Studien undersöker hur omställningen från fysiskt förlagd musikundervisning till onlinebaserad musikundervisning under vårterminen 2020 orsakad av covid-19 påverkade gymnasieelevers förutsättningar för lärande samt gymnasielärares förutsättningar att undervisa i musikämnet. Studien är avgränsad till att undersöka kursen “ensemble med körsång” på estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan. Data har samlats in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Empirin analyseras genom en sammanställning av Illeris (2015) och Hanken och Johansens (2013) teorier om lärande. Resultatet visar bland annat att både lärare och elever i studien anser att omställningen från fysiskt förlagd undervisning till onlinebaserad var en utmaning, men att det också fanns positiva aspekter som exempelvis att elever som tidigare har haft hög frånvaro plötsligt deltog i undervisningen i större utsträckning. I empirin finner vi inget som stödjer en högkvalitativ undervisning i form av samtliga mål/kunskapskrav inom kursen ensemble med körsång, utan att fysiskt förlagda arbetssätt inkluderas. Studiens slutsats är att digitala verktyg som central metod för musikundervisning behöver beprövas och utvecklas om avsikten är att erbjuda en likvärdig utbildning som om den hade givits i det fysiska rummet.

Det finns många studier om hur lärare använder datorer eller surfplattor men få av dem innefattar vad de faktiskt gör med tekniken. Det som belysas i den här studien är hur gymnasielärare använder olika program och appar i undervisningen, både i och utanför klassrummet. Studien berör också hur digitala verktyg fungerar i klassrummet och huruvida de är anpassade efter elevernas behov men även lärarnas digitala kompetenser. Underlaget är insamlat via kvalitativa intervjuer på respondenternas skolor. Lärarna var överens om att tekniken i sig underlättar vardagen men överraskande var lärarna mestadels negativa till tekniken i klassrummet och ansåg att den endast bör vara ett komplement till traditionell undervisning då tekniken medför många distraktioner. Alla lärarna ansåg att de hade goda IT-kunskaper dock efterfrågar de fler utvecklings- och inspirationsdagar. Det skulle behövas en mer omfattande forskning kring hur och vad lärarna använder i sin digitala undervisning och vad IT ger som stöd till både elever och lärare.

Idag möter barn en digitaliserad värld på ett sätt som ingen annan generation gjort tidigare. Detta medför att barn redan från tidig ålder bör få förståelse för den digitalisering de möter i samhället för att bli medvetna om de möjligheter och risker som finns med att använda digitala verktyg. Utifrån detta antagande blir det därmed väsentligt att förskollärare lägger grunden för detta redan i förskolan, där barnen får utveckla digital kunskap som de anses behöva i vårt digitaliserade samhälle. Studien undersöker därför om och hur förskollärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att främja varje barns språkutveckling. Detta för att undersöka om förskollärare faktiskt utför sitt uppdrag som förskolans läroplan förespråkar. Studien består av två delstudier som riktar sig till verksamma förskollärare både i kommunal och privat regi i en kommun i Sverige. Delstudierna skiljer sig åt i metod då den ena omfattas av en enkätundersökning och den andra av intervjuer. Studiens empiri har analyserats och diskuterats med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet, tidigare forskning samt studiens forskningsfrågor.  Studiens resultat visar att förskollärarna är positiva till att digitala verktyg skrivits in i den nya läroplanen för förskolan och är medvetna om att de kan använda det digitala för att komplettera läroplansmål som behandlar barns språkutveckling. Dock visar resultatet att användandet av digitala verktyg i språkundervisningen endast nyttjas till viss del av förskollärarna genom polyglutt och andra språkutvecklande appar. Den faktor som ligger bakom att användandet inte nyttjas fullt ut är förskollärarnas egen digitala kompetens. Det blir därmed viktigt att förskollärare behöver få utveckla mer digital kompetens och få tydligare riktlinjer för hur de ska inkludera digitala verktyg i sin egen språkundervisning. Detta för att underlätta för förskollärarna att kunna utföra sitt uppdrag som förskolans läroplan belyser. Digital kompetens för förskollärare bör därför prioriteras i olika utbildningssammanhang.

Bakgrund: Dagens samhälle blir allt mer effektiviserat och digitaliserat genom användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och dess digitala verktyg. Detta gäller även vården. Dagens sjuksköterskor använder sig allt mer av IKT i vårdarbetet och användandet av IKT får påföljder för patienter, sjuksköterskor och vårdorganisationen. Tidigare forskning visar hur denna digitalisering och effektivisering går till, samt vad det har för påverkan på patienter, patienters livssituation och välbefinnande. I takt med att IKT utvecklas behöver användandet av IKT kontinuerligt evalueras. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att använda IKT. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex kvalitativa studier, tre kvantitativa studier och studie av mixad metod har analyserats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor mestadels är positiva till användandet av IKT. Sjuksköterskor erfor även negativa aspekter vid användandet av IKT. Detta då dem bland annat erfor att arbetssituationen och relationer till kollegor och patienter påverkas av att använda IKT i vårdarbetet. Slutsats:Fenomenet IKT är komplext och dess digitala verktyg innefattas av faktorer som i hög grad påverkar användarna. Detta innebär att sjuksköterskors inställning till, erfarenheter av att använda och faktiska användande av IKT påverkas. Integrering och användandet av IKT påverkar även sjuksköterskors arbetssituation och den stora vårdorganisationen. / Background: Today's society is becoming more efficient and digitized through the use of information and communication technology (ICT) and its digital tools. This also applies to health care. Nurses today are increasingly using ICT in their care work and the use of ICT is penalizing patients, nurses and the healthcare organization. Previous research shows how this digitalisation and efficiency improves, as well as what it has for affecting patients, patients' life situation and well-being. As ICT develops, the use of ICT needs to be continuously evaluated. Purpose: The aim is to create an overview of nurses' experiences of using ICT. Method: General literature review where six qualitative studies, three quantitative studies and one mixed method study have been analyzed. Result: The results show that nurses are mostly positive about the use of ICT. Negative aspects of the use of ICT are also experienced by the nurses. This is when they, among other things, find that the work situation and relationships with colleagues and patients are affected by the use of ICT in the care work. Conclusion: The phenomenon of ICT is complex and its digital tools are comprised of factors that greatly affect its users. Which means that nurses' attitudes to, experiences of using and actual use are affected. Integration and the use of ICT also affect nurses' work situation and the large healthcare organization.

Studien handlar om skolfrånvaro och digitala lösningar. Syftet med studien var att undersöka några specialpedagogers roller och arbete med elever i problematisk skolfrånvaro samt de digitala verktygens uppfattade betydelser och effekter i detta arbete. Även andra yrkesverksammas roller och arbete undersöks i studien. En kvalitativ forskningsansats användes. Data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer, två fokusgruppsamtal och fyra observationer. Data analyserades utifrån en induktiv innehållsanalys. Vi valde Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs artefakter som ramverk. Resultatet beskriver att digitala verktyg används på skolor och att elever i problematisk skolfrånvaro därför kan följa med i undervisningen. Resultatet visar även att specialpedagoger och andra yrkesverksamma fungerade som spindeln i nätet, som en länk mellan elev och lärare, som ett namn på ett dokument och som samverkanspersoner med andra professioner. Några betydelser i resultatet var att de digitala verktygen kunde vara plattformar för lärande och utveckling, verktyg för information, samtal och feedback samt relationsskapande. De uppfattade effekterna var ökad uppfyllelse av mål och kunskapskrav, möjlighet för återgång i skolan och risk för ökad frånvaro. En implikation till specialpedagoger är att, i det främjande arbetet, stötta lärarna i användandet av relationsskapande digitala verktyg.

Det har skett en stor utveckling av användandet av digitala verktyg, både i samhället och i skolan. I matematikundervisningen ska digitala verktyg ta plats och elever ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda dessa. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om hur användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen påverkar deras arbete i matematik. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställning Hur upplever elever att deras arbete i matematik påverkas när digitala verktyg används i matematikundervisningen? har undersökningen utgått från den fenomenografiska ansatsen där semistrukturerade intervjuer med 20 elever legat till grund för den insamlade empirin. Studiens resultat visade många olika uppfattningar om att användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen är en effektiv undervisningsmetod. Resultatet visade även att eleverna behöver tydliga mål för varje lektion vilket de upplevde saknades vid användningen av digitala verktyg. Elevernas upplevelser är även att upplägget av matematiklektionerna har stor betydelse för deras arbete i matematik. Eleverna upplever att de blir som mest motiverade och engagerade när de har roligt, får arbeta med svåra uppgifter samt får en direkt återkoppling på deras prestation.

Studien har en kvalitativ ansats och tar som utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med denna studie är att beskriva och diskutera förskollärares erfarenheter av att använda digitala verktyg, med särskilt fokus på surfplattan i undervisningen, samt deras syn på och arbete med barns lärande och digitala kompetenser i förskolans pedagogiska verksamhet. I studien ingår sex förskollärare från olika förskolor i både norra och södra Sverige. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att både barn och förskollärare i förskolan uppskattar surfplattan som ett lärandeverktyg och att det bidrar till en god utveckling av digital kompetens för barnen. Resultatet presenteras utifrån intervjuunderlagets huvudsakliga frågeområden, Surfplattans användning och möjligheter samt Kompetenser och andra villkor och behov bland förskollärare och barn. I anslutning till det första frågeområdet har två teman identifierats: Surfplattan som medierande verktyg och En meningsskapande resurs. Under det andra frågeområdet presenteras följande teman: Kompetens som villkor för lärande och meningsskapande, Digital kompetens som trygghet, I brytpunkten mellan intresse och rädsla samt Drivna barn som exponeras och inspirerar. Till följd av att barnen får använda pedagogiska läroappar på surfplattan erhåller de en personlig kunskapsutveckling. Resultatet synliggör även att de flesta av förskollärarna har en positiv inställning till surfplattan som ett medierande verktyg, vilket är av stor vikt eftersom det är oerhört aktuellt för förskolan idag. Resultatet visar likaså att det finns förskollärare som inte arbetar med någon digitalisering alls i förskolan och att nästan hälften av förskollärarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens.

Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktygs som stöd vid läs-och skrivinlärning. I läroplanen framgår det emellertid inga bestämda strategier för hur digitala verktyg ska implementeras i undervisningen för lågstadieelever, vid inlärningen under läsning och skrivning. Dessutom finns även kunskapsluckor i tidigare forskning där forskningen inte tar upp hur processen i elevernas användning av digitala verktyg vid läs- och skrivinlärningen ser ut. Detta i den bemärkelse i vad som händer från det att eleverna öppnar locket på datorn till att de sätter igång med det avsedda arbetet för deras läs- och skrivinlärning. Därmed har vårt övergripande syfte varit att med stöd i observationer och elevdokumentation, undersöka vad som händer i processen när elever använder digitala verktyg för att främja läs- och skrivinlärning i ämnet svenska samt om de utmaningar och möjligheter som kan finnas i processen och själva användningen av digitala verktyg och således vad lärare kan vara uppmärksamma på för att försöka skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för elevernas lärande.  Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är Hur använder elever i F-1 indelade i parkonstellationer digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes, i processen vid läs- och skrivinlärning? Resultatet av ljud-och videoinspelningar samt elevdokumentationer visar att elever i F-1 indelade i parkonstellationer använder digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt i processen vid  läs-och skrivinlärning i den fysiska inlärningsmiljön. Resultatet i denna studie visar bland annat att en del elever tolkas ha ett ineffektivt tillvägagångssätt när de i parkonstellationer arbetar med digitala verktyg vid läs- och skrivinlärning. Därför kan det vara intressant att fördjupa detta resultat och dessutom undersöka om penna och papper som verktyg kanske är ett alternativ för att förebygga ett ineffektivt tillvägagångssätt vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska i den fysiska inlärningsmiljön och vilka möjligheter och hinder penna och papper kan medföra.

Skolans och teknikens utveckling har gjort att en stor del av lärares och elevers kommunikation med varandra sker i en digital miljö. Lärare delar ut uppgiftsinstruktioner, elevlösningarna lämnas digitalt och även återkopplingen sker på den digitala lärplattformen. Det är ett kommunikationsflöde i vilket eleven ska lära sig saker, den nya kunskapen ska presenteras och bedömas. Den här studien undersöker när, hur och varför lärare växlar stilnivå i sitt språk i en diskurs, ett kommunikationsflöde mellan lärare och elev. Genom att intervjua fyra lärare och samla in material från dem och 20 av deras elever kunde en språkstrukturell och kritisk diskursanalys göras. Resultatet av studien visar att lärare växlar i stilnivå i sin kommunikation med elever. Då drygt hälften av eleverna håller en hög stilnivå i sina elevlösningar visar resultatet även att lärarna anpassar sin språkliga stilnivå till en elev efter den stilnivå som eleven använt sig av i sin uppgiftslösning och gör detta för att eleverna lättare ska kunna ta åt sig av den information som ges. Att återkoppla med en annan stilnivå kan enligt olika teorier och forskning ha en positiv effekt för lärandet då det inte bara att det som meddelas som är information utan även hur det meddelas påverkar elevernas kunskapsbildande.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskollärares uppfattningar om ocherfarenheter av att använda digitala verktyg i förskolan och digitaliseringsprocessen iverksamheten generellt. Den belyser också utmaningar som förskollärare möter när deanvänder digitala verktyg. Vi intervjuade sju förskollärare med varierande långyrkeserfarenhet i förskolan för att få deras syn på användningen av digitala verktyg och hurdessa verktyg hjälper förskollärare i utbildningsprocessen. Vi ville också ta reda påmöjligheter där verktygen kan användas samt utmaningarna som uppstår på grund avanvändningen av de digitala verktygen i förskolan. I denna studie används intervju fördatainsamling för att nå upp till studiens syfte och denna data analyseras med kvalitativanalys. Resultatet i vår studie visar att digitala verktyg är mycket viktiga och ses som hjälpmedel förgenomförandet av olika aktiviteter som till exempel de språkliga, matematiska ochnaturvetenskapliga etc. Förskollärarnas digitala kompetens spelar en stor roll i skapandet aven pedagogisk miljö rik på de digitala verktyg. Bristen på digital kompetens hosförskollärarna kan ibland leda till motstånd av vårdnadshavarna, vilket utgör en stor utmaningför förskolläraren att fördjupa sig i det pedagogiska innehållet när det gäller användning avdigitala verktyg. Förskollärarens intresse för digitala verktyg är den viktiga faktorn för attgenomföra aktiviteter som inkluderar användningen av digitala verktyg i förskolan på ettpedagogiskt sätt, vilket inte är beroende av längden på arbetslivserfarenhet.