Digitala teknologier har ändrat förutsättningarna inom utbildningssektorn och bidragit till en dramatisk ökning av studenternas tillgång till och användning av digitala verktyg för sina studier. Begreppet digital kompetens har beskrivits som en av flera nyckelkompetenser som behövs för att kunna delta i samhället och ingår numera som mål i examensordningen på akademisk nivå i utbildningen för exempelvis förskollärare. Men vad vet vi om studenters digitala kompetens och tillämpning av digitala verktyg som stöd för sitt eget lärande under sina studier vid högre utbildning? Vilka erfarenheter har de med sig och hur förhåller de sig till dessa digitala verktyg? Studiens syfte har varit att undersöka användning av och förhållningssätt till digitala verktyg i akademiska studier som stöd för lärande på en förskollärarutbildning. Studien har fokuserat kring frågeställningarna:Hur används digitala verktyg som stöd för lärande av studenter på en förskollärarutbildning? Och Hur förhåller sig studenter på en förskollärarutbildning till de möjligheter digitala verktyg tillhandahåller som stöd för lärande? Studien har kombinerande forskning som metodansats, där kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier kopplas samman. Resultatet bygger på en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer och pekar på att studenterna använder digitala verktyg dagligen i utbildningssyfte. Studenterna använder framför allt digitala verktyg för att läsa och skriva texter, göra presentationer, ta del av och söka informationen samt kommunicera. De vanligaste digitala verktyg som studenterna använder är mobila enheter, så som mobil, smartphone och bärbar dator. De flesta studenter använder webb 2.0-tjänster, så som Skype och sociala medier, för samarbete samt diskussionsforum. Vidare visar resultatet att studenterna innehar en viss digital litteracitet och anser att digitala verktyg kan vara stödjande i vissa avseenden men också störande i andra avseenden. Resultatet påvisar att studenterna till viss del känner sig digitalt kompetenta, men den kompetensen kan variera från individ till individ oavsett ålder och är enligt studenterna kopplad till individens grad av intresse. Studien bidrar till kunskap om hur studenter förhåller sig till de möjligheter digitala verktyg tillhandahåller som stöd för lärande samt hur de använder digitala verktyg i en akademisk diskurs. Genom att sätta fokus på ett studentperspektiv kan uppsatsen bidra med ett värdefullt kunskapstillskott om studenternas förhållningssätt till och användande av digitala verktyg och således ge en grund för bättre utformning av undervisning i strävan att nå upp till utbildningens mål.

Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.

Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015. / This study aims to provide insight, comprehension and ideas of how to interpret the ele- ment of music-creating according to the current curriculum in Music in Swedish primary school – Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. With a focus in qualitative method, I have interviewed four active music teachers in hope of giving a somewhat clarifying insight to how they reflect around the element of music- creating in primary school. My main question in this study read as follows: how do primary school music teachers interpret the element of music-creating in the curriculum in Music? I have analyzed the interview material with inspiration and help from a hermeneutic and fenomenographic perspective sprung out of a humanistic scientific point of view. The result of this study seems to indicate four prominent interpretations of music-creating in primary school: 1) music-creating as songwriting composition; 2) music-creating as sha- ping communication; 3) music-creating as musicking interaction; 4) and music-creating as digital production. Four different interpretations that, according to earlier research in the subject and by Skolverket’s definition of the term music-creating; all seem to be fair and legit interpretations of the element of music-creating in Swedish primary school 2015.

Denna studie behandlar lärares syn och inställning i användningen av digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen. Flera forskare har kommit fram till att digitala verktyg i undervisningen visar på positiva effekter vid inlärningen hos eleverna. Forskning visar dock på vikten av att ha både kunskap och tillgång för att detta ska ge resultat. Skolverket (2016) anser att det är viktigt att samtliga elever och lärare ska få möjligheter att ta del av IT. Skolverket (2016) visar bland annat att de ämnena som mest använder sig av digitala verktyg i undervisningen är svenska och samhällskunskaps ämnen. Tidigare forskning visar också att det skiljer sig på skolorna vilken tillgång de har till IT-medel. Det här examensarbetet lyfter hur lärare inför digitala medel i naturvetenskapsundervisningen samt vilken syn de har inom det. Genom kvalitativa observationer och intervjuer har 5 lärare från 4 olika skolor inom blandade årskurser 1-3 deltagit. Resultatet pekar mot att samtliga lärare använder någon form av digitala verktyg i naturvetenskapsundervisningen. Under intervjuerna framkommer att 4 av 5 informanter använder de digitala verktygen på liknande sätt där samtliga anser att verktygen underlättar deras arbete och motiverar eleverna. Samtliga lärare är medveten om varför inte de väljer att använda digitala verktyg i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de använder digitala verktyg i svenskundervisningen samt hur lärarna upplever att elevernas motivation till lärande påverkas vid arbete med digitala verktyg i undervisningen. Studien har utgångspunkt i en kvalitativ fenomenologisk forskningsansats. Insamling av data har skett genom en enkätundersökning på Internet vilken besvarats av verksamma lärare i grundskolans årskurs 4-6 som undervisar i ämnet svenska och använder sig av digitala verktyg i undervisningen varje dag. Resultatet visar en tydlig bild av att digitala verktyg används på flertalet olika sätt i svenskundervisningen. Främst används digitala verktyg i undervisningen till arbete med olika texter men också till att exempelvis blogga, visa filmer och ge feedback på elevarbeten. Resultatet visar även att lärarna upplever att användningen av digitala verktyg påverkar elevernas motivation till lärande mestadels positivt. En respondent beskriver exempelvis att datorn bidrar till att textbearbetning blir enklare vilket gör att eleverna blir mer motiverade till att göra om och ändra. Det enda fall då elevers motivation till lärande har upplevts som negativ kan kopplas till att digitala verktyg använts som särskilt stöd i undervisningen och respondenten beskriver att elevernas känsla av att vara utpekade är främsta anledningen. / The purpose of the study is to examine how teachers describe their use of digital tools in teaching the subject of Swedish and how the teachers’ perceive that pupils' motivation for learning is affected when working with digital tools in the classroom. The study is based on a qualitative phenomenological research approach.  The collection of data has been done through a questionnaire on the Internet, which was answered by teachers that work in elementary school grades 4-6, teaching the subject of Swedish, and using digital tools in their every day teaching. The result clearly shows that digital tools are used in several different ways in the subject of Swedish.  Mostly, digital tools are used when working with different types of texts, but also for example to blog, show films and to give feedback on pupils’ work. The result also shows that digital tools have a manly positive impact on the pupils’ motivation. For example, one respondent describes that the computer contribute to easier text editing, which makes the pupils more motivated to redo and change in their work. The one case, when pupils’ motivation for learning has been perceived as negative can be linked to the use of digital tools as special support in teaching and the respondent describes that the pupils' sense of being singled out is the main reason.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur utvalda undervisande lärare i årskurs 1–3 uppfattar och använder sig av digitala verktyg i svenskämnet för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. För att uppfylla syftet har två metoder använts, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarnas inställning har betydelse för hur de digitala verktygen används. Lärarna använder dessa som ett komplement i språk-, läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar även att hinder som hårdvarors kvalité, nätverksuppkoppling, utbildning och tillgången till en dator eller surfplatta per elev begränsar användandet av digitala verktyg trots att lärarna såg möjligheter med verktyget. Dessa möjligheter var bland annat möjligheten till individanpassning. Slutsatsen är att lärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg mer i undervisningen, dock försvårar hindren i användandet.

Under lärarutbildningen har vi uppmärksammat hur digitala verktyg kan användas inom skrivundervisningen. Det bidrog till ett intresse för att undersöka hur olika digitala verktyg kan vara gynnsamma inom elevers skrivutveckling. Vidare har vi uppmärksammat en digital kollaboration mellan verksamma lärare genom lektionstips som finns tillgängliga på olika hemsidor. Därav valde vi att undersöka hur dessa lektionstips beskriver användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen. Syftet är att undersöka på vilka sätt digitala verktyg används inom skrivundervisningen i årskurs F - 3. Undersökningen genomförs genom textanalys av lektionstips som finns tillgängliga på en specifik hemsida. För att uppnå syftet ställs följande frågeställningar: Vilka uttalanden kan utläsas om digitala verktyg i skrivundervisningen? Hur beskrivs användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka tips ges på digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka förhållanden kan påverka digitala verktyg i skrivundervisningen? Urvalet av lektionstips har genomförts genom en granskning av tillgängliga lektionstips från hemsidan lektionsbanken.se. Därefter genomfördes textanalysen utifrån teorin om praktik och praktikarkitekturer. Resultatet av vår textanalys har visat på vilka uttalanden tipsare har om digitala verktyg i skrivundervisningen. De har bland annat uttalat hur digitala bilder eller musik kan bidra till elevers inspiration. Vidare har resultatet visat på hur digitala verktyg används i skrivundervisningen. De olika verktygen har använts vid introduktion, under och i slutet av skrivundervisningen. Därefter har resultatet visat på relationer i lektionstips mellan lärare och till styrdokument. Av detta kan vi se ett kollegialt lärande i lektionstips genom ytterligare tips på digitala verktyg, undervisningsmetoder eller andra länkar till verksamma lärare. Slutligen visar resultatet av textanalysen hur praktikarkitekturerna, det vill säga de yttre arrangemangen möjliggör eller hindrar hur digitala verktyg används i skrivundervisningen.

Detta forskningsarbete fokuserar på elevernas inställning och upplevelse till att använda ljudböcker i klassrummet, böcker nu förtiden är inte bara analoga utan även digitala. De tre böcker som användes i denna forskning läses upp på tre olika vis, talsyntes (datorröst), författar- (vanlig uppläsning) och skådespelaruppläsning (dramatisk uppläsning). De frågeställningar vi tittar närmare på är följande: Vad är elevernas inställning till ljudböcker i klassrummet? Vad är elevernas inställning till de olika uppläsningsformerna; författaruppläst, skådespelaruppläst och uppläst genom talsyntes? Hur var elevernas upplevelse av att lyssna på ljudböckerna? I vår forskning använde vi oss av intervjuer och bildanalys. Eleverna intervjuas en gång innan de lyssnat på ljudböckerna och en andra intervju gjordes när de hade lyssnat på ljudböckerna och målat en bild till, denna bild gjorde vi bildanalyser till. Forskningen kom fram till att eleverna är mer intresserade av innehållet i en ljudbok än ljudbokens uppläsningsätt. Däremot har uppläsningssättet en viss påverkan på hur aktivt eleverna lyssnade. Elevernas inställning och upplevelse till ljudböcker i klassrummet var positivt.

Genom en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjustudie undersöks här vilka attityder, erfarenheter och kunskaper en grupp elever och lärare har vad gäller digital glosinlärning i ämnet moderna språk. Bakgrunden är Skolverkets vision om att grundskolan år 2022 ska ge eleverna en adekvat utbildning inom digital kompetens. Den teoretiska ramen behandlar det sociokulturella perspektivet på lärande. Forskningen som presenteras behandlar olika perspektiv på och strategier för ordinlärning samt hur man lär ut ord i språkundervisningen. Resultatet i undersökningen visar att den undersökta gruppen är väl insatt i digital ordinlärning. Resultatet pekar också på att digitala glosinlärningsprogram är användarvänliga verktyg som passar många olika elever, svårighetsgrader, lärandestilar och inlärningssätt. Inlärningen blir tidseffektiv, eleverna hinner träna fler gånger under samma tidsperiod jämfört med analog glosträning. Eleverna får dessutom omedelbar feedback och läxan kan inte tappas bort, eftersom den finns tillgänglig i molnet och inte på lösa lappar eller i boken. Digital glosinlärning kan även höja motivationen hos eleverna men det är inget självändamål. Nackdelar som synliggjordes var att orden inte lärs in i en kontext vilket kan göra att orden glöms snabbare. Glosinlärningsprogrammen rättar dessutom strängt vid stavning vilket kan vara problematiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Koncentrationen på glosinlärningen kan även sjunka för de som inte har självdisciplin att hålla sig borta från andra sajter. Studien visar att elever med högre betyg var något mer benägna att använda digitala glosinlärningsprogram. Ett fåtal elever ansåg sig ha sämre IT-vana, och samtliga dessa var flickor. Undersökningen visar också att de digitala programmen ställer höga krav på lärarnas språkliga kompetens och noggrannhet så att orden skrivs in rätt i programmen. Skolan behöver också se till att en god trådlös uppkoppling finns så att eleverna kan använda de digitala programmen utan avbrott.

Syftet med denna studie är att analysera en andraspråksundervisningspraktik där digitala verktyg ingår via hur lärare beskriver densamma. Två svenska som andraspråkslärare i grundskolans årskurs 7–9 har intervjuats och sedan har empirin analyserats med hjälp av praktikarkitekturteori. Ur empirin kunde tre frågor urskiljas 1) det dagliga användandet av digitala verktyg, 2) hur verktygen möjliggör och hindrar eleverna i lärarnas undervisningspraktik och 3) hur digitala verktyg möjliggör och hindrar lärarens undervisningspraktik. Dessa frågor besvaras av olika arrangemang: kulturellt-diskursiva arrangemang, materiellt-ekonomiska arrangemang och socialt-politiska arrangemang. Hindrande arrangemang inkluderade yttre faktorer som de intervjuade lärarna inte kan påverka, utbudet av digitala verktyg (stort utbud, vilket leder till frustration), tidsbrist för lärare att sätta sig in i nya digitala verktyg, men även de nationella proven i svenska som andraspråk i årskurs 9 som skrivs för hand på skolan. De möjliggörande arrangemangen inkluderar istället elevers positiva attityd gentemot digitala verktyg, utbudet av digitala verktyg (variation och repetition), den aktuella läroplanen utformad av Skolverket, samt huvudmannen som tillgodosett eleverna med digitala enheter. De båda lärarna i studien ser idag digitala verktyg som en naturlig, till och med nödvändig del i sin undervisningspraktik.