I den reviderade variation av LGR 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011) från 2017 lyfts digitaliseringen fram. Skolan är under förändringoch digitala verktyg finns i klassrum. Eleverna förväntas använda dessa och utvecklaförmågor som lyfts fram i LGR 11 och utveckla kunskaper om hur de ska förhålla sigtill ett konstant informationsflöde. Samtidigt använder lärare redan idag många digitalaverktyg i sin undervisning. Med de förändringar som gjorts markerar myndigheter iSverige vikten av att eleverna lär sig navigera och hantera den digitala världen.Frågan som då måste ställas är hur det ser ut i klassrum i Sverige och hurdigitaliseringen har påverkat undervisningen i kemi. När datorn gjorde entréförändrades klassrummet men det tog tid. Idag finns det en mängd olika digitalaverktyg att använda. Genom att gå ut och intervjua lärare skapades en bild avsituationen i det digitala kemiklassrummet. De arbetade med digitala böcker,interaktiva övningar och formativ feedback via delade dokument. Digitaliseringen iskolan speglar den utveckling som samhället har tagit och det är viktigt att alla få följamed i den utvecklingen.Det har även bedrivits forskning inom digitaliseringen i skolan där begrepp som digitalläsning återfinns. Hur har undervisningen hanterats i förhållande till den forskningsom finns och hur lyfter digitaliseringen undervisningen? Genom att göra en jämförelsemellan forskning och praktik skapas en bild av hur det ser ut i skolor men också varmöjligheter för utveckling ligger.

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.   Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.

Detta är en kvantitativ studie med syfte att undersöka lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilket syfte lärare har till att använda sig av digitala verktyg och hur de använder sig av det. Metoden som har använts för undersökningen är enkäter vars respondenter varit lärare från flertalet olika kommuner i Sverige. Lärarna som deltagit arbetar på grundskolan i årskurs 4-6 och undervisar i matematik. Resultatet visar på vilka olika sätt lärare använder sig av digitala verktyg i sin matematikundervisning. Fördelar med användandet lyfts fram där lärare utrycker att det är motiverande och att de själva kan variera och individanpassa undervisningen. Resultatet visar även att lärarna saknar kunskap och tid för att använda digitala verktyg i sin undervisning. Det teoretiska ramverket som använts för analysen visar vilken nivå lärarna i undersökningen ligger i förhållande till användandet av digitala verktyg i deras matematikundervisning. Denna analys visar på vilka kunskaper lärarna har om digitala verktyg och i vilken utsträckning de används. / This is a quantitative study aimed at studying teachers’ use of digital tools in mathematics teaching in elementary school. Research question have focused the study on the purpose teachers have of using digital tools and how they use it. The method used for the survey is questionnaires whose respondents were teachers from several different municipalities in Sweden. The teachers who has participated works at elementary school in grades 4-6 and teach in mathematics. The result shows the different ways teachers use digital tools in their mathematics education. Advantages of use are highlighted where teachers express that motivation is motivated and that they themselves can vary and personalize the teaching. The result also shows that teachers lack knowledge and time to use digital tools in their teaching. The theoretical framework used for the analysis shows the level at which the teachers in the survey relate to the use of digital tools in their mathematics education. This analysis shows the knowledge of teachers about digital tools and the extent to which they are used.

Syftet med kunskapsöversikten nedan är att få en uppfattning om hur forskningsfältet ser ut gällande digitalt spelbaserat lärande i grundskolan inom ämnet matematik. Syftet har även varit att granska forskning, under de senaste tio åren, för att undersöka hur resultaten sett ut efter att elever använt sig av digitala verktyg och spel. I denna kunskapsöversikt har 15 artiklar granskats och kartlagts och utifrån dessa har sedan sex artiklar valts ut för en fördjupad analys. Resultaten granskades med syfte att undersöka om det fanns några positiva eller negativa effekter med arbetsmetoden gällande elevernas prestation inom ämnet samt om elevernas motivation till att lära påverkades. Det uppmärksammades i resultaten att majoriteten av eleverna blev mer motiverade av att räkna matematik via den spelbaserade metoden. Dock noterades det att det spelbaserade lärandet inte i alla fallen bidrog till förbättrade resultat och prestationer inom ämnet. I resultaten lyftes också begreppet ”bekräftelse” som ett viktigt redskap inom ämnet och som en grundpelare för elevernas utveckling. Det visade sig att bekräftelsen kunde mottagas både från läraren och spelen för att elevernas motivation skulle öka. Avslutningsvis lyfter vi fram styrkor och svagheter med forskningsfältet utifrån analysens mest utmärkande delar.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare på en IKT-pilotförskola förstår hur digitala verktyg och applikationer (appar) kan användas för att påverka barns lärande, samt vilken digital kompetens de anser att barnen ska få möjlighet att utveckla. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: 1) Hur ser förskollärarna på hur digitala verktyg och appar påverkar barns lärande? 2) Vilket kunnande hos barnen är det som förskollärarna anser är viktigt att ha för att kunna möta samhällets ökade krav på digital kompetens? I studien används semistrukturerad gruppintervju på en IKT-pilotförskola. Resultatet visar att digitala verktyg och appar används som komplement till andra pedagogiska aktiviteter, till exempel till informationsinhämtning och till att skapa med och uttrycka sig med. Tyngdpunkten ligger på att använda tekniken aktivt och kreativt i en producentroll, snarare än i en konsumentroll. Verktygen och apparna fyller en viktig funktion för lärandet inom flera områden som samarbete, samspel, problemlösning, källkritik, matematik och stimulerar till fantasi och kreativitet. De digitala kompetenser hos barnen som informanterna har sett är att barnen: vet hur de kan nå information, har blivit mer källkritiska, kommunicerar och samarbetar för att lösa problem tillsammans vid programmering och skapande aktiviteter och har blivit mer vana vid att hantera tekniken jämfört med för bara några år sedan. Slutligen anser informanterna att digital kompetens är att kunna använda tekniken i en producentroll, vilket de också gör på förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd i matematik beskriver sin upplevelse av träning med applikationen Vektor och om de uttrycker någon förändring av sina grundläggande strategier efter träning. Flera forskare är överens om att arbeta med hjälp av digitala verktyg får effekter på elever både när det gäller kunskap och motivation. Vad det är som gör att de blir motiverade och lär sig mer och om effekterna sitter i, finns det delade meningar om. Åtta elever i behov av särskilt stöd i matematik från två olika skolor i Mellansverige arbetade med applikationen Vektor vid 15 tillfällen. I applikationen tränade eleverna på talkamrater, tallinjen, pussel och arbetsminne. För att genomföra studien användes en blandad metod för att få in olika sorters datamaterial, materialet bestod av 16 intervjuer, 120 observationer, 120 enkäter samt statistik som samlades in när de utförde träningen av applikationen. Resultatet av studien visade att samtliga elever uttryckte att matematiken blev roligare med hjälp av en surfplatta och att de ville fortsätta att lära sig matematik med hjälp av ett digitalt verktyg. Minnesträningen var den del av träningen som väckte mest känslor både negativa och positiva. Eleverna upplevde att de hade börjat tänka med andra strategier och även automatiserat vissa enklare beräkningar efter träningen. Dock visades liten påverkan på elevernas uttryckta uppfattning om ämnet matematik efter träningsperioden. Studiens resultat styrker att användandet av ett digitalt verktyg är specialpedagogiskt intressant.

I skollagen framgår att skolans viktiga uppgift är att utforma undervisningen så att alla elever ges rätt förutsättningar att lära och utvecklas utifrån sina förmågor och behov. För elever i läs- och skrivsvårigheter kan lärarens kompetens i att anpassa undervisningen spela en avgörande roll på elevens väg mot ökad måluppfyllelse. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka hur erkänt skickliga lärare utformar och anpassar sin undervisning i mötet med elever i läs- och skrivsvårigheter. Studiens syfte är att utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt ta reda på några lärares upplevelser i arbetet med extra anpassningar. Studien undersöker även hur rutiner gällande extra anpassningar organiseras och dokumenteras. Genom att både intervjua och samla in dokument blev det en form av triangulering för att bredda empirin i studien. Resultatet i studien visar att lärarna som anses skickliga av andra i organisationen undervisar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt och anpassar undervisningen för alla elever oavsett behov. Flera skolor saknar specialpedagogisk kompetens och där upplever lärarna en ensamhet i arbetet med att utforma extra anpassningar för elever i behov av stöd. Skolornas rutiner gällande dokumentation av extra anpassningar skiljer sig åt vilket enligt resultatet kan bero på hur insatt och drivande rektor är. Det framgår också att lärarna i den här studien kan arbeta framgångsrikt med extra anpassningar i undervisningen oavsett dokumentation eller inte. Saknas dokumentation blir det däremot svårare för alla inblandade att ta del av och utvärdera de insatser som görs för eleven. Detta blir extra tydligt vid övergångar och lärarbyten där tidiga insatser kan spela en avgörande roll för elevens fortsatta studier.

Digital technology is to be found in many places today, especially in school. The purpose of this study was to examine the use of digital tools in the teaching of mathematics by lower secondary teachers. The method of the study was a qualitative method in which eight teachers from tree different schools were interviewed. The material collected from the interviews was analyzed on the basis of a content analysis, where the results were divided into two main categories and then into subcategories. The two main categories that emerged were "Digital tools in teaching" and "Teachers´ perception of digital tools". The earlier research indicated that the teachers´skills had great influence in how they choose to use the digital tools. Research also showed that digital tools, if used for the right purpose, could affect student motivation and mathematical understanding in a positive way. The result of the study shows that all the teachers that participated see digital tools as something positive even though they themselves think that they should have had more digital skills. They however see a profit with digital tools and believe that students become more committed when they use them. They also think that digital tools are important in order to make a difference in their teaching. What emerges from the result is that digital tools in teaching have a good effect on students´ motivation but that teachers´ digital skills need to be improved. The government´s decision to clarify the curriculum in terms of digital competence also places higher demands on teachers. / Digital teknik finns i dagens läge på många ställen, inte minst i skolan. Syftet med den här studien var att undersöka lågstadielärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där åtta lärare i från tre olika skolor intervjuades. Det material som samlades in från intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys där resultatet delades in i två olika huvudkategorier och sedan i underkategorier. De två huvudkategorierna som uppstod var "Digitala verktyg i undervisningen" och "Lärarnas uppfattning om digitala verktyg". Den tidigare forskning som togs fram antydde att lärarens kompetens påverkar mycket hur de väljer att använda de digitala verktygen. Forskningen visade också att digitala verktyg, om de används i rätt syfte, kan ge en positiv effekt på elevers studiemotivation och matematiska förståelse. I resultatet framkom att alla lärare ser digitala verktyg som något positivt trots att de själva anser att de borde fått mer kompetensutveckling i ämnet. De ser en vinst med digitala verktyg och anser att eleverna blir mer engagerade när de får använda dem. De menar också att digitala verktyg är viktiga för att få till en variation i sin undervisning. Det som framkommer utifrån resultatet är att digitala verktyg i undervisningen har en god effekt på elevers motivation men att lärarnas kompetens inom området måste förbättras.  Regeringens beslut om att förtydliga läroplanen vad gäller digital kompetens ställer också högre krav på lärare.

Kunskapsöversikten berör bildens betydelse för läsförståelse med hjälp av stöttning och samspel. Artiklar och avhandlingar har sökts genom olika databaser med hjälp av olika sökord. De artiklar som har varit relevanta för att ge svar på kunskapsöversiktens syfte har analyserats och skrivits fram i bakgrunden och framförallt i resultatdelen. Merparten av resultaten visar på bildens betydelse för läsförståelse och att lärarens insats är betydande då det krävs olika strategier för att lära sig att läsa en bild men för en del elever är bilden ett hinder för läsning. Flertalet elever genomför läsningen av bilder på ett självklart vis men för andra krävs det ett regelbundet arbetssätt och stöttning för att öka läsförståelsen. I dagens högteknologiska samhälle är begreppet literacy ständigt aktuellt då symboler med eller utan text finns i omgivningen. Vidare forskning kan utföras genom en etnografisk studie där bildens betydelse för läsförståelse undersöks. Med en önskan och ett hopp om en vidare aktionsforskning där bilden införlivas och den auditiva delen lyfts fram. Sammanfattningsvis är bildens betydelse i samspel med stöttning och digitala verktyg av stor vikt för att möjliggöra inkludering då vi alla är, lär och utvecklas olika.

I det här arbetet undersöks om digitala verktyg kan förbättra skolelevers ordinlärning i främmande språk. En klass som fick ordläxor i engelska på traditionellt sätt jämfördes med en klass som fick träna på samma ordläxa digitalt i verktyget LuckScript. Det digitala arbetssättet gav bättre resultat för många elever. Arbetssättet gynnade dock främst pojkar och framför allt svagpresterande pojkar medan flickorna missgynnades. Arbetet visar att arbetssättet i skolan påverkar om och hur olika elever jobbar. Det visar att många elever inte upplever att lärare har visat hur man kan träna effektivt på ordläxor. Många elever känner heller inte till att det finns digitala verktyg för ordinlärning. Arbetet visar alltså på vikten av att lärare diskutera mer med eleverna hur man lär sig främmande språk effektivt. Det visar också att det är möjligt att hitta arbetssätt som möter ”svagpresterande” elever så att de både jobbar effektivare och upplever skolarbetet mer positivt. Undersökningens resultat visar också på flera områden som skulle vara intressanta för vidare forskning.