De flesta av oss har säkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjälp på många områden i vardagen. Det går att fastslå att fler och fler funktioner och tjänster i vårt samhälle digitaliseras på olika sätt och i många yrkesgrupper verkar digitala hjälpmedel vara ett självklart inslag. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallärare har på användningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnå detta syfte har jag ställt ett antal frågor till några musiklärare i olika läromiljöer. Resultat visar bland annat att användandet av digitala hjälpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill säga om en lärare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet är också att musiklärarna vill öka både sin kunskap och sitt användande av digitala verktyg. En av mina viktigaste slutsatser är att de lärare som på ett personligt plan använder digitala verktyg utanför skolan också använder dem i sin undervisning. / Most of us have probably experienced how digital tools can help us in many areas of everyday life. The intent of this paper is to increase knowledge concerning the attitudes of music and instrumental teachers' towards the use of digital tools in their pedagogical methodology. To achieve this aim, I have posed a number of questions to a small selection of music teachers, working within different learning environments. The results show that the implementation of computer and digital media in teaching is dependent upon whether the type of music taught is classical or pop/rock. The results furthermore indicate that music teachers are keen to increase both their knowledge and use of digital tools. One of the most important conclusions that I have reached is that there is a strong correlation between the personal and private use of computers and digital tools by teachers, and whether or not they are utilized as teaching aids.

De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa  splittrade meningar i användandet av digitala verktyg.   Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget. Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur.   Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv. / The last few decades a lot has happened in digital technology in our society, and people have more or less made herself dependent of them. There is also talk about that the young children need to learn how to deal with the digital tools and many preschools across our country have now introduced tablet computers to there departments. But there is disagreements about how, when and if the tablets is used in the preschools. Background to this study came through that I discovered there fragments in the use of digital tools.   This quantitative study seeks to gain a view of how the tablets is used and how the preschool teachers looks at it. The study  was conducted by means of questionnaires sent out by email to staff at preschools around the country. The study is based on a socio-cultural perspective on child development and the structure of society. The results show that those who have access to tablet has a positive view of the use and used largely in an educational way, yet also as a pastime.

Bakgrund: Invandring till Sverige ökar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till lika sjukvård. Patienter har rätt till information och självbestämmande. För att uppnå delaktighet krävs att sjuksköterska och patient kan kommunicera. Det är därför av stort värde att beskriva förutsättningar i vården för patienter som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska. Syfte: Att undersöka förutsättningarna för en patient, som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska, att få god somatisk slutenvård samt att undersöka hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan underlättas. Metod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskor från ett universitetssjukhus i Sverige har intervjuats. Intervjuerna blev inspelade, transkriberade och analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan får ofta hitta egna lösningar och verktyg. Ett av de mest använda verktygen är det digitala verktyget Google Translate. Tolk används sällan även om sjuksköterskorna gärna ser att det används mer. Att inte kunna förstå personalen och inte ha möjlighet att kommunicera effektivt leder till att patienten förlorar mycket av sitt sociala liv, informationen blir bristfällig och delaktigheten blir lidande. Detta kan eventuellt leda till att patientens säkerhet påverkas. Slutsats: Språkbarriären påverkar patientens sociala behov, delaktigheten och informationsflödet. Mer användning av tolk efterfrågas men är omständligt. Digitala verktyg är ibland det enda alternativet, dessa verktyg är dock varken medicinskt anpassade eller säkra att översätta med. / Background: Immigration to Sweden is increasing. According to the Swedish Health Care Act, everyone is entitled to equal health care. Patients have the right to information and self-determination. To achieve participation requires that the nurse and patient can communicate. It is therefore of great value to describe the conditions of the care of patients who have inadequate or no knowledge of Swedish. Aim: To investigate conditions for a patient, who have inadequate or no knowledge of Swedish, to receive good somatic inpatient care and how communication between patient and nurse can be facilitated. Method: A qualitative study based on semi-structured interviews where eight nurses from a Swedish university hospital was interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Result: Nurses often find their own solutions and tools. One of the most used tools is the digital tool Google Translate. Interpreters are rarely used even if the nurses would like to see the interpreter and telephone interpreting being used more. Not being able to understand the staff and not having the ability to communicate in a good way causes the patient to lose much of their social life, insufficient information and lack of participation, this may have an impact on the patient safety. Conclusion: The language barrier affects the patient's social needs, participation and the information flow. More use of interpreters is requested but is cumbersome. Digital tools are sometimes the only option, however, these tools are neither medically customized nor secure to translate with.

Digital teknik har tagit enorma framsteg i samhället sedan 1980-talet medan det engelska språket blivit ett världsspråk. Tillsammans med engelskan som världsspråk och ett digitaliserat samhälle har det också blivit nödvändigt för lärare att utveckla undervisningen för att motivera elever till att vilja lära sig det engelska språket. Genom en kvalitativ intervju har fem lärare beskrivit hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg i årskurs F-3. Studien tar sin utgångspunkt i det teoretiska perspektivet IT som arena som påminner om Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Dessutom beskrivs Deweys pragmatiska syn med fokus på learning by doing. Resultatet visar att lärarna är medvetna och blir inspirerade av elevernas intressen i sin planering av undervisning. Det framgår även att lärarna är trygga i att hantera digitala verktyg trots att forskning hävdar att många lärare är osäkra när det gäller teknikanvändandet då deras kunskaper brister. Samtliga lärare ser elevernas utvecklingspotential vid arbete med digitala verktyg, trots detta använder inte alla lärare verktygen i engelskämnet. Avslutningsvis skulle det vara intressant att genomföra en omfattande studie som kan påverka en hel skola. / <p>Engelska</p>

I mitt arbete undersöker jag vikten av timing i det vi gör som musiker när vi spelar. Genom min analys av Douze Études 1, med både egen övning och digitala verktyg, har jag kommit fram till hur timing kan skapa olika sound. Mitt arbete kommer täcka olika metoder av övning med digitala verktyg. Första delen av arbetet är en formanalys av etyden, då jag kommer gå igenom olika delar i stycket för att få en grundläggande översikt. Därefter går jag igenom min övningsprocess där jag detaljerat beskriver de problem som jag har stött på. Avslutningsvis dedicerar jag ett kapitel om övning med digitala verktyg där jag även kommer att ta upp logistiken och mentaliteten bakom övningen. / <p>Inspelning av Delécluse Étude 1 skedde separat och därav kommer som en separat inspelning.</p><p>Examenskonserten ägde rum på Kungliga Musikhögskolan, Svarta Lådan den 26e maj 2017.</p><p>Program:</p><p>Twine - Rolf Wallin, för marimba och xylofon</p><p>Rollercoaster - Daniel Berg, Yaroslav Polikarpov, för vibrafon och marimba (uruppförande)</p><p>Blues for Gilbert - Mark Glentworth, solo stycke för vibrafon</p><p>Dancing Stars - George Hamilton Green (arr. av Jerker Johansson), för solo xylofon tillsammans med två marimbor.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Aleksander Ullriksen, Maarja Nuut, Daniel Berg, Rikard Markstedt, Kristoffer Linder</p>

Syftet med det här arbetet var att undersöka vad några elever tänkte om att läsa analogt respektive digitalt. En kvalitativ metod valdes, då jag ville låta några elever komma till tals. En klass på 22 elever skrev självrapporter och en grupp med fyra elever som av olika anledningar var motvilliga läsare intervjuades. Alla eleverna gick i nionde klass. Jag utgick från delar av det sociokulturella perspektivet vid analyserna av elevernas utsagor, skolan som ett eget verksamhetssystem vilket är skiljt ifrån elevernas övriga verklighet, samt de digitala verktygen som artefakter. Specialpedagogiska perspektiv valdes också för att kunna förklara och förstå hur elever med svårigheter bemöts i undervisningen Resultatet diskuterades sedan i relation till tidigare forskning. Det visade sig att den ökade användningen av digitala enheter har förändrat läsvanorna. De flesta eleverna föredrog att läsa digitalt och de använde sina digitala enheter till att läsa faktatexter eller till att läsa på sociala medier. När eleverna läste digitalt läste de korta texter och de fullföljde inte alltid läsningen. Eleverna uppgav att de föredrog att läsa analogt när de läste skönlitteratur och när de skulle läsa för att lära.                     Nyckelord: analog och digital läsning, artefakter, digitala verktyg, skolan som ett eget verksamhetssystem

Att använda surfplattor i undervisningen blir alltmer vanligt i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 beskriver sitt arbete med att använda surfplattor i engelskundervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ intervju genomförts och studien bygger på fem intervjuer med lärare som alla arbetar med surfplattor. Studiens utgångspunkt ligger i de teoretiska perspektiven IT som automat, IT som verktyg och IT som arena. Resultatet visar att surfplattor används som pedagogiskt verktyg av både elever och lärare. Lärare använder surfplattor för gemensamma genomgångar och eleverna använder olika applikationer ämnade för engelskämnet. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper och färdigheter genom användandet och lärarna är positiva till att ta in digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar även på svårigheter i användandet, bland annat att det krävs tid för uppdateringar och att det inte finns tillräckligt antal surfplattor i varje klass. Slutsatser som dras är att användandet av surfplattor i språkundervisningen skapar möjligheter för individualisering i undervisningen och att det är lättare att möta alla elever på deras egen nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur lämpliga surfplattor är i undervisningen samt hur lärare kan arbeta aktivt med digitala verktyg så att de nyttjas ur ett lärandeperspektiv. / <p>Engelska</p>

InledningI dagens informationssamhälle möter barn informationsteknik på olika sätt och denna teknik har fått en allt större betydelse och plats i barns vardagsliv. Det har blivit viktigt med digital kompetens för att kunna möta samhällets krav på att använda sig av informationsteknik och manövrera sig i informationssamhället. Därför är ambitionen att lyfta situationer där förskolläraren använder sin kompetens och medvetet stöttar samt stimulerar barns lek och fantasi genom att använda sig av de informationstekniska resurser som finns att tillgå i förskolans verksamhet.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares uppfattning om och användning av informations- och kommunikationsteknik i form av digitala verktyg. Syftet är även att ta reda på hur digitala verktyg kan skapa möjligheter för lek, lärande och samspel.MetodI studien har metoden kvalitativ intervju använts. Urvalet består av fyra stycken förskollärare där samtliga använder sig av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i förskolans verksamhet.ResultatStudiens resultat visar att förskollärarna anser att miljön har betydelse för att kunna stödja barns lek med hjälp av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg. Förskollärarens förhållningssätt ses som en viktig förutsättning för att kunna använda informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i barns lek. Det handlar om att våga och vilja använda sig av det snarare än att det behövs resurser. Det viktigaste är att förskolläraren har en medvetenhet när det kommer till både barns lek, sitt egna förhållningssätt och användandet av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i förskolan, vilket samspel som pedagoger anser kan bli möjligt genom att arbeta med digitala verktyg och pedagogers uppfattningar om digitala verktygs påverkan på barns lärprocesser. Studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer och bygger delvis på det sociokulturella perspektivet som belyser samspelets betydelse för barns lärprocesser. Intervjuerna är gjorda med fem verksamma pedagoger på olika förskolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien visar att samtliga intervjudeltagare såg arbetet med de digitala verktygen som ett viktigt verktyg för att skapa samspel och lärprocesser. Ett annat resultat var attdigitala verktyg upplevdes som roligt för barn att arbeta med. Det kan leda till att det skapas meningsfulla situationer i förskolan där ett lärande kan ske. Resultatet visade även att de digitala verktygen skapar nyfikenhet och utforskande hos barnen. Deltagande pedagoger var delvis positivt inställda till förskolans arbete med IKT. Det har gett en stor variation till det traditionella arbetet, men informanterna såg bristen på utbildning inom IKT och tiden som en begränsning. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

I denna studie utgick vi från tre syften och det första syftet var att synliggöra hur skolpersonal i skolor arbetar med nätmobbning, studiens andra syfte var att se hur personalen kommunicerar med varandra angående arbetet med nätmobbning och studiens tredje syfte var att se vilka utmaningar respondenterna ser i arbetet kring nätmobbning. Tolv respondenter från olika delar av skolans verksamhet deltog i studien, de som deltog i studien var fritidspedagoger, grundskollärare, fältassistent, caféansvarig samt kurator. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer vid empiriinsamlingen då vi önskade få en övergripande bild av hur arbetet mot nätmobbning såg ut. I vår analys använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som vi sedan transkriberade med hjälp av inspelat material från intervjusamtalen, att använda sig av transkriberingar underlättade analysarbetet. Av studien framkom det att respondenterna anser att föräldrar har ett stort ansvar i det förebyggande arbetet, som ibland inte efterlevs och konflikter följde med in skolan och påverkade verksamhet. Studien visade också att majoriteten av respondenterna inte gör skillnad på traditionell mobbning och nätmobbning. Respondenterna berättade däremot att de jobbat mycket med värdegrundsfrågor och alltså inte med nätmobbning specifikt. Vår studie visar att samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar behöver förbättras för att motverka och förebygga nätmobbning. Men även att ett förtydligande av skillnaden mellan traditionell- och nätmobbning är nödvändigt. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>