Syftet med undersökningen var att genom kvalitativ metod bidra till forskning inom området motivation. I undersökningen har eleverna fått arbeta med digitala verktyg i samband med skrivande av berättande texter. Undersökningen handlar om att öka kunskapen om hur digitala verktyg kan användas för att motivera eleverna i en årskurs 4 att producera berättande texter av god kvalitet. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med elever och lärare i en årskurs 4, samt text-och bildanalys av deras arbeten för att identifiera tecken på motivation, det vill säga om de blivit motiverade att skriva berättande texter när det fått använda dessa digitala verktyg. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är ”Self determination theory”, en motivationsteori som utgår ifrån tre grundläggande behov kompetens, autonomi och samhörighet. Dessa tre behoven behöver bli tillgodosedda för att människor ska känna inre motivation. De flesta intervjuade eleverna anser att det varit roligt och motiverande att få förstärka deras berättande texter med hjälp av digitala verktyg. De berättande texter eleverna har skrivit kan betraktas som av god kvalitet och det resultat som framkommit kan användas som underlag för vidare forskning. / The purpose of this study was to contribute with a qualitative method contribute in the area of motivation. In this research the pupils got to work with digital tools when they were writing their narrative stories. The study is about raising awareness about how digital tools can motivate pupils in grade 4 to produce narrative stories of good quality. The results that this study produced could be used for further research. The results of this study is based on qualitative interviews with the pupils and the teacher in grade 4, while also doing a text-and picture analysis of their work to find out if they have gotten motivated to write narrative stories while using this digital tools. The study’s theoretical starting point is “Self determination theory”, a motivational theory that transcends from the three-basic needs competence, autonomy, and solidarity. These three needs to be met for us people to feel inner motivation. In a further analysis from previous research it appears that the pupils do not need to feel inner motivation, even if they are producing texts of good quality. The narrative stories could be considered to be of good quality and most of the interviewed pupils says it is motivating and fun to work with digital tools when they are producing narrative stories.

No description available.

No description available.

Studien grundar sig på en tidigare litteraturstudie som gjorts om användandet av digitala verktyg i problemlösningsprocessen. Studien syftar till att undersöka förekomsten av innehålls- och delningsdivision i några utvalda läromedel för tidigare skolår, samt vilka variationsteoretiska mönster som går att finna i divisionsuppgifter i läromedlen. För att kunna uppfylla studiens syfte har en innehållsanalys av divisionsuppgifter i läromedlen gjorts. Ett av läromedlen som granskats är en lärobok och tre är digitala. I resultatet framkommer det att vissa läromedel innehåller en jämnare fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision medan andra läromedel främst framhåller delningsdivision. I de läromedel som främst framhåller delningsdivision finns ett stort antal divisionsuppgifter där tankestrategin är valfri. Vidare framkommer det i resultatet att de vanligast förekommande variationsteoretiska mönstren i divisionsuppgifter i läromedlen är separation och fusion. Mellan de olika läromedlen finns det en spridning i användandet av variationsteoretiska mönster i divisionsuppgifterna. Resultaten analyseras med hjälp av variationsteorin. I resultatdiskussionen reflekteras det över att ett läromedel med en ojämn fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision kan påverka undervisningen vilket i sin tur påverkar eleverna. Om eleverna endast får ta del av den ena tankestrategin kan detta ge eleverna en ensidig bild av division vilket vidare kan leda till svårigheter för dem i högre stadier. Det har också diskuterats att läraren medvetet behöver rikta elevernas uppmärksamhet mot de kritiska aspekterna av lärandeobjektet, samt att variationsteoretiska mönster möjligtvis synliggörs tydligare i en lärobok där uppgifter presenteras sida vid sida. Den slutsats till professionen studien kan bidra med är medvetenhet om förekomsten av innehålls- och delningsdivision i olika läromedel samt kännedom om att undervisningen kan behöva kompletteras med uppgifter innehållande någon av dessa tankestrategier. Vidare erbjuder studien en reflektion om användandet av digitala läromedel då flera kritiska aspekter som inte är kopplade till matematiken kan tillkomma. Slutligen bidrar studien med en upplysning till läromedelsförlagen som kan leda till eventuella korrigeringar av uppgifter eller tillägg av funktioner i de digitala läromedlen.

Digitalisering är idag väldigt aktuellt och det finns en samhällsdebatt kring användandet av digitala verktygi förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares tolkning av digitalisering i förskolan och hurde anser att digitalisering har betydelse för barns utveckling och lärande. Syftet är även att synliggöradigitaliseringen betydelse för olika åldrar och hur förskollärarna anser sig arbeta med det, därigenom harstudien undersökt småbarns- och storbarnsavdelningar. För att uppnå syftet har studien utgått ifrån enkvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare som arbetar påsmåbarns- eller storbarnsavdelningar. Resultatet visade att förskollärarna tolkade digitalisering i förskolansom något positivt och som idag är väldigt aktuellt för förskolan. Resultatet visade att förskollärarna anseratt digitalisering kan stödja barns utveckling och lärande hela tiden, och att det handlar om vad för syftepedagogerna har med arbetet med digitala verktyg. Det som framkom i resultatet var att förskollärarnaarbetade med digitalisering i förskolan på liknande sätt oavsett vilken åldersgrupp de arbetade med. Denskillnad som framkom var att de mindre barnen inte kunde uttrycka sig kring utvecklingen av arbetet meddigitalisering i förskolan. Resultatet stärker tidigare forskning som påtalar att digitalisering i förskolan är härför att stanna och att det handlar om hur de digitala verktygen används.

Sedan juli 2019 har nya IKT-mål inskrivits i förskolans läroplan. Få studier har dock utförts om IKT-undervisning i förskolan dvs. undervisning med och om IKT. Av dessa studier berörs dessutom sällan de yngsta förskolebarnen (1-3-åringar). I den tidigare forskningen framkommer det att flera faktorer påverkar IKT-undervisningen såsom pedagogers förhållningsätt. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka föreställningar som finns hos pedagoger i förskolan om IKT-undervisning för de yngsta barnen, samt deras och barnens roll i undervisningen. Därtill pedagogernas styrning av den. Genom en diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger har detta utforskats. Resultatet antyder att IKT-undervisningen konstrueras av pedagogernas föreställningar om IKT, barn, ålder och omsorg. Det framträder två roller som pedagogerna tillskriver sig: den vägledande pedagogen och den bestämmande pedagogen. Medan de yngre barnen tillskrivs roller som: digitalt infödd, i behov av skydd och kompetent men fortfarande liten. Pedagogernas styrning har sedan analyserats utifrån detta, vilket bildat två dominerande diskurser: den (digitalt) framtidsorienterade diskursen och den institutionella diskursen - en del av legitimitetsprocessen av IKT-undervisningen. Den övergripande slutsatsen är att pedagogerna styr utifrån tanken om ”barns bästa” och att IKT-undervisningen är fortfarande ”under konstruktion”. Den omförhandlas men beskrivs ha en given plats i verksamheterna, vilket uttrycks behövas i ett digitalt samhälle.

Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare samtalar om barn i planerad undervisning med digitala verktyg. Dessutom ämnar examensarbetet att ge kunskap om genus i samband med förskollärares reflektioner och genom det finna olika tillvägagångssätt förförskollärare att verka för ett aktivt arbete med jämställdhet. Syftet konkretiseras ner i följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om barn och genus och hur reflekterar de över en förutbestämd genomförd undervisningssituation med digitala verktyg? och På vilka sätt berättar förskollärare att de inkluderar barn i undervisning med digitala verktyg? Studien utgår från socialkonstruktionism och Yvonne Hirdmans genusteori, centrala begreppför arbetet är genus, kön, digitala verktyg och programmering. För att genomföra analysen har tematisk analys använts samt Yvonne Hirdmans begrepp och begreppsförklaringar av genus, genussystemet samt genuskontraktet. Metoden för arbetet är kvalitativ och utgår från att sex kvinnliga förskollärare har utfört förutbestämda aktiviteter med digitala verktyg för att sedan delta i semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att det finns två tydliga mönster, att tala om barn utifrån ålder och att tala om barn utifrån könstillhörighet. Det finns dessutom en skillnad i hur förskollärare talar om barn och genus när de berättar om en förutbestämd utförd aktivitet med digitala verktyg. Bland annat framkom det att maskulina normer och värden värderas högre än feminina normer och värden. Flera förskollärare visar dock på en genusmedvetenhet och en strävan i att arbeta inkluderande och jämställt i verksamheten.

Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers uppfattningar kring digitalisering i förskolan. Med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt undersöks i studien ett antal pedagogers uppfattningar om fenomenet digitalisering. Genom att synliggöra variationen i de olika sätten att resonera kring digitalisering i förskolan kan denna studie skapa medvetenhet kring mångfalden av förståelser. Det empiriska materialet utgörs av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare har bidragit till förståelse för uppfattningar kring digitalisering. Vald analysmetod för studien är inspirerad av den fenomenografiska analysen och presenteras i form av ett utfallsrum innehållande fyra beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna representerar en möjlig variation av sätt att uppfatta fenomenet digitalisering i förskolan. Studiens identifierade beskrivningskategorier presenteras som digitalisering och barn som samhällsmedborgare, digitalisering och det pedagogiska verktyg, digitalisering och digital kompetens samt digitalisering och iPaden. Samtliga kategorier bildar ett utfallsrum med en samling av utsagor som tyder på ett digitaliseringsarbete i förskolan som strävar efter att förbereda, hjälpa och skydda barn i samband digitaliseringen i samhället. Studiens resultat lyfter även pedagogers utveckling av digital kompetens som en betydelsefull faktor för framgång gällande digitaliseringen i förskolan.

No description available.

IKT har varit en del av skolans undervisning under årtionde och tar med tiden allt mer plats i undervisningen.  Det är mer regel än undantag att eleverna har egna elevdatorer men har lärare den kunskap som krävs för att undervisa med digitala hjälpmedel? Detta arbete är en forskningsöversikt som använder sig av analytisk induktion för att svara på om IKT i skolan stöttar  elevers kunskapsutveckling i matematik samt om lärare har den kunskap om IKT och sådan uppfattning om sin kunskap, att de effektivt kan förmedla nya kunskaper till eleverna med hjälp av IKT? Arbetet visar att det finns en utbredd uppfattning om att IKT kan bidra till att stärka elevers matematiska förmågor men att det samtidigt är vanligt att lärare upplever sig sakna den kompetens som behövs för att använda IKT i sin undervisning. / ICT has been a part of school education for decades and as time passes it's becoming a bigger part of the education. Students usually have their own computers but do the teachers have the necessary knowledge to teach with ICT. This study is a research overview which uses an analytical induction to answer the following two questions:  Does ICT In schools support students´ growth of knowledge in mathematics? Have teachers got such knowledge about ICT and such belief about their knowledge, that they are able to educate students in an effective way, using ICT? This study shows that there is a broad perception that ICT has the ability to strengthen students´ mathematical achievements but at the same teachers usually believe that they don’t have the necessary competence that is needed to use ICT In their teaching.