningen av digitala verktyg. I och med detta är det av vikt att man som pedagog har ett bakomliggande syfte när digitala verktyg används. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens arbete med digitala verktyg för att främja barnens språk samt förskollärarnas inställning till och upplevelser kring detta arbete. En kvalitativ forskningsmetod har använts i denna studie där datainsamlingen sker i form av intervjuer. Totalt har fem förskollärare från fyra olika förskolor blivit intervjuade. Intervjuformen som används var semistrukturerad, vilket innebär att intervjufrågorna var formulerade i förväg, dock ställdes även följdfrågor beroende på informanternas svar för att få en djupare förståelse. Resultatet visade sig i arbetet med digitala verktyg som ett språkutvecklande verktyg att förskollärarna använder framförallt av lärplattor samt har ett samarbete med vårdnadshavare. Dessutom använder förskollärarna även andra digitala verktyg för att främja barnens språk och kommunikation. En av de möjligheterna som förskollärarna upplever i arbetet med digitala verktyg är att digitala verktyg kan väcka barnens intresse för språk. Förskollärarna ser att det är viktigt att vara närvarande och ha ett lärandesyfte när digitala verktyg kommer till användning. Även lyfts det fram det digitala och det analoga arbetet kompletterar varandra och blandning av detta erbjuder en variationsrik undervisning och att barnen får in olika vinklar av hur man kan utveckla språket. Förskollärarna upplever att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg som ett språkstödjande verktyg, vilket är att kunna hålla sig uppdaterad i tekniken, kritisk granska applikationerna, bemöta vårdnadshavarens respons samt kollegialt arbete. Förskollärarna anger att digital kompetens är viktig och att kollegialt arbetet är av betydelse för att utveckla den digitala kompetensen.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare upplever att barn kan ges inflytande och delaktighet i arbetet med digitala verktyg. Vi vill även undersöka hur förskollärare och barnskötare upplever att de digitala verktygen kan bidra till ett samspel i förskolan. Vi vill med vår studie kunna bidra till mer kunskap om detta.  Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie där vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor ser på arbetet kring inflytande och delaktighet i arbetet med digitala verktyg. Studien har genomförts genom telefon- och zoomintervjuer.  Studiens resultat och analyser utgår ifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Resultaten av studien visar att pedagogerna i studien har stor ambition och förståelse för vikten av undervisning kring digitala verktyg, tillgänglighet och att ge barnen inflytande och delaktighet i sitt arbete med digitala verktyg samt socialt samspel. Studien visar på att de digitala verktygen kan leda till samspel, bland att genom att utforska tillsammans och i nya konstellationer bland barnen. Studien visar på att pedagoger upplever de digitala verktygen som ett neutralt arbetsverktyg som öppnar upp för samspel, utforskande och lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka om högstadieelever anser att digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel i deras kunskapsutveckling samt hur digitala verktyg kan öka aktiviteten i klassrumssituationer. Vidare syftar studien till att undersöka vilka problem och möjligheter som eleverna uppfattar finns när digitala verktyg används för deras kunskapsutveckling samt i klassrumssituationer.   Den första frågeställningen är: hur uppfattar eleverna att aktiviteten i klassrumssituationen påverkas av digitala verktyg? Resultat visar att det blir ökad aktivitet i klassrummet eftersom digitala verktyg underlättar framställningen av skolarbeten samt att genomförandet av skolarbeten kan ske på fler platser än enbart i skolan då båda dessa faktorer främjar elevernas kunskapsutveckling.   Den andra frågeställningen handlar om hur eleverna uppfattar att deras kunskapsutveckling påverkas av digitala verktyg. Studiens resultat visar att eleverna blir delaktiga i den formativa bedömningen, de utvecklar källkritiskt tänkande samt att visuella hjälpmedel skapar förutsättningar till inlärning bland eleverna. Datorer är fördelaktiga för elevernas kunskapsutveckling jämfört med smarta telefoner, eftersom datorer inte har lika många distraktioner som smarta telefoner.    Den sista frågeställningen lyfter vilka problem och möjligheter eleverna ser med digitala verktyg i klassrumssituationer och kunskapsutvecklingen. Resultatet visar att eleverna inte uppfattar att de får någon undervisning i digital kompetens, utan förväntas att kunna hantera det digitala verktyget utan vidare handledning från sina lärare. Eleverna uttrycker också att lärarna behöver vara tydligare gentemot eleverna vad syftet är med digitala verktyg i undervisningen innebär. Smarta telefoner har störande moment som notisfunktioner, vilket stör kunskapsutvecklingen om telefonen istället för datorn användas som ett digitalt verktyg. Oro finns för att det manuella skrivandet ska försämras när allt mer skrivs digitalt. Tekniskt strul och dålig infrastruktur är andra problem som förekommer vid användningen av digitala verktyg. Möjligheterna med digitala verktyg är de digitala lärplattformarna som skapar samarbete mellan lärare och elever. Digitala läromedel som underlättar inlärningen utgör en ytterligare möjlighet samt att det är en förberedelse inför arbetslivet att kunna arbete och hantera digitala verktyg.

Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder surfplattan i förskolans verksamhet. Genom fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare samlades data om deras resonemang om att använda surfplattan, som är det digitala verktyget som används mest i förskolan (Nylander, 2019), i förskolans verksamhet för att besvara studiens undersökningsfråga. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling i sociala samspel är centralt. Studiens resultat klargör att de didaktiska frågorna, vad, hur och varför är viktiga att reflektera kring vid användning av surfplattan i förskolan.  Det framgår i vår studie att surfplattan kan användas som ett verktyg för undervisning och dokumentation, där fördelar med pekskärmens funktionen anses fördelaktig för barn. Utifrån intervjuerna framgår det att förskollärarens digitala kompetens är betydelsefull för hur och till vad surfplattan kommer till användning där förskollärarens roll är central. Denna undersökning bidrar med resonemang och ger underlag för reflektion kring hur och till vad surfplattan ska användas i förskolans verksamhet och motiverar varför så att användandet inte bara blir för att det skrivs fram i läroplanen (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens.

Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga hur tidigare forskning menar att digitala verktyg kan nyttjas inom matematikundervisning på ett sätt som stödjer elevernas problemlösningsprocess. Studien syftar till att besvara hur digitala verktyg och program kan användas i matematikundervisningen, vilken påverkan de kan ha på det matematiska lärandet och problemlösningsprocessen, hur de gynnar det sociala lärandet samt hur de påverkar elevers motivation och engagemang. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga artiklar för att ge svar på de frågor som ställts. Resultat visar att det finns flera olika sätt att använda digitala verktyg, ett av dem är spel. Vidare visar resultatet att digitala verktyg ger möjlighet till utmanande aktiviteter, direkt återkoppling och stöttning i lärprocesser vilket kan leda till förbättrade resultat i jämförelse med elevgrupper som inte använder digitala verktyg. Flertalet studier i resultatet visar att det sociala lärandet kan gynnas av digitala verktyg samt att elevernas motivation att lösa problem ökar. I analysen har det framkommit att ett medvetet användande av digitala verktyg kan ge eleverna stöd i de olika faserna i problemlösningsprocessen.

I dagens samhälle använder eleverna sig av digitala verktyg på fritiden. Detta påverkar fritidslärarna sätt att använda sig av digitala verktyg i undervisningarna i fritidshemmet. Fritidslärarna saknar kunskap samt erfarenhet av digitala verktyg då detta kan resultera i gott eller ont i inlärning för eleverna. Vi har valt att undersöka två områden. Dessa är fritidslärarnas kunskap och användning av digitala verktyg i fritidshemmet samt hur fritidslärare kan få hjälp av digital användning för att nå kunskapsmålen i Lgr11. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet utifrån att kommunikation mellan människor är en förutsättning för lärande Undersökningen genomförs med kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerad intervju med åtta fritidslärare som är verksamma på två olika skolor – en landsbygdsskola och en stadsskola. Resultatet av intervjuerna uppvisar inte någon skillnad mellan de olika skolorna, landsbygd respektive stad. Det betyder att fritidslärarna arbetar lika aktivt med digitala verktyg på båda skolorna men resultatet visar att de varken har rätt material eller kunskap för att bedriva den digitala undervisningen på fritidshemmet. Samtidigt visar vår undersökning att fritidslärarna aktivt arbetar med att uppnå målen i fritidshemmets uppdrag. Studien visar att majoriteten av fritidslärarna använder sig av någon slags digitalt verktyg i fritidshemmet samt arbetar med dessa för att nå målen enligt Lgr11