Syftet med utvecklingsarbetet var att öka insynen i fritidshemmet för vårdnadshavare och synliggöra den pedagogiska verksamheten samt dess undervisning. Detta genomfördes som en aktion under fem veckor där innehåll från två olika fritidshem med koppling till fritidshemmets läroplansmål delats med vårdnadshavare i form av bilder, videos och text genom en app. Pragmatismen utgjorde den teoretiska utgångspunkten där kunskap ska uppfattas som nyttig utifrån en praktisk kontext. Utvecklingsarbetet tog även sin utgångspunkt i aktionsforskning och vi har tagit fram en modell inspirerad av Kurt Lewins aktionsforksningsmodell. Genom enkätundersökningar samlade vi information om vårdnadshavarnas upplevelse av sin insyn i fritidshemmet före och efter utvecklingsarbetet. Det genomfördes även intervjuer med personal där vi tog del av deras uppfattning av arbetet med appen. Utvecklingsarbetets resultat visade att de vårdnadshavare som deltagit i arbetet upplevde sig ha fått en ökad insyn i fritidshemmets pedagogiska verksamhet och dess undervisning.

Svenska skolan har genomgått många förändringar, däribland inkluderingen av digitala hjälpmedel i undervisningen. Ökad användning av digitala verktyg ställer krav på lärarna, det vill säga att de måste öka sitt digitala kunnande i takt med utvecklingen. Hem- och konsumentkunskap (HKK) är inte bara ett praktiskt ämne, vilket kan göra det gynnsamt att implementera digitala hjälpmedel iundervisningen. Syftet med undersökningen var att redogöra för hur den digitala utvecklingen har påverkat den enskilde HKK läraren. En kvalitativ metod användes i form av sju intervjuer med yrkesverksamma lärare i ämnena HKK, matematik/NO, textilslöjd och engelska/SO under hösten 2021. Urvalet av lärare baseras på att det var brist på tillgängliga HKK-lärare och att de andra ämnena berör liknande kunskapskrav som HKK. Intervjuerna var semi-strukturerade och tog stöd av en intervjuguide. Data samlades in, bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga informanter var positiva till digitaliserad undervisning. Tid, planering och IT- kunskap var förutsättning för implementering i undervisningen. Digitalisering anses vara både tidssparande och tidsslukande. Tid för planering och inhämtande av kunskap omdigitala program är en förutsättning för digitalisering i undervisningen. Digital undervisning utövas i stor utsträckning. Det digitala hjälpmedlet kunde bli en distraktion för eleverna och de tappade lätt fokus. Differentierad undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel kunde gynna vissa elever. / The Swedish school system has undergone many changes, including the inclusion of digital aids ineducation. Increased usage of digital tools places demands on teachers where they must increase their digital know-how in step with development. Home and consumer studies (HCS) is not just a practical subject, which can make it beneficial to implementation of digital aids in teaching. The objective of this examination was to account for how the digital development has affected the individual Home and consumer studies teacher. A qualitative method has been used in the form of seven interviews with professional teachers in the subject Home and consumer studies, Mathematics/Science and English/Social studies during the autumn of 2021. The selection of teachers is based on the lack of available HCS teachers and that the other subjects refer to similar points of the curriculum. The interviews have been supported by a semi-structured interview guide. Data has been collected, processed, and analyzed using a qualitative content analysis. The results showed that all participants were positive to digitalized teaching. Time, planning, and IT knowledge were prerequisites for implementation in teaching. Digitization is considered to be both time-saving and time-consuming. Time for planning and acquiring knowledge about digital programs is a prerequisite for digitization in teaching. Digital teaching is practiced to a large extent. The digital aid could become a distraction for the students, and they easily lost focus. Differentiated teaching using digital aids could benefit some students.

I denna studie kartläggs vad som påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen i skolans tidiga år (F–3) samt i vilken omfattning digitala verktyg används i skrivundervisningen. Studien syftar till att bidra till djupare kunskap och förståelse för vad som generellt påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen. En enkätundersökning gjordes som besvarades av 102 respondenter. TPACK-modellen användes som teoretisk modell för att belysa hur olika kompetenser behöver uppnås och samverka för att erhålla en lärandesituation för eleverna med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visade att tillgången till digitala verktyg inom svenskundervisningen är relativt hög då 86 % svarade att de har tillgång och använder digitala verktyg i svenskundervisningen i den årskurs respondenten undervisar i.  49% av respondenterna har 1:1 tillgång (en digital enhet per elev) av digitala enheter och använder digitala verktyg i skrivundervisningen varje vecka. När respondenterna ska bestämma om eleverna ska arbeta digitalt eller analogt var möjligheten att kunna anpassa efter enskild elev den markant största påverkande faktorn, följt av digitala resurser och respondentens egen kunskap. Resultatet visade att vid utformningen av digital skrivundervisning var det vanligt att respondenterna ställde högre krav på eleverna gällande redigering och bearbetning av texter och längre texter. Respondenterna upplevda effekter som att digitalt skrivande underlättar för elever med motoriska svårigheter samt att det är lättare för elever att redigera och bearbeta texten och möjligheten att få text/bokstäver upplästa. Olika benämningar för innebörden av motivationshöjning nämndes även av flertalet respondenter. En negativ effekt med digitalt skrivande upplever respondenterna är försämrad finmotorik hos eleverna.

Vi lever idag i ett samhälle där digitala verktyg är en del av barn och ungdomars vardag. Teknikens utveckling har idag resulterat i ett flertal möjligheter för skolor att integrera digitala läromedel i matematikundervisningen för att på så sätt effektivisera elevernas lärande. I ämnet matematik och specifikt i problemlösningsundervisning har det rapporterats av lärare att användningen av digitala läromedel är förhållandevis låg.  Denna studie syftade till att undersöka huruvida det problemlösningsmaterial som erbjuds genom digitala läromedel, möter det som lärarna efterfrågar till sin matematikundervisning i årskurs 1–3. Vidare undersöktes på vilket sätt digitala läromedel används i problemlösningsundervisningen samt hur lärare upplever att de digitala läromedlen påverkar elevers lärande. Studiens syfte har därmed besvarats genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3 vilket därefter har analyserats och diskuterats med hjälp av ett teoretiskt ramverk.  Utifrån ramverket PIC-RAT påvisade resultaten hur lärare använder de digitala läromedlen delvis på ett förstärkande sätt, då de oftast används som variation i undervisningen samt vid genomgångar och mängdträning i form av lärospel. De digitala läromedlen används även interaktivt då eleverna endast interagerar med det digitala verktyget. Genom det interaktiva arbetet med det digitala blir eleverna således passiva med sina klasskompisar, något som lärarna i denna studie misstycker. Resultatet av denna studie påvisade att det problemlösningsmaterial som förekommer i de digitala läromedlen, inte möter det som respondenterna önskar. Lärarna anser därmed att innehållet bör utvecklas så att en mer kreativ undervisning kan utföras. / Today we live in a society where digital tools are a part of children’s and young people’s everyday life. The current development of technology has provided opportunities for schools to integrate digital teaching materials into mathematics teaching in order to make learning more efficient. In mathematics, particularly with problem solving, teachers have reported infrequent use of digital aids.   This study aimed to examine whether the problem solving material offered through digital teaching aids, meets teachers’ needs for their mathematics teaching in grades 1–3. Furthermore, this study also investigated how digital teaching aids are used in problem solving teaching as well as how teachers think digital teaching materials affect student learning.  Based on the framework PIC-RAT, the results showed how teachers use digital teaching aids in a reinforcing way, as they are most often used as variation in teaching in reviews and practicing basic skills through educational games. The digital teaching aids are also used interactively, as students only interact with the digital tools. However, the students become passive with their classmates when working interactively with digital tools, which teachers in this study disapprove of. The results of this study showed that the problem solving material that appears in the digital teaching materials does not live up to the respondent’s needs. The teachers thus believe that the content should be developed to support more creative teaching methods.

Studiens syfte är att undersöka hur digitala verktyg används i läs-och skrivundervisningen och vilka faktorer som avger omfattningen av användandet i årskurs två på tre olika skolor i samma kommun samt om och hur kompetensutveckling erbjuds till lärare i förskoleklass till årskurs tre. För att samla data till studien har vi genomfört tre stycken intervjuer och observationer. Studiens slutsats är att lärare i årskurs två är informerade om att digitalisering ska ingå i läs-och skrivundervisning men tolkar vikten av det användandet på olika sätt. Interaktiva smartboards används flitigt av lärare i undervisningen men elevernas användande av digitala verktyg är begränsat. Sociokulturella faktorer påverkar inte tillgången till digitala verktyg i undervisningen. Digitala verktyg motiverar eleverna till att delta och anstränga sig i undervisningen. Kompetensutveckling gällande digitala verktyg är inte obligatorisk utan baseras på lärarens eget intresse och arbetslagets förkunskaper.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper om vilka lärarkompetenser som fritidslärare uttrycker som viktiga i samband med användningen av digitala verktyg och om hur fritidslärare resonerar kring användandet av digitala verktyg på fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter har baserats på T-PACK-modellen och utifrån det didaktiska perspektivet. T-PACK är en modell som fokuserar på lärares teknologiska kompetens, pedagogiska kompetens och ämneskompetens och hur dessa samspelar med varandra. Med det didaktiska perspektivet har fokus legat på de tre centrala frågorna som ingår i didaktiken, vad, hur och varför. Samtidigt har det didaktiska perspektivet hjälpt oss synliggöra för vilka faktorer som innebär möjligheter och begränsningar i samband med att fritidslärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har fem olika fritidslärare från olika fritidshem deltagit i studien. Dessa fritidslärare arbetar inom en och samma kommun i södra Sverige. I resultatet av studien framgår det att främst den teknologiska och den pedagogiska kompetensen uttrycks som viktiga hos fritidslärare i relation till användningen av digitala verktyg. Samtidigt lyfter fritidslärare fram ett kompetensutvecklingsbehov för att användningen av digitala verktyg ska kunna utvecklas på fritidshemmet. I resultatet uttrycker fritidslärare att de besitter de grundkunskaper kring digitala verktyg som de menar behövs i yrket som fritidslärare. Det uppstår därför ett spänningsfält mellan det uttryckta kompetensutvecklingsbehovet och faktumet att fritidslärarna menar att de besitter de grundkunskaper som är nödvändiga i yrket som fritidslärare.

Digitala verktyg blir ett alltmer vanligare inslag i undervisningen och digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel för elever i skrivsvårigheter att utveckla skrivandet. Skrivsvårigheter är ett omfattande och svårdefinierat begrepp men skrivning är en grundläggande förmåga som efterfrågas i samhället. Studien syftar därmed till att undersöka några lågstadielärares upplevelser av hur digitala verktyg påverkar skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter inom ämnet svenska. För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställningar: Vilka upplevelser har lågstadielärare av digitala verktyg i skrivutvecklingen kopplat till elever i skrivsvårigheter? Hur kan appar enligt lärares upplevelser utvecklas för att stödja skrivutvecklingen för elever i skrivsvårigheter? Studien är en kvalitativ studie där fem verksamma lärare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ansats som studien grundas på är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utvecklingszonen och stöttning. Studiens empiri har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Materialet har kategoriserats ut efter centrala teman och koder. Resultatet visar att lärare har delade upplevelser av digitala verktyg i skrivutvecklingen. Lärares upplevelser är dels att det är gynnsamt tack vare den variation av uppgifter den bidrar med och dels att det är utmanade att elever har svårt att skilja på lek och undervisning.

No description available.

Denna studie undersöker vilken uppfattning lärare har kring digitala verktyg som används i yrket samt vilken betydelse de anser att dessa har för engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka möjligheter upplever lärarna att digitala verktyg bidrar med i engelskundervisningen? Vilka hinder upplever lärarna att digitala verktyg orsakar i engelskundervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärare har, tillämpades en kvalitativ metod som sedan användes för att intervjua sex verksamma mellanstadielärare. De intervjufrågor som tillämpades har utgått från en semistrukturerad form och har skapats utifrån studiens syfte. Studien utgick ifrån den fenomenografiska ansatsen, som syftar till att undersöka variation och uppfattningar inom området. Utifrån lärarnas olika uppfattningar om fenomenet, utformades beskrivningskategorier vilket lade grunden för studiens resultat. Resultatet från undersökningen visar att lärares uppfattning på de digitala verktygen varierar, beroende på deras digitala kompetens samt deras vilja att inkludera detta i undervisningen. De lärare som var negativt inställda till att arbeta med digitala verktyg i engelskundervisningen, ansåg att de saknade digital kompetens som inte erbjuds av verksamheten. Detta resulterade i att de använde det digitala i mindre utsträckning, än de lärare som fick god kompetens kring detta. De lärare som var positivt inställda till det, hävdade att om verksamheten kunde bidra med fortbildning kring digitala verktyg skulle det öka chanserna till att lärare arbetar mer med detta i sin undervisning. Dock behöver ytterligare forskning göras kring digital kompetens och dess påverkan på lärares användande av digitala verktyg i engelskundervisningen.

Syftet med denna studie är att se om barns läsvanor har förändrats genom året och vilken betydelse vuxna och högläsning har för barns läsvanor. Studien gör med enkäter, interjuver och tidigare forskning. Man kan de att det har skett en förändring i barns läsning och vad det kan bero på, man kan också se hur det påverkar barns läsförståelse. Studien visar att vuxnas betydelse har en betydande roll för barns läsvanor. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-17</p>