Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på elever i särskilda utbildningsbehov i matematik och syftar till att reda ut ifall ett visst hjälpmedel som pedagogiskt verktyg har vetenskapligt stöd. Mer specifikt ligger fokus på att svara på om det finns vetenskapligt stöd för att använda digitala verktyg som ett medel för lärande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Målet är att svara på om integrering av digitala verktyg kan vara ett sätt för lärare att tillhandahålla specialundervisning till elever i särskilda utbildningsbehov i matematik inom ramen för den ordinarie klassrumsundervisningen. Studien har fyra fokus: Den specifika elevgrupp som studien undersöker, digitala verktyg och dess funktion kopplat till matematikundervisningen, relationen mellan elever i särskilda utbildningsbehov i matematik och digitala verktyg och slutligen teoretiska perspektiv i tidigare forskning. Totalt har 19 vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats noggrant och strukturerat för att på ett tillförlitligt sätt sammanfatta forskning om digitala verktyg för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Resultatet tyder på att det kan finnas fördelar med att integrera digitala verktyg med målet att stödja elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Begreppet elever i särskilda utbildningsbehov i matematik är komplext och omfattar en lång rad olika svårigheter och behov. Dock finns det ett tydligt samband mellan ett stort antal behov hos berörda elever och funktioner hos digitala verktyg. Det tyder på att det finns vetenskapligt stöd för digitala verktyg som ett medel för lärande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik.

Syftet med detta konsumtionsarbete var att undersöka hur utomhuspedagogik används i matematikundervisning. Denna undersökning har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta utvald litteratur för att försöka besvara arbetets syfte. Insamling av data genom vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av databaserna ERIC och UniSearch. Resultatet av litteraturstudien visar på två exempel på hur utomhuspedagogik kan användas i matematikundervisning. Det första är hur lärare använder digital teknik som verktyg för att tillämpa metoder och koppla undervisningen med vardagliga situationer. Det andra visar att utomhuspedagogik i matematikundervisning kan användas för att motivera elever och stötta kunskapsutvecklingen.

I studien analyseras utvalda digitala verktyg för att undersöka om de kan bidra till en ökad individualisering inom aritmetikinlärning i årskurs 4–6. Studiens syfte är även att undersöka om och hur de digitala verktygen ger möjlighet för stegvis inlärning inom aritmetik. De digitala verktyg som undersöks är Nomp, MattePortal och Skolplus. För att få svar på frågeställningarna utgick studien ifrån radikalkonstruktivismens tolkning av aritmetikinlärning. I studien framkommer att alla undersökta digitala verktyg kan användas för att individualisera undervisning beroende på hur de används. Alla digitala verktyg utgår även från någon form av stegvis aritmetisk inlärningsprocess. Det är alltså möjligt för lärare att använda dessa verktyg för att individualisera sin undervisning inom aritmetik, men beroende på vad läraren anser som viktigast är de digitala verktygen olika användbara.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur pedagoger arbetar med digitala verktyg i syfte att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Detta gjordes genom en enkätstudie som riktade sig mot pedagoger verksamma i förskolan och en intervjustudie som riktade sig till förskollärare i förskolan. Alla som deltog i studien hade erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studiens metoder syftade till att skapa en överblick och en fördjupning genom kvantitativa och kvalitativa data. Enkätstudien publicerades i grupper på Facebook för att nå ut till pedagoger i hela Sverige. Intervjustudien genomfördes på två förskolor i den mellersta delen av Sverige, där sammanlagt fem förskollärare intervjuades. Studien utgår från en sociokulturell teori där digitala verktyg ses som kommunikativa verktyg. Studiens syfte och forskningsfrågor analyserades utifrån teoretiska begrepp som mediering, artefakter, den proximala utvecklingszonen och literacy. De huvudsakliga resultaten från studien visade att pedagoger, inklusive förskollärare, arbetade med digitala verktyg i syfte att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Detta genom pedagogers användande av främst lärplattor, projektorer och datorer, vilket bidrog till att barnen kunde delta utifrån sina egna förutsättningar. Resultatet visade att pedagogers och förskollärares inställning till digitala verktyg var av betydelse för arbetet med dessa. Studiens resultat visade även att det behövs ett pedagogiskt syfte i användandet av digitala verktyg för att inkludera barn i behov av särskilt stöd.

Denna studie är en litteraturstudie med syftet att belysa vilka möjligheter och hinder som digitala verktyg innebär för elevers skrivutveckling. Studien utgår från frågeställningen: ”Vilka möjligheter och hinder skapar digitala verktyg för elevers skrivutveckling?”  Studien är baserad på tio artiklar där både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Artiklarna har valts ut genom både manuell sökning och databassökning och urvalet har genomförts efter vissa bestämda kriterier, därmed behandlar denna studie endast undervisningen i årskurs F-6. Artiklarna har bearbetats, analyserats och sammanställts med syfte att besvara frågeställningen. Resultatet visade att användningen av digitala verktyg både skapar möjligheter och hinder i skrivunder­visningen. Digitala verktyg bidrar bland annat till utveckling av texters innehåll, form och längd. Digitala verktyg gynnade även elevernas fokus, motivation och skrivprocess. Hinder som visade sig var att lärare kände en oro kring att använda digitala verktyg i undervisningen, att lärare upplevde det problematiskt att hitta tid till att planera lektioner där dessa verktyg användes samt att vissa elever blev mer otåliga än engagerade vid användning av digitala verktyg. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg inte skapar större möjlighet för elever att utveckla sin lexikala mångfald, lexikala densitet och grammatik.

En studie av Lundgren, Rosén och Jahnke (2017) visar att det finns ett behov att lyfta lärarnasarbetssätt inom Svenska För Invandrare (SFI). Studien betonar vikten mellan SFI undervisningen ochvardagslivet där eleverna kombinerar språket med vardagen. Utifrån ett lärar- och elevperspektivämnar studien att undersöka hur digitaliseringen förändrar undervisningens form inom SFI. Studienär av kvalitativ form med semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju sominsamlingsmetod. Åtta personer som har koppling till SFI har deltagit i intervjuerna som transkriberasoch analyseras med hjälp av hermeneutisk metod. Studiens resultat visar att med hjälp av digitalamedel har lärarna fått en ny arbetsmiljö och skapat nya arbetssätt med en positiv relation tillundervisningen. Diskussioner finns dock från lärarnas samt elevernas sida när distansstudier inte harsamma kvalité på undervisningen och lärande. Lärarnas arbete effektiviseras och därmed ökar derastid med eleverna. Lärarna upplever att digitaliseringen erbjuder eleverna en bättre kvalité påundervisningen och elevernas lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Abstract: Svenska skolan har tagit emot en ökad grupp nyanlända elever som är i behov av grundläggande litteracitetsundervisning (Franker, 2016, s.1). För att skapa gynnsamma förutsättningar för dessa elever att utveckla läs- och skrivkompetens är det betydande att ta hänsyn till olika faktorer. Samtidigt ställer Skolverket (2016) ett ökat krav på en digitaliserad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg ska utveckla kunskaper. Denna uppsats undersöker således hur olika kompetenser inom språkintroduktion arbetar litteracitetsutvecklande med stöd av digitala verktyg. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling där fysiska verktyg (digitala verktyg) utgör ett stöd i lärandet. Denna studie har en kvalitativ forskningsinriktning där fyra intervjuer genomförts på två olika språkintroduktionsprogram. Studien har ett kompetensfokus där två lärare i svenska som andraspråk, en studiehandledare och en IT-pedagog har intervjuats. I resultatet framkommer det att digitala verktyg i form av datorer, Ipads, Smartboards och smartphones förekommer på ett varierat sätt där det sociokulturella lärandet ger förutsättningar för litteracitetsutvecklingen. Studiens deltagare redogör även för att digitala verktyg i samband med litteracitetsarbetet ger förutsättningar för interaktion och kommunikation bland lärare och elever.

Då samhället är under ständig utveckling framförallt när det handlar om digitalisering så behöver pedagoger ha kunskap och gemensam samsyn kring digital kompetens. Detta för att tidigt kunna stötta och uppmuntra barn till att använda de olika digitala verktyg som finns att tillgå i förskolan då vi lever i ett kunskapssamhälle och användningen av digitala verktyg börjar i allt yngre åldrar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger beskriver arbetet kring digitalisering och digitala verktyg i sina verksamheter. För att komma fram till svar på vårt syfte har vi använt oss utav följande tre frågeställningar ”Hur beskriver pedagogerna sitt arbete kring digitala verktyg” ”Hur beskriver pedagogerna de positiva och de negativa effekterna vid användning kring digitala verktyg?” samt ”Hur beskriver pedagogerna den ständiga digitala utvecklingen som sker i deras verksamheter”. I studien tas det upp tidigare forskning och annan relevant litteratur där vi lyfter fram förskolans styrdokument och riktlinjer samt pedagogernas uppdrag, kompetens, inställning och användningsområden kring digital kompetens. Vi har i vår studie valt att använda oss utav den kvalitativa metoden. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju. Sammanlagt deltog sex pedagoger. Gruppsamtalen bygger på att pedagogerna gemensamt diskuterar sina erfarenheter och kunskaper kring digital kompetens. Under samtalen valde vi att spela in intervjuerna samt fördes även anteckningar. Resultatet visar att pedagogernas syn på den digitala utvecklingen som nu sker är eniga och tycker att de hänger med bra i den digitala utvecklingen som sker. Det framgår även att pedagogerna ser sitt arbete kring digitala verktyg som ett komplement, hjälpmedel och att de ser det som en ytterligare möjlighet i deras undervisning med barnen. Resultatet visar även att pedagogernas syn på deras arbete var likvärdigt, intressant och utvecklande. De positiva effekterna som lyfts i studien är bland annat att pedagogerna beskriver att de kan jobba på ett helt annat sätt och att det bara är fördelar för personalen att använda sig av digitala verktyg. De beskriver vidare att deras arbete innebär att de kan arbeta på flera olika sätt. De negativa effekterna som bland annat framkom är att det är tidskrävande att sätta sig in i den digitala världen med allt vad det innebär. Pedagogerna var även eniga om att hitta en balans kring användandet av digitala verktyg.

Studiens syfte var att öka kunskapen om lärares erfarenheter av vad en tillgänglig lärmiljö kan innebära och på vilka sätt de anser att digitala verktyg kan bidra till att lärmiljön blir mer tillgänglig för alla elever. Vidare ställdes frågan vilken roll lärarna anser att de har i användandet av digitala verktyg samt vilka utmanande faktorer lärarna upplever med arbetet med digitala verktyg. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans årskurser 1–6. Studien var inspirerad av det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket kopplades till Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell för lärande, samt de båda specialpedagogiska perspektiven, det kompensatoriska och det relationella perspektivet. Resultatet av studien visade att lärarna såg möjligheter att genom digitala verktyg göra lärmiljön mer tillgänglig för alla elever. De digitala verktygen beskrevs ge möjlighet att individualisera och variera undervisningen, kompensera svårigheter och underlätta både inlärning och undervisning. Dessutom angav lärarna att de digitala verktygen kan vara en hjälp att skapa delaktighet och motivation hos eleverna. Resultatet visade även att det ur tillgänglighetssynpunkt är avgörande hur de digitala verktygen används. En slutsats utifrån studiens resultat var att för att dessa verktyg ska bidra till att lärmiljön blir mer tillgänglig för alla elever ska de digitala verktygen användas som ett naturligt inslag i undervisningen och vara tillgängliga som ett alternativ för alla elever. Resultatet visade även att lärarens roll är viktig för att de digitala verktygen ska bidra till att lärmiljön blir tillgänglig,och att det kräver tid och intresse av läraren.

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4-6 arbetar när det gäller att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever i behov av stöd. Studiens data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på mellanstadiet. Datainsamlingen har bearbetats med stöd av en innehållsanalys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning visar att lärare behöver skapa en undervisning som grundar sig i elevernas olika förutsättningar och behov. Elevmaterialet måste vara anpassat efter elevens tidigare kunskaper samtidigt som materialet stöttar elevens vidareutveckling. För att kunna vägleda eleven vidare i utvecklingen behöver läraren dokumentera den lärprocess som eleven genomgår. Eftersom samhället idag blir alltmer digitaliserat har lärares möjligheter att individanpassa undervisningen vidgats. De nya digitala verktygen har öppnat upp för ett multimodalt och anpassat lärande. Resultaten visar att lärarna använder olika metoder för att kartlägga elevers läs- och skrivförmåga. Lärarna grundar svenskundervisningen på elevernas tidigare läs- och skrivkunskaper för att samtliga elever ska kunna befinna sig i klassrummet. Lärarna anser att de digitala verktygen gör det möjligt för lärarna att möta fler elevers behov. Slutsatserna som studien visar är att lärarna arbetar för att skapa en inkluderande och individanpassad svenskundervisning som utgår från elevernas olika läs- och skrivbehov.