Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer tolkar den senaste läroplanens tillägg gällande att barnen ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Studien vill också synliggöra rektorers implementeringsarbete av de digitala verktygen och hur de följer upp samt utvärderar undervisningen. Studiens ansats är baserad på semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Empirin baseras på åtta yrkesverksamma rektorers subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg. Studien utgick från en utvecklingsekologisk systemteori för att synliggöra rektorernas förutsättningar i implementeringsfasen av digitala verktyg. Genom systemteorin blir det synligt att de olika systemen behöver fungera tillsammans för att det som bestäms inom politiken ska komma att påverka barnens utveckling och lärande i förskolan. Sammanfattningsvis framgick det att rektorer har en övervägande positiv inställning till digitala verktyg i förskolan och att tillägget i den senaste läroplanen var väntad i och med den digitaliserade utvecklingen som sker i samhället. Rektorer tolkar läroplanens skrivelser om digitala verktyg att de ska användas i förskolan som ett komplement med det analoga materialet i undervisningen, också att barns digitala användning i förskolan ska komplettera den användning barnen utvecklar i hemmiljön.

Det övergripande syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur fåtal rektorerna tar ansvar för utveckling av förskollärarnas digitala kompetens för att kunna leva upp till målen i läroplanen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar till den här studien; hur uppfattar rektorerna den samlade digitala kompetens på sina förskolor och hur stödjer rektorerna förskollärarna i att utveckla digital kompetens? I studien används kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts till att intervjua tre rektorer från tre olika kommuner i södra Sverige. Studiens resultat har analyserat med hjälp av förståelseorienterad och problembaserad skolutvecklingstriangel. Resultatet visar på rektorernas uppfattning på förskollärarnas digitala kompetens och hur de stödjer sina förskollärare i sin digitala kompetens. Slutsatsen i studien är att rektorerna är medvetna att det finns förskollärare som känner att de har en låg digital kompetens och att rektorer erbjuder olika möjligheter till att stödja förskollärarnas utveckling av digital kompetens.

Kunskapsöversikten undersöker forskning om betydelsen av digitala verktyg i idrott ochhälsa. Syftet är att se vilka möjligheter som finns, och vilka hinder digitala verktyg kanmedföra i undervisningen. Digitala verktyg är högst relevant sett till vår profession, givetden digitaliseringsstrategi som svenska skolan förväntas följa. Frågeställningarna har varit:Vilka möjligheter och fördelar kan digitala verktyg tillföra i idrottsundervisningen? och Vilka hinderfinns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?. Metoden hargrundat sig i vad Friberg (2017) beskriver som en sökprocess och sökningen är gjord pådatabaserna Education Research Complete, SPORTDiscus och Google Schoolar.Resultaten påvisar att det finns potential och möjligheter med digitala verktyg men att detinte kommer utan rätt resurser och kunskap. Större delar av resultatet visar upp hindersnarare än möjligheter och dessa hinder presenteras djupare i diskussionen under rubrikenVilka hinder finns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?med teman: Digital Kompetens, Resurser och Rörelse. I rubriken Digital Kompetens diskuterasbland annat bristen på rätt kompetens gentemot regeringens digitaliseringsstrategi ochSkolverkets rapport om “IT-användning och IT-kompetens i skolan”. Resurser är den deleni diskussionen som belyser att lärare åskådliggör faktorer som tid, ekonomi och att detråder en materiell ojämlikhet mellan skolor. I rubriken Rörelse ser vi resultat som indikerarpå en lägre fysisk aktivitet när elever använder digitala verktyg. Detta diskuteras gentemotSkolverkets reviderade kursplan om en ökad digitalisering i skolan och beslutet om detutökade antalet timmar i idrott och hälsa.

Studiens syfte är att synliggöra hur pedagogerna ser på användningen av de digitala verktygen i de olika estetiska ämnena. Jag valde att använda mig av en kvantitativ metod. Med hjälp av enkäter ville jag ta reda på pedagogernas tankar kring detta. Studien syftade till att få en överblick över i vilken omfattning digitala verktyg används för att uttrycka sig estetiskt. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserades svaren med hjälp av viktiga teoretiska begrepp. Resultatet visade att pedagogerna använder de digitala verktygen i de estetiska ämnena, men mer som ett visningsredskap där verktygets potentiella möjligheter inte utnyttjades. Det framkom även ett stort kompetensbehov om hur verktygen skulle användas. / The purpose of the study is to visualize how educators' views the use of digital tools in the different aesthetic subjects. I chose to use a quantitative method. I wanted to find out the educators’ thought on this with the help of surveys. This study aimed to get an overview of the extent to which the digital tools are being used to express themselves aesthetically. From a socio-cultural perspective the answers were analyzed using important theoretical concepts. The results showed that the educators use the digital tools in the aesthetic subjects, but more as a display tool where the tool's potential possibilities were not used. It also showed that there was a great need for expertise on how the tools should be used.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och synliggörabarnskötares och förskollärares inställning till digitala enheter i förskolan och hur denna synförhåller sig till ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och utveckling. För att undersökadetta genomfördes videointervjuer med fem pedagoger och den insamlade data analyseradesmed hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställningkring användningen med digitala enheter i barngruppen samt anser att dessa kan främja barnslärande. I resultatet framkommer även att beroende på pedagogernas kompetenser kan digitalaenheter uppfattas som ett hot mot deras pedagogiska roll men även mot andra aktiviteter ochbarnens sociala färdigheter. De digitala verktygen som pedagogerna använder mest är lärplatta,bärbar dator och projektor. En annan sak som lyfts fram utifrån resultatet är att pedagogernasdigitala kompetenser verkar påverkar digitala verktygs användningssyfte. Studiens slutsats ärbland annat att pedagoger behöver en utökad digital kompetens för att kunna använda digitalaenheter på ett mer effektivt sätt.

Denna uppsats handlar om digitaliseringen på grundläggande nivå på vuxenutbildningen. Den tar upp för- och nackdelar med den digitala undervisningen i svenska som andraspråk. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer av tre lärare och fyra elever. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur den digitala kompetensen ser ut hos lärarna och eleverna. Den ställer också frågan hur de kan förbättra sin kompetens och hur de ser på varandras kunskaper om digitala verktyg. Resultatet visar att lärarna har bra koll på de digitala verktygen och är inte rädda för att ta sig an ny kunskap. Lärarna anser att de flesta eleverna behöver hjälp med digitala verktyg och det anser även eleverna. Med IT-stöd har eleverna blivit tryggare och forskningen visar att tryggheten är viktig för att lära sig och utvecklas. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Vårt syfte i studien är att undersöka vilka uppfattningar lärare har om digitala verktyg i läs- och skrivutvecklingen för elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Fem lärare i årskurs två och tre har intervjuats enskilt. Resultatet av studien visar att lärare har en generell uppfattning om att digitala verktyg är ett bra stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter. Lärarna anser även att digitala verktyg stärker elevernas motivation och självförtroende, samt gör det möjligt att individanpassa undervisningen. Det framkommer att det finns en stark efterfrågan om utbildning och kompetens för att kunna inkludera digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare anser även att det finns en svårighet att ha uppsikt över hur varje enskild elev använder sina digitala verktyg. Avslutningsvis diskuterar vi resultatet, samt ger förslag till vidare forskning.

No description available.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera på vilket sätt förskollärares förhållningssätt påverkar arbetet med digitala verktyg och hur förskollärare på förskolan tar till vara på varje barns kompetens. Detta gör vi för att få en uppfattning av hur förskollärare använder sig av barnens förkunskaper kring digitala verktyg i en förskolekontext. Undersökningen görs med hjälp av kvalitativa intervjuer av förskollärare på fyra olika förskolor i två kommuner. Vi analyserade och kategoriserade utifrån empirin och temat “den digitaliserade undervisningens organisation” växte fram.  Utifrån den analys vi gjort ur ett posthumanist och sociokulturellt perspektiv har vi upptäckt flera aktörer som alla påverkar arbetet med de digitala verktygen på förskolorna. Det är inte bara verktygen i sig som påverkar utan pedagogerna, barnen och ledningsstrukturen på förskolorna som alla är med att bidrar och påverkar arbetet med digitala verktyg. Pedagogernas kunskap och deras syn på barnen som digitalt kunniga är bland annat de vi diskuterar utifrån vår analys. Ur vår empiri såg vi också en skillnad kring användandet av de digitala verktygen beroende på kön och hur man efterfrågade de digitala verktygen.     Utvecklingen kring digitala verktyg och digitaliseringen i förskolan förändras hela tiden, adekvat utbildning förra året är inte samma utbildning som är aktuell idag. Hur gör förskollärare för att vara uppdaterad och kunna utmana barnen utifrån barnens förutsättningar.

Under senare tid, säkerligen tack vare eller på grund av pågående Corona-pandemi har digitalisering inom sjukvården fått en extra skjuts, blivit mer legitim och utvecklats enormt. När patienten involveras mer i sin vård genom tillgång till digital journal, möjlighet till tidsbokning via nätet och kommunikation med sjukvårdspersonal via digitala chattfunktioner förbättras tillgängligheten. I yrkesrollen som sjuksköterska är det viktigt att man känner trygghet som yrkesutövare för att kunna bemöta patienten på ett professionellt sätt. En litteraturöversikt med syftet att sammanställa tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att använda digitala verktyg i patientarbetet har genomförts. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades vilket resulterade i tre huvudkategorier och sex subkategorier. De tre huvudkategorierna är; Förtroende på avstånd, Stå på gemensam grund och Utveckla den professionella rollen. Sjuksköterskor upplever brist på utbildning och tid till att använda systemen optimalt. Det är flera system som används parallellt och som ska loggas in i vilka inte alltid är synkroniserade med varandra och inte alltid användarvänliga. De olika systemen skapar stress i arbetet som skulle kunna förhindras om sjuksköterskor gavs möjlighet att vara mer delaktiga i att utveckla och utforma vårdsystem utifrån sjuksköterskans behov. Resultatet i studien visar att användning av digitala verktyg inom sjukvården går framåt och att sjuksköterskor är positiva till att delta i den fortsatta digitala utvecklingen inom hälso- och sjukvården för att skapa en god och säker vårdmiljö.