Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar och använder digitala verktyg i förskolan kopplat till undervisning. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes genom semistrukturerade intervjuer, som spelades in och transkriberades. Studien analyserades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv samt bioekologisk systemteori. I vårt resultat framkom det att förskollärarna anser att det behövs mer utbildning och vägledning i hur digitala verktyg i förskolan ska användas samt att det är något som kommer att behövas då det är en stor del i barnensframtid. Studiens slutsats är att det behövs bättre riktlinjer och tydligare arbetssätt för förskollärare i sin yrkesprofession att använda digitala verktyg i undervisningen.

Detta utvecklingsinriktade arbetet syftar till att introducera digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet ur ett sociokulturellt perspektiv för att ge både lärare och elever nya insikter kring detta arbetssätt. Detta möjliggjordes genom aktionsforskning som metod där aktioner där olika digitala appar introducerades och användes. En nulägesanalys och samtal med lärare och elever i årskurs 1 på fritidshemmet där forskningen ägde rum låg till grund för det område som detta utvecklingsarbete täcker. Resultatet visar att eleverna uppskattade användandet av digitala verktyg i undervisningen på ett lustfyllt sätt samt att både elever och lärare fick en ny bild av hur digitala verktyg kan användas i fritidshemsverksamheten. Studien visar även vilken positiv effekt fritidslärares inställning till och kunskaper om digitala verktyg kan ha för elevernas engagemang i undervisningen.

I denna kvalitativa studie utforskades gymnasielevers uppfattningar och erfarenheter gällande deras digitala verktygsanvändning både inom skolmiljön och vardagslivet. Studiens syfte var att utforska gymnasielevers användning av digitala verktyg och hur digital kompetens utvecklas bland elever. Frågeställningarna inkorporerade hur elevernas bruk av digitala verktyg, vilka möjligheter och utmaningar som eleverna upplever med digitaliseringen samt vilka aspekter av digital kompetens som eleverna ansåg vara nödvändiga att utveckla i en digitaliserad tid. För att kunna besvara dessa frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv elever från fyra olika gymnasieskolor. Analysen av intervjuerna påvisade en bred variation av erfarenheter. Många elever upplevde digitala verktyg som stödjande i sitt lärande medan andra upplevde distraktionsaspekter och stor informationsmängd som nackdelar. Resultatet belyser vikten av att integrera digital kompetens i undervisning på ett sätt som inkorporerar tekniska aspekter samt kritiskt tänkande. Likaså gällde lärares centrala roll i att navigera samt utforma effektiva pedagogiska strategier. Studien bidrar med insikter gällandes hur pedagogiska strategier kan tänkas utformas för att förlängningen stärka och stödja elevers utveckling av deras digitala kompetens samt användningen av digitala verktyg. Detta för att kunna hantera de utmaningar som digitaliseringen för med sig inom både skola och vardagsliv.

I denna studie beskriver sju förskollärare på lika många förskolor hur de tänker om hur de använder de digitala verktygen på förskolan med barnen. Vilka digitala verktyg och utrustningar har de på sina förskolor? Får barn användning av sina erfarenheter av digitala verktyg på förskolan? Genom semistrukturerade intervjuer har förskollärarna fått delge sina uppfattningar. Är de digitala verktygen en del av barns vardag på förskolan? Med pragmatismen som perspektiv har analysen genomförts. Resultatet visar att det finns icke påverkbara faktorer och påverkbara faktorer i förskolans verksamhet för användning av de digitala verktygen. Några av dessa faktorer är läroplanen, kollegor, föräldrar, förskollärarnas kompetens och hur verkygen används rent praktiskt. Dessa faktorer har stor inverkan på förskollärarnas arbete med de digitala verktygen. Förskollärarna är medvetna om att barn har tidigare erfarenheter av de digitala verktygen från hemmen men det är inget som lyfts i verksamheten.

Den aktuella empiriska studien syftar till att undersöka lärares användning av och inställning till digitala verktyg i litteraturundervisningen. Resultatet baseras på kvalitativt material från semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare i årskurs 4–6. I resultatet framkom att lärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i undervisningen generellt. Angående skönlitterär läsning ses verktyget snarare som ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd och med annat modersmål än svenska. De är överens om att digitala verktyg inte ska användas uteslutande utan att kombination med det traditionella är att föredra för en varierad och lustfylld undervisning. Resultatet belyser även att lärare anser att utbildning för digitala verktyg saknas och hur de kan använda dem vid skönlitterär läsning. Teknik som inte fungerar och specifika skolors tillgång till digitala verktyg för alla elever nämns som en svårighet

Digital technology has made great progress in a relatively short time, which has led to new needs emerging to take advantage of the opportunities provided thanks to the digitization of society. The digital progress has resulted in teaching conditions being changed. The curriculum standards that all pupils should have equal opportunities to be good democratic citizens, demand today that digital competence needs to be provided to pupils. In the revised curriculum for the subject of mathematics it is written that mathematical activities must be linked to digital progress. It also says in the aim of the subject that teaching should give pupils the opportunities to develope knowledge of using digital tools. The result of the study states that the pupils´digital competence is of great significance for their development in mathematics when using digital tools and digital learning recources. The result also shows that one needs to compensate for pupils´previous knowledge regarding digital competence. / Den digitala tekniken har på relativt kort tid gjort stora framsteg, det har lett till att det uppstått nya behov för att ta tillvara på de möjligheter som ges tack vare samhällets digitalisering. Den digitala utvecklingen har gjort att förutsättningarna för undervisning har förändrats. Läroplanskravet att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att vara fullvärdiga demokratiska medborgare gör att lärare idag behöver ge eleverna en digital kompetens. I den reviderade läroplanen för ämnet matematik står det att de matematiska aktiviteterna ska vara kopplade till den digitala utvecklingen. Det står också i ämnets syfte att undervisningen ska utveckla kunskaper i användandet av digitala verktyg. Resultatet av studien visar att elevernas digitala kompetens har stor betydelse för deras utveckling i matematiken vid användandet av digitala verktyg och digitala lärresurser. Resultatet visar även att lärare behöver kompensera för elevers olika förkunskaper gällande digital kompetens.

Vårt syfte med den här studien har varit att öka kunskapen om hur pedagoger förhåller sig till användandet av lärplattor i förskolan. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, där vi har intervjuat åtta pedagoger som arbetar i förskolan. Vi har sedan analyserat vårt material med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet i studien visar att det skiljer sig en del i hur pedagoger använder sig av och förhåller sig till lärplattor i förskolan. Några pedagoger använder lärplattan till många olika saker, och lärplattan är alltid tillgänglig för barnen. Det förekommer även att pedagoger har en negativ inställning till det digitala i förskolan och att de anser att lärplattor inte hör hemma i förskolan och att barnen i princip behöver skyddas ifrån lärplattan. Resultatet visar även att många av pedagogerna har liten eller ingen kunskap om hur lärplattor kan användas, detta ofta i kombination med att pedagogerna har fått väldigt lite kompetensutveckling.

Den tekniska utvecklingen i samhället går snabbare och snabbare, ett påstående knappast någon bestrider nuförtiden. Utvecklingen, inte minst inom dator- och IT-området, påverkar oss alla, oavsett ålder. Inom skolan är datorer ett självklart redskap och begreppet digitala verktyg är inkluderat i grundskolans läroplan inom flera olika ämnen. Denna undersökning syftar till att belysa iPadens roll i grundskolans musikundervisning. För att få svar på om en iPad tillsammans med anpassade appar kan användas som ett musikinstrument i undervisningen, eller till och med ersätta traditionella musikinstrument, så har jag intervjuat tre personer. En representant för utformningen av Skolverkets läroplan för ämnet musik, en rektor inom grundskolan och en ämneslärare i musik på grundskolan får ge sin syn på frågan. Dessa kvalitativa intervjuer ligger till grund för empirin i denna undersökning. Informanternas svar har analyserats med ett hermeneutiskt perspektiv vilket har lett till nya frågor och svar kring iPadens roll i musikundervisningen. Resultatet pekar på att iPads och appar har en självklar roll som verktyg i musikundervisningen men kan inte betecknas som ett musikinstrument. Dock betonar samtliga informanter att svaret kan bli annorlunda i framtiden. Ett tydligt tecken på hur snabbt tekniken utvecklas. / The technical development in society moves faster and faster, a statement no one question nowadays. The development within computer and IT-area affects us all regardless of age. Computers are a natural tool and the concept of digital tools is included in several different subjects in elementary school program. This examination aims to illuminate the role of the iPad in elementary school music education. I have interviewed three individuals to get an answer to the question if an iPad with custom applications can be used as music instrument in education or even replace conventional music instruments. The individuals I have interviewed are: one representative from national agency for education (Skolverket), one principal from elementary school and one music teacher from elementary school. These qualitative interviews are the foundation of the empirical studies in this examination. The answers from this interview have been analyzed via a hermeneutic perspective, which have led to further questions and answers in this matter. The result clearly illustrates that iPads and applications have a given role as a tool in music education but can not be described as a music instrument. Nevertheless, all individuals interviewed underlines that the answer can be different in the future. This is a clear sign of how fast technology develops.

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: “What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom”, “In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context” and “From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials”. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv – synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras. Vidare finns ett avsnitt om investeringar som gjorts för att integrera datorteknik i svensk skola, ett om vad som sägs i skolverkets styrdokument och ett om lärares roll i förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik).Resultatet visar att digitala redskap används i planering, undervisning och som visuella/auditiva minneslappar mellan lektioner. Vanligt förekommande är streamingtjänster och inspelningsprogram. Man framhåller också moderna kommunikationsmöjligheter som viktiga. Ett viktigt argument för användande av ny teknik är elevens chans till inlärning via gehör och härmning tack vare stor tillgång till musik. Vi kan vidare se att lärarnas inställning till ny teknik är överlag positiv, men inte helt utan restriktioner. Det praktiska spelandet och själva mötet med eleverna hålls som viktigast. Tesen om att lärares inställning till ny teknik skulle kunna bero på ålder och yrkeserfarenhet är inget detta arbete kan styrka. / In the present study, digital tools are examined that are used by certain music teachers, how they are used, and what the underlying pedagogical intentions may be. We have also tried to interpret the attitude of the music teachers in regard to the use of these tools, and whether it can be said to be dependent on age and work experience. Five informants in five small or medium-sized Swedish cities with various types of music teaching jobs were interviewed, with the hope in gaining an overall diverse response.In our view, we discuss what makes the subject interesting and relevant: that new technologies are a major part of children’s and young people's lifestyles. We also address some aspects of learning; socio-cultural perspectives - the view of learning as dependent on the individual's interaction with his environment, and also how learning is affected depending on how the material is presented. There is also a section on the investment made in integrating computer technology in Swedish schools, a section on what is presented in the agency's governing documents, and a third section on the teachers' role in relation to ICT (information and communication technology).The result shows that digital tools are used in planning, teaching and visual / auditory memory overlap between classes. Streaming services and sequencer programs are often used. It also points to modern means of communication as being important. An important argument for the use of new technologies is the opportunity for students to learn through hearing and mimicry thanks to much access to music. We can also see that teachers' attitudes towards new technologies are largely positive, but not without restrictions. The actual performance of music and the personal encounter with students will be held as the most important aspects. The question of the teacher's attitude toward new technologies as being dependent upon age and work experience has not been proven in this study.