Användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har under de senaste åren ökat i undervisningen. Efter en tidigare litteraturstudie upptäcktes ett tydligt tomrum i forskningen då kombinationen IKT och matematikundervisning inte är grundligt utforskad. Det finns en otillräcklighet i forskningen om lärares uppfattningar av IKT i matematikundervisningen även om digital kompetens och digitala verktyg är en del av lärares vardag. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares olika uppfattningar av IKT i matematikundervisningen. Utifrån detta syfte formades tre frågor som handlar om vad IKT är för lärare, hur de använder IKT i matematikundervisningen samt vilka aspekter lärarna urskiljer i användandet av IKT som kan påverka matematiklärandet. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem grundskolelärare. Studien har utgått från fenomenografin som teoretisk grund. De uppfattningar som kunde urskiljas i data skapade utfallsrummet för den här studien. Utfallsrummet består av fyra uppfattningar om IKT i matematikundervisningen som till viss del ordnats hierarkiskt efter kvalitet: IKT som digitala verktyg och färdighetsträning, som verktyg för kommunikation, som verktyg för bedömning och dokumentation samt som verktyg för matematiklärande. Det fanns samband mellan utfallsrummet och den tidigare forskningen, bland annat kring olika digitala verktyg och appar. Däremot framkom det även en del luckor i den tidigare forskningen, där många av de delar som framkom i resultatet inte kunde ställas mot eller jämföras med den tidigare forskningen. / The use of information- and communication technology (ICT) has increased in education in recent years. After a previous literature study, a notable rift was discovered in the research since the combination of ICT and mathematics education has not been thoroughly explored. There is inadequate research on teachers’ conceptions of ICT in mathematics education, even though digital competence and digital tools are part of teachers’ everyday lives. The purpose of this study is to provide knowledge about teachers’ different experiences of ICT in mathematics teaching. In order to achieve this purpose, three questions were formed which were; what ICT is for teachers, how they use ICT in mathematics teaching, and what aspects teachers distinguish in the use of ICT that can influence mathematics teaching. Data was collected through semi-structured interviews with five primary school teachers. This study uses phenomenography as its theoretical base. The different conceptions that derived from the data shaped the outcome space for this study. The outcome space consists of four conceptions of ICT in mathematics teaching that to some extent have been arranged hierarchically by quality: ICT as digital tools and skills training, as tools for communication, as tools for assessment and documentation, and as tools for mathematical learning. There were connections between the outcome space and the previous research, among them digital tools and apps. However, there also emerged a few gaps in the previous research, where several of the parts that were seen in the result could not be compared with previous research.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar om vilka möjligheter elever har för att utveckla digital kompetens från årskurs 1 till årskurs 3. Ansatsen är kvalitativ och med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Genom intervjuer med sju grundskollärare framkom det att elever i viss mån får möjlighet att utveckla digital kompetens, men att lärare har uppfattningen att de inte riktigt har de förutsättningar som behövs för att eleverna fram till årskurs 3 skall kunna utveckla en adekvat digital kompetens.

I detta arbete ligger fokus på digitalisering inom NO-undervisningen. Hur används egentligen digitala verktyg inom NO-undervisningen och vad har lärarna för inställning och kompetens till digitala verktyg? Det är vad vi har undersökt i denna uppsats. Vi har utgått ifrån tre huvudområden: digitaliseringen i skolan, NO-undervisningens didaktik och karaktär och det sociokulturella perspektivet. Enkäter användes för att samla in data som sedan sammanställdes kvantitativt för att ge en överblick över användandet av digitala verktyg i skolan. Sammanställningen visade att användningen av digitala verktyg var hög inom NO-undervisningen samt att digitala verktyg används mest av lärarna vid genomgångar och för att visa film.   Undersökningen visar också ett samband mellan lärarnas inställning och användandet av digitala verktyg, detsamma gäller även vid användandet av digitala verktyg och lärarens kompetens.

Denna designstudie inriktar sig på integrering av ett digitalt verktyg i en specifik undervisningskontext. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och fokus ligger således på undervisningssituationen som helhet. Sociala interaktioner i form av möten mellan elever, lärare och artefakter genomsyrade undersökningen. Enligt den cykliska process som karaktäriserar design research bearbetades systematiskt integreringen av det digitala verktyget Matteappen, med målet att skapa en undervisningssituation som främjar elevers utveckling av taluppfattning. Totalt genomfördes tre cykler bestående av planering, genomförande och analys för att utforma designprinciper och ramar anpassade till den specifika kontexten. Resultatet visar att integreringen av Matteappen bidrog positivt till elevernas inställning till matematikundervisningen. Det visar även att självständighet främjas och att effektiv individanpassning möjliggörs. I den aktuella kontexten fungerade integreringen bäst i samband med en möblering där eleverna satt i par. Graden av social interaktion visade sig ha stor betydelse. En viktig slutsats som kan dras är att Matteappen inte kan stå på egna ben i undervisningen utan måste integreras på ett didaktiskt genomtänkt sätt för att bidra till elevernas utveckling och lärande.

No description available.

Mätningar av kunskaperna inom matematik hos svenska elever har under en längre tid visat på en nedåtgående trend. Samtidigt läser vi dagligen om den svenska lärarkårens höga arbetsbelastning. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka en hållbar lösning, som både vänder den nedåtgående kunskapstrenden hos eleverna och dessutom underlättar lärarnas arbete. I Examensarbetet undersöks elevernas upplevelser samt kunskapsutveckling då de  arbetar med det digitala verktyget Elevate My Math. Undersökningen, som är både kvantitativ och kvalitativ görs i en ekonomiklass där halva klassen får arbeta med Elevate My Math och den andra halvan får jobba med ett material som vanligtvis används inom undervisningen. Resultaten visar att eleverna upplevelse av att arbeta med Elevate My Math är mycket positiv. Samtidigt visar resultatet att vidare forskning behövs för att säkerställa elevernas kunskapsutveckling vid användandet av Elevate My Math.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka ”pedagogers förhållningssätt till iPads och hur de använder dessa i förskoleverksamheten”. Forskningsfrågorna som vi utgår från är ”hur beskriver pedagoger sitt eget förhållningssätt till iPads?” samt ”hur används iPads i förskoleverksamheten? ”Under vår studietid har vi upplevt den framfart som arbetet med digitala verktyg, främst iPads, haft. Genom erfarenheter och observationer som vi har gjort under vår VFU har vi kunnat identifiera att arbetet med iPads brister då många pedagoger på våra VFU-platser uttryckt att de saknar kompetens och därför prioriterar annat. Då den kommande revideringen av förskolans läroplan innehåller nya mål gällande bland annat digitala verktyg anser vi att det är relevant att undersöka detta område. För att kunna undersöka användning och förhållningssätt till iPads i förskolan valde vi att använda en kvalitativ metod i form av intervju med öppna frågor. Vi valde denna metod då vi ville få ett så brett helhetsperspektiv som möjligt samt för att pedagogerna skulle få möjlighet att svara med sina egna ord. Vår studie genomfördes på fyra olika förskolor i samma kommun, två av förskolorna var privata och två var kommunala. Det var sammanlagt 13 respondenter som medverkade varav fem var förskollärare, sex var barnskötare samt två var resurspersoner. Resultatet som vår studie gav oss kunde vi dela upp i olika teman. Dessa teman är: Hur iPads används, vilket förhållningssätt och vilken samsyn som finns i arbetslaget, det nya målet i förskolans läroplan samt hinder mot ett pedagogiskt arbete med iPads enligt respondenterna. Sammanfattningsvis visade resultatet att iPads används sparsamt på de flesta förskolor i vår undersökning. Svaren visar att respondenterna tror att detta beror på tidsbrist samt brist på resurser i form av tillgång till iPads. iPads användes mest av pedagogerna som deras arbetsverktyg där de dokumenterar, checkar in och ut barn, mejlar etc. och inte så mycket tillsammans med barnen. I de arbetslag som vi har undersökt fanns det nästan ingen samsyn men däremot upplevde sig vissa ha ett gemensamt förhållningssätt gällande arbetet med iPads. Nästan alla respondenter hade en medvetenhet om att det skulle bli ett nytt mål i läroplanen som handlar om digitala verktyg, men många var skeptiska till förändringen. Många respondenter beskrev även vissa hinder som de upplevde som problematiska för att kunna utföra sitt arbete på det sätt de önskat. Några av dessa hinder var tidsbrist, brist på resurser, stora barngrupper, dåligt stöd från chef samt brist på kompetensutveckling.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kritiskt förhåller sig till inlästa läromedel samt vilka medvetna val kring inlästa läromedel lärare gör. Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer för att samla in data som vi sedan med hjälp av tidigare forskning har analyserat ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom analys av de 12 intervjuer vi har genomfört i två kommuner i Skåne har vi kommit fram till att; lärare uppfattar forskning kring inlästa läromedel som bristande, de förlitar sig på att annan personal har tagit fram en fungerande tjänst för eleverna. De anser att inlästa läromedel har en positiv inverkan på elevernas inlärning oavsett om de har någon form av svårighet eller ej. Vi har sett att de anser sig göra medvetna val vad gäller inläsningstjänster i undervisningen.

Den här studien analyserar datorspelet Assassins Creed Origins, dess historiedidaktiska potential, samt dess multimodala resurser. Studien visar att Assassins Creed Origins har stor didaktisk potential och kan bidra till ökade historiekunskaper, förståelse för historiebruk och historiemedvetande. Spelets multimodala resurser är många och användbara i historieundervisningen. Studien visar på att det behövs mer forskning inom området, men att datorspel med historiedidaktisk potential kan användas i skolverksamheten. / <p>Betygsdatum 2019-06-11</p>