Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger beskriver integrering av digitala verktyg i förskolans verksamhet. I förskolans reviderade läroplan ges digitala verktyg mer utrymme än tidigare. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer där nio pedagoger intervjuats. Resultatet visade att pedagogerna upplever att en stor del i arbetet med digitala verktyg handlar om att det ska vara ett verktyg för att exempelvis förstärka miljöer. Resultatet visade även att de flesta pedagogerna är självlärda och önskar mer kompetens dels för att själva utvecklas och dels för att kunna stötta kollegor i arbetet med digitala verktyg. I resultatet framkom det att de möjligheter pedagogerna upplevde var att digitala verktyg ökade barns intresse, språkutveckling, att verktygen har fler användningsområden, till exempel inom rörelseaktiviteter. De upplevde även olika begränsningar, dessa handlade bland annat om konkurrens mellan barn i arbetet med digitala verktyg och om verktygen användes utan pedagogiskt syfte. Bristen på tillgång till digitala verktyg, vidareutveckling och kollegors inställning samt pedagogers kompetens ansågs också som begränsningar.

I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg. Informanterna valdes medvetet till min studie eftersom att de arbetade med digitala verktyg samt ovan nämnda metod - Att skriva sig till läsning, och de blev då ”nyckelinformanter”. Resultatet av empirin var att lärarnas förhållningssätt visade på att de starkt förespråkade metoden med argumentation att alla elever kan lyckas. Elevernas förhållningssätt till användningen av digitala verktyg var avslappnat; de såg datorerna och läsplattorna som något självklart och skulle inte kunna föreställa sig något annat. / Examensarbete på avancerad nivå, dock ej en magisterexamen ännu.

Syftet med detta arbete är att ta reda på gitarrlärares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier används i gitarrundervisningen på musikutbildningar på olika nivåer. För att uppnå detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lärare, med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, får fler källor att inhämta lektionsmaterial ifrån och att informationen är mer lättillgänglig nu än förr. Det framkommer också av resultatet att lättillgängligheten kan vara någonting negativt och kan lämna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna är att lärare anser att undervisningen blir bättre med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, om de används på rätt sätt. / The purpose of this study is to find out guitar teachers' perceptions of the consequences of the various digital tools and social media used in guitar teaching in music education at different levels. In order to achieve this purpose, I interviewed four practicing guitar teachers. The study is based on a socio-cultural perspective and the result shows that the teachers, with the help of digital tools and social media, get supplementary sources to gather lesson materials from and that the information is more readily available now than before. It also appears from the results that the ease of access can be something negative and can leave a frustration among the students. One of the main conclusions is that teachers believe that teaching is getting better with the help of digital tools and social media, if used in the right way.

No description available.

The overall purpose of this study is to examine how preschool teachers make use of digital tools in correlation with pedagogical documentation. More specifically, the purpose is to interview preschool teachers about their ideas and their use of the digital tool Förskoleappen to record and document childrens learningprocesses. The purpose will be answered with help from the following questions: In what way do preschool teachers use Förskoleappen in pedagogical documentation? What ideas and views do preschool teachers have about digital technology in general and Förskoleappen in particular? In order to find the answers to our questions we carried out a qualitative study in the form of interviews with six preschool teachers from two different preschools. We have used the designtheoretical perspective as our theoretical frame. The designtheoretical perspective describes how teachers design their classrooms and how the choice of tools affects that design. The result of the study show that there are both pros and cons working with pedagogical documentation with the use of the digital tool Förskoleappen, though the preschool teachers express that they are mostly in favor of using it.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens. Forskning som genomförts inom digital komp-etens hos elever har visat att det dels finns en variation bland eleverna samtidigt som annan forskning har visat att elevers kompetensnivå anses vara allmänt låg när de ska utföra komp-lexa uppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers digitala kompetens inom ordbehandling. Studien har utförts på en gymnasieskola där vi har gjort en enkätundersökning. Enkäten delades ut till samtliga klasser och elever i årskurs tre. Dessutom har vi genomfört en fokusgruppsintervju. Resultatet av enkäten visade att eleverna har grundläggande kunskaper och färdigheter inom ordbehandlingsprogram. Resultatet av fokusgruppsintervjun visade att eleverna använder datorn främst till att skriva uppsatser och att eleverna inte har fått någon större utbildning för användning av deras datorer. Den enda datorutbildningen som skolan erbjudit har skett i början av årskurs ett vid skolstart när eleverna fick sina egna datorer. / More and more schools are investing in digitization and buy their own computers to students. In this correlation, it required the students to manage the technology and be digitally com-petent. Digital competence is seen as an important part for students to have and to function in our society. However, this is nothing schools we studied promotes as they do not contribute to an increase digital literacy of students. Some researchers, however, believe that it is the school that students should receive their digital skills. Research conducted within the digital compe-tence of students have shown that the coexistence of a variety among the students while other research has shown that students' skill level is considered to be generally low when to perform complex tasks. The purpose of this study is to investigate high school students' digital comp-etence in word processing. The study was performed at a high school where we have had a survey which was distributed to all classes and students in grade three and a focus group interview. The survey results showed that students have basic knowledge and skills in word processing. The results of the focus group interview showed that students use the computer mainly to write essays and that students have not had any major training for the use of their computers. The only computer training school offered occurred at the beginning of first grade when they start school when students got their own computers.

I dagens skola har de digitala verktygen en växande roll. Likaså söker, möter och förhåller sig dagens elever till information på internet, både i och utanför skolan. I och med att Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 år 2018 revideras med nya skrivelser om digitala verktyg och källkritik väcktes intresse att undersöka hur lärare och elever förhåller sig till källkritik i de samhällsorienterade ämnena i dag. Syftet och frågeställningarna har handlat om att kartlägga olika beskrivningar av källkritik i undervisningen för de samhällsorienterade ämnena, samt elevers beskrivningar av källkritiskt tänkande, och därmed belysa framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med källkritik. Studien har en sociokulturell ansats och har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Materialet har därefter bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet stärker tidigare forskning inom området, som visar att förförståelse är viktigt för att eleverna ska kunna tillämpa källkritik i praktiken. Kontinuitet i arbetet, som föregåtts av ett riktat arbetsområde mot källkritik, framkommer i studien som goda förutsättningar för att eleverna ska tillämpa källkritik när de söker information på internet i de samhällsorienterade ämnena. Elevers läsförståelse i digitala medier nämns som en utmaning som hindrar deras förmåga att resonera källkritiskt. Dessutom visar studien att ett sociokulturellt arbetssätt, med läraren som stöd och möjligheter till samarbete med klasskamrater, tycks stärka elevernas förståelse för och förmåga att resonera kring olika källor.

I uppsatens har det gjorts en undersökning för att ta reda på hur barn och pedagoger uppfattartvå varianter av en AR-applikation om prepositioner till barn i förskoleåldern samt vilken avdessa som förefaller vara mer pedagogiskt ändamålsenlig och vad detta i så fall kan bero på. En karaktär i form av draken Kim animerades och användes i AR-applikationen där den tappatsin mössa och behöver hjälp att hitta den. Barn och pedagoger på två förskolor fick först testaapplikationen och medverkade sedan i gruppintervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar att pedagogerna uppfattade AR-applikationens båda varianter som lämpligaför lek och även att de förefaller vara pedagogiskt ändamålsenliga. Barnen tyckte att bådavarianter av applekationen var roliga att använda. Detta kan delvis förklaras genom att AR ären ny teknologi i förskolan och därför mer spännande än traditionella lekar. Draken Kim fickliv och kunde gå samt leta efter sin mössa. Barnen kunde genom läsplattans AR-teknik styradraken Kim att stå vart de än ville.

The purpose of this study is to examine how four mathematics teachers in grades 4-6 use the digital tool interactive whiteboard as a didactic tool in teaching in the subject of mathematics in problem solving and which attitudes these mathematics teachers are applying for using interactive whiteboards in mathematics teaching in problem solving. This study aims to answer the two following questions: 1) In what way do four mathematics teachers use an interactive whiteboard as a didactic tool in problem solving? 2) What are their attitudes towards interactive whiteboards as a didactic tool in problem solving? The approach of this study was qualitative, four mathematics teachers were interviewed and their lessons were observed. This study is based on theories drawn from Derek Glover, David Miller, Doug Averis and Victoria Door (2004) framework of teachers’ use of interactive whiteboards; Derek Glover and David Miller (2003) framework of towards teachers’ attitudes for using digital tools and George Pólya (1970) framework that includes a several steps to solve problem-solving tasks. This study shows that the four mathematics teachers are a mixture of being interactive and enhanced interactive in the way they are using the interactive whiteboard as a didactic tool in problem solving. The four teachers also used the different parts of Pólyas (1970) steps on how to solve problem-solving tasks, when they were using the interactive whiteboard in problem solving. This study also shows that all the teachers have a positive attitude towards using interactive whiteboards as a didactic tool in problem solving. They believe that interactive whiteboards provides an extra dimension in problem solving, because it opens up for conversations and reasoning math. One teacher has shown to be a missioner regarding his attitude towards using the interactive whiteboard as a didactic tool in problem solving and the other three are proved to be a mixture of the missioners and tentatives.

I fritidshemmets verksamhet arbetar fritidspedagoger med IKT och digitala verktyg på olika sätt och i olika grad, och har i uppdrag att ge barnen en meningsfull fritid där deras behov och intresse står i centrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar olika möjligheter som IKT erbjuder dem i sin undervisning samt vilka svårigheter som de upplever i sitt arbete med IKT i fritidshem. Metoden i denna studie är av kvalitativ ansats, där insamling av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger. Studiens resultat visar att IKT och digitala verktyg erbjuder många olika möjligheter för såväl lärarens undervisning som barnens lärande och utveckling. Dock framkommer det att det finns aktuella svårigheter som upplevs av respondenterna, vilket i sin tur begränsar användandet av IKT i fritidshem.