Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur elever som går i årskurs sex uppfattar och upplever hur det är att gå i en skola där man arbetar med digitala verktyg, det vill säga en digitaliserad skola. För att uppnå syftet gjordes semi-strukturerade intervjuer med nio elever som går i en digitaliserad skola. Sedan genomfördes en tematisk analys på deras utsagor. Resultatet delades in i tre huvudteman. I temat upplevda fördelar med digitaliseringen beskrivs aspekter rörande hur eleverna upplever sig arbeta effektivare med hjälp av digitala verktyg och att skolan blir roligare när digitala verktyg används. I temat upplevda nackdelar med digitaliseringen beskrivs det att eleverna upplever att tekniska problem påverkar deras skolgång negativt. I temat elevers upplevelser av lärare i den digitaliserade skolan beskrivs det att eleverna upplever sig mer tekniskt kompetenta än sina lärare. Studiens slutsats är att eleverna upplever att digitaliseringen av skolan och användandet av digitala verktyg i skolan påverkat deras skolgång både negativt och positivt. Gällande elevers upplevelser av lärares kompetens och lärares åsikter rörande den digitaliserade skolan är studiens slutsats att eleverna upplever lärarnas bristande kompetens problematisk och att ålder är en viktig variabel för hur lärare ser på den digitaliserade skolan och hur digitalt kompetenta de är.

Syftet med arbetet nedan är att få en uppfattning om hur lärare upplever att det är att arbetamed digitala lärospel i matematikundervisningen. Det kommer att lyftas fram vilka effekter arbetsmetoden kan medföra till elever samt hur bedömningsmöjligheterna ser ut. Denna fenomenologiska undersökning har pågått under 8 veckors tid och data samlades in genom intervjuer av verksamma lärare. Genom avkodning har essensen av fenomenet kunnat klargöras och skapat ett resultat. Det uppmärksammades i resultatet att lärare upplever arbetsmetoden som ett givande komplement till den traditionella undervisningen och att de tror att det digitala kommer att ta över mer i verksamheterna. Lärarna upplever också att de digitala lärospelen har goda effekter på elevernas utveckling som leder till att de får en ökad motivation och ett driv att lära sig matematik. Resultatet visar dock att lärarna känner en osäkerhet om elevernas matematikkunskaper kommer från lärospelen eller från den övriga undervisningen. Lärarna upplever att bedömningsmaterialen inte är tillräckligt tydliga eller utformade för att de ska kunna avgöra vad som bidragit till elevernas lärande. Är det matematikboken eller de digitala lärospelen?

Skolan existerar i en globaliserad värld och eleverna ska utbildas till framgångsrika globala medborgare. Skolans samhällsorienterade ämnen fokuserar bland annat på hur vi människor lever tillsammans, dels i vårt närområde och dels i vår globala värld. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om global undervisning i grundskolans samhällsorienterade ämnen. Det här är en systematisk litteraturstudie där primärkällorna (sju artiklar och en avhandling) kartläggs, syntetiseras och analyseras. Arbetsprocessen började med litteratursökningar och ett urval av primärkällor. Kartläggning och fördjupad analys av forskningsfältet grundades på kodning och syntetisering av primärkällorna. Kvalitativa metoder används i alla studier och deltagarna är vanligen lärare, i vissa fall i kombination med deras elever. Flera studier i det undersökta forskningsfältet visar att lärare är osäkra på betydelsen av begreppet global undervisning. I det undersökta forskningsfältet är det flera artiklar visar på hur lärares bakgrund, diskurs eller perspektivmedvetenhet påverkar implementerandet av global undervisning. Lärares syn på global undervisning verkar dock inte påverka implementerandet. Ett annat vanligt sätt att närma sig global undervisning i det undersökta forskningsfältet är fallstudier där effekten av ett projekt om internationell kommunikation mellan skolor undersöks. Projektens utfall visar att deltagarna har breddat sina perspektiv och dessutom lärt sig mer om sitt eget närområde och sin egen kultur i samband medgenomförandet av projektet.

Syftet med denna studie var att få en inblick i några lärares attityd till programmering och införandet av programmering som centralt innehåll i läroplanen. Studien är inriktad inom teknikämnet i mellanstadiet då programmering är aktuellt från och med 2018 i läroplanen. Genom intervjuer med några lärare har vi kommit fram till att majoriteten ställer sig positivt till införandet av programmering i kursplanen. De lärare som ställde sig positivt till detta hade även en del erfarenhet kring programmering. En grund till den positiva attityden är att lärarna har framtiden i åtanke då det kommer krävas mer kunskaper inom digitala verktyg och programmering.

Denna fallstudie handlar om att synliggöra hur tre aktiva lärare i grundskolans yngre åldrar använder sig av och upplever arbetet med digitala läromedel och appar i undervisningssyfte. Syftet är också att se hur ett av dessa läromedel är uppbyggt och står sig i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen. För att lyfta fram detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med målet att få fram lärarnas egna erfarenheter och upplevelser av området.Den tidigare forskningen visar att den digitaliserade undervisningen kan ha många positiva effekter på elevernas inlärning. Men det är många faktorer som spelar in på hur framgångsrikt detta arbete blir, som till exempel vilken utrustning som finns tillgänglig inom verksamheten eller hur god digital kompetens lärarna besitter.I min studie uttrycker alla tre av de intervjuade lärarna att de har en gynnsam in-ställning till den digitaliserade undervisningen. De berättar att arbetet med digitala verktyg är något som både höjer elevernas intresse, motivation och ger dem en lust att lära, samtidigt som det är ett läromedel som är väldigt fördelaktigt att använda om de som lärare vill individanpassa undervisningen. Utöver det så påpekar de att arbetet med de digitala verktygen inte bör användas som den grundläggande ordinarie under-visningen, utan snarare fungera som ett komplement till denna. På grund av detta så använder de oftast de digitala läromedlen under de lektioner där eleverna arbetar med sina individuella utvecklingsplaner.I min studie konstaterar jag dessutom att det finns en varierad intressenivå för den digitaliserade undervisningen bland lärarna, något som gör att även deras digitala kompetens skiljer sig åt. Lärarna menar att de skulle behöva någon form av fortbildning inom området, både för att förbättra sina generella kunskaper när det gäller användningen av digitala verktyg i undervisningssyfte, samt när det gäller information om vilka olika digitala läromedel som finns tillgängliga.

Syftet med denna undersökande uppsats är att utreda hur digitala verktyg används i matematikundervisningen idag och hur stor förändring den kommande revideringen av ämnesplanen kommer kräva av lärare och skolor när det gäller matematikundervisningen. Undersökningen sker via en enkätundersökning som skickats ut till matematiklärare i Sverige. Därigenom framkommer det att ca 90% av de 209 responderande matematiklärarna i gymnasiet anser sig använda digitala hjälpmedel idag. Dock dras slutsatsen att implementerandet av digital teknik, med tillhörande pedagogiskt genomtänkt undervisning och tillhörande arbetsuppgifter, är något som inte kommer existera automatiskt vid införandet av den reviderade ämnesplanen. Istället kräver detta mer tid och kunskap från lärarkåren för att en möjlighet till utökat lärande för eleverna ska existera. Med andra ord är fortbildning och utökad erfarenhet för lärare inom den slags användning som uttrycks av ämnesplanen ett måste för ett produktivt införande av digitala verktyg i gymnasieskolans matematikundervisning.

Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

Digitala och sociala medier är dagens sätt att kommunicera. Genom att använda sociala medier diskuterar folk kring allt som pågår i samhället. Andraspråks- undervisningen kan också dra nytta av digitala och sociala medier för att hjälpa eleverna att lära in nya ord, att förstå olika nyanser av ord som de redan kan och för att använda det språk man lär sig under undervisningstiden. Genom att använda språket i autentiska och verkliga situationer uppmuntras elever att tillägna sig språket. Denna studie undersöker till både lärare och elevers attityder till användningen av digitala och sociala medier som ett redskap i språkinlärningen. Det utforskas vidare i vilken utsträckning digitala och sociala medier som Facebook används av andraspråkslärare och elever som en del av andraspråksundervisning. Jag har intervjuat 8 lärare och 15 elever för att förstå hur de tänker kring språkinlärning och vilka strategier som används i undervisningen för att lära sig språket. Lärare och elevers attityder till digitala medier och hur digitala och sociala medier används i undervisningen i Svenska För Invandrare (SFI) är huvudfrågan i detta arbete. Kan sociala medier (t.ex. Facebook) bli ett fungerande redskap i andraspråksundervisningen? Resultatet visar att det finns en del digitala medier som används i SFI-undervisning, men hur det används och i vilken utsträckning digitala medier används kan variera mycket bland olika skolor. Dessutom visar resultatet att många lärare och elever är skeptiska mot användningen av sociala medier i klassrummet. Samtidigt visar resultatet att det finns en mindre procentandel elever bland de intervjuade som har erfarenhet av att använda sociala medier i andraspråksundervisningen. De har upplevt användningen av digitala medier och sociala medier som ett positivt, autentiskt och användbart redskap som borde användas i klassrummet.

År 2017 har Skolverket tagit ett ytterligare steg för att utveckla elevernas digitala kompetenser. Enligt Skolverket sker utbildningen av eleverna genom lärandet av användningen av digitala verktyg. För att underlätta lärandet betonar Skolverket behovet av att arbeta formativt och att det formativa arbetet bör underlätta elevens utveckling. Den här studien visar vilka steg som kan ingå för att uppnå Skolverkets krav inom digitala kompetenser, baserat på forskningsarbetet från en amerikansk författare, Dylan Wiliam. Den här författaren omsätter i praktiken det formativa arbetet med hjälp av fem strategier. För att förstå hur dessa strategier används genom digitala verktyg framgår det i den här studien några utvalda datorprogram och webbplatser av en svensk lärare och författare, Patricia Díaz, som är relaterade till de nämnda strategierna. Studien baseras även på två enkätundersökningar, en riktad till lärare och en till elever, där information har samlats in om hur bland annat formativt arbete i ämnet spanska kan omsättas i praktiken genom olika digitala verktyg. Studien visar även på om det formativa arbetet i ämnet spanska uppfyller Skolverkets nya digitala kompetenskrav samt om det är tydligt för lärare och elever att det digitala arbetet i ämnet spanska är formativt. / By 2017, the Swedish Agency for Education has taken a further step towards developing students' digital skills. According to the Swedish Agency for Education, the education of the students is done through the learning of the use of digital tools. In order to facilitate learning, the Swedish Agency for Education emphasizes the need to work formatively and that the formative work should facilitate the student's development. This study shows the steps that can be taken to achieve the demands of the National Agency on Digital Competencies, based on research conducted by American writer Dylan Wiliam. This author, in practice, translates the formative work with five strategies. In order to understand how these strategies are used by digital tools, this study shows some selected computer programs and websites by a Swedish teacher and author, Patricia Díaz, related to the mentioned strategies. The study is also based on two questionnaires, one aimed at teachers and one for students, where information has been gathered on how, among other things, formal work in the subject of Spanish can be translated into practice through various digital tools. The study also shows whether the formative work in the subject of Spanish meets the new Swedish Agency for Education digital competence requirements and if it is clear for teachers and students that the digital work in Spanish is formative.

Syftet med examensarbetet är att utifrån olika yrkesgrupper i förskolan undersöka vilka förutsättningar som finns för att arbeta med lärplattor och appar. Därutöver undersöker vi hur personalen i förskolan ser på det dagliga arbetet i användning av lärplattor och appar. Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades i sociala forum, riktat mot förskolan och de verksamma yrkesgrupperna. Av studiens resultat framgår det att användning av lärplattor och appar kan anses utmanande beroende på vilken erfarenhet, utbildning och kunskap de olika yrkesgrupperna själva ansåg sig ha. De flesta yrkesgrupperna anser att användandet av lärplattor och dess appar kan bli pedagogiska, med en närvarande pedagog. Det finns olika faktorer som kan påverka nedladdning av appar men informanterna beskriver att det är syftet och ämnesområdet som är de viktiga att utse innan nedladdningsprocessen börjar.