Detta arbete handlar om poesi i svenskundervisningen för högstadiets årskurs 7-9. I avsnittet om tidigare forskning redogörs för studier om lektionsplaneringar, barns och ungas läsning av prosa och poesi, samt vilka effekter datoranvändning och digitala redskap har på skolungdomars inställning till poesi. Den teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är praktikarkitekturteorin, vilken även har kommit att prägla det analysverktyg som använts för analys av det insamlade materialet. I resultatsavsnittet presenteras sedan empirin som undersökts, vilket i senare avsnitt kommer att diskuteras och jämföras mot bakgrund av tidigare forskning. Slutligen kommer metoden och didaktiska konsekvenser att diskuteras. Syftet med denna studie är att genom analyser av lektionsplaneringar undersöka hur svensklärare arbetar med poesi i undervisningspraktiken. Genom att ta del av lärares lektionsplaneringar avsåg jag att undersöka hur poesiundervisningen inom svenskämnet förårskurs 7-9 utförs och vilka kunskaper lärarna vill utveckla hos sina elever. För att ta nå syftet har jag utgått från en del frågeställningar som berör vad som påverkat lärarna i planeringen, vilka redskap som använts i undervisningen, vilka förmågor som lärare vill att elever ska utveckla, samt vilken sorts poesi eleverna får ta del av. Den metod som har använts är kvalitativ textanalys. Utifrån den valda metoden harfrågeställningarna utformats, och empirin diskuteras i senare avsnitt utifrån de textanalytiska dimensioner som redogörs för i kvalitativ textanalys. Fortsättningsvis så harfrågeställningarna besvarats genom att materialet analyserats och kategoriserats i en tabell som är utformad efter praktikarkitekturteorins olika arrangemang: de materiella-ekonomiska arrangemangen som antingen möjliggör eller hindrar utförandet av undervisningspraktiken, de social-politiska arrangemangen som beskriver relationerna mellan människor och människor och material, samt de kulturella-diskursiva arrangemangen som präglar språket inom praktiken.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet digital kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen i So-ämnena i årskurs 1–3. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med yrkesverksamma lärare. Resultatet från undersökningarna visar att lärare har skilda uppfattningar om vad digital kompetens innebär, såväl för dem själva som för eleverna. En stor del av de tillfrågade lärarna anser sig själva ha den digitala kompetens som krävs för att utföra sitt arbete, men den kvalitativa undersökningen visar att det fortfarande finns en osäkerhet hos många lärare när det gäller arbete men digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar också att det finns brister när det kommer till adekvat fortbildning inom området digital kompetens för lärarna. De lärare som deltog i den kvalitativa undersökningen uttryckte att användning av digitala verktyg i undervisningen såväl som undervisning om digital kompetens och källkritik sker mycket utifrån den enskilde lärarens egna intresse och engagemang för frågorna. Någon vägledning, särskilda riktlinjer eller information kring läroplanens reviderade delar har inte funnits i något fall. / <p>Pedagogik</p>

Majoriteten av dagens elever har tillgång till både analoga och digitala skrivverktyg, men i den svenska skolan finns inga bestämda regler om hur läraren ska göra för att lära elever skriva. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att genom observation och elevdokumentation, se hur elever arbetar med digitala och analoga verktyg i ämnet svenska. Studiens frågeställning riktar sig till hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen. Resultatet baseras på observationer av 45 elever fördelade på två olika skolor i årskurs 1 och 3 i sydvästra Sverige, i form av ljud- och videoinspelning samt insamlad elevdokumentation i form av tankekartor skrivna med analogt verktyg och faktatexter skrivna med digitalt verktyg. Resultatet av observationerna och elevdokumentationerna visar att eleverna använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen på följande vis: Systematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Osystematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Utelämnat användande av analoga verktyg och Bristfälligt användande av analoga och digitala verktyg. Resultat visar även att undervisningen i hur eleverna ska använda de båda skrivverktygen i skrivprocessen brister, då de använder och tar till sig skrivverktygen på olika sätt.

I detta examensarbete undersöks hur pedagoger i grundskolans tidigare år talar om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i svenskundervisningen. Med bakgrund i tidigare forskning har vi valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till användandet av digitala verktyg i ämnet. Syftet har varit att få förståelse och ökade insikter om vad som är avgörande för användandet. För att göra studien möjlig har vi valt att utgå från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade fokusgrupper. Vi samlade in material från två fokusgrupper inom samma kommun, med sammanlagt åtta lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Utifrån en innehållsanalys har vi tematiserat och kategoriserat materialet för att finna mönster i hur pedagoger talar om våra frågeställningar. I efterföljande diskussion har vi utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv dragit slutsatser. Resultatet visar att lärares enskilda intresse och kunskap är avgörande för hur digitala verktyg används i undervisningen. Deras förhållningssätt är därmed viktigt att belysa. Till fortsatta studier skulle det vara intressant att undersöka hur lärares förhållningssätt skiljer sig åt i olika kommuner.

Samhället blir allt mer digitaliserat och så blir även klassrummen i skolan. I den svenska läroplanen står det att en del av undervisningen ska drivas med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger kring digitala verktygs betydelse för att skapa ett multimodalt lärande och individanpassning i ämnet biologi. Utifrån detta skapades frågeställningen: Hur kan ett individanpassat och multimodalt lärande skapas med hjälp av digitala verktyg i biologi för årskurs F-3? För att besvara frågeställningen och nå upp till studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om digitala verktyg. Hur individanpassning och multimodalt lärande kan skapas med digitala verktyg. Resultatet visar att pedagoger behöver besitta kunskapen kring användandet av digitala verktyg för att kunna delge kunskapen vidare till eleverna. Genom att välja ut och använda olika arbetssätt kan eleverna skapa ett multimodalt lärande och lektionerna kan bli individanpassade utefter elevernas behov. Vi valde att använda digitala verktygens funktion med inriktning på surfplatta, berättande texter, internet och virtual reality. Detta då mycket av den forskningen som fanns betonade att dessa funktioner är gynnande för elevernas kunskapsinlärning. Underlaget behandlar inga svenska studier, vilket hade behövts för att säkerhetsställa den nationella relevansen. För vidare forskning kring digitala verktygens användning i biologi kan eleverna arbeta med digitala verktyg i klassrummet. Efter användandet kan en utvärdering ske tillsammans med eleverna genom diskussion.

Digitaliseringen i skolan har lett till att det blivit allt vanligare med 1:1-satsningar, det vill säga införande av en dator per elev. Detta görs för att öka elevernas digitala kompetens, men också ofta med förhoppning om ökad motivation till skolarbete. I studien har 17 elever inom årskurs 4–6 intervjuats. Syftet har varit att undersöka hur eleverna upplever att användningen av datorn under matematiklektionerna påverkar deras motivation, samt vilka faktorer eleverna lyfter fram som för-och nackdelar vid användningen av datorn. Dessa faktorer har sedan analyserats utifrån motivationsteori för att se hur olika typer av motivation kan påverka lärande. Resultatet visar att användningen av datorn under matematiklektionerna kan bidra både till elevernas yttre- och inre motivation, men att motivation för datorn bör skiljas från motivation för matematikinnehållet. Resultatet visar även på en brist i lärarstöd och att datorn ofta inkluderas i undervisningen på ett sätt som inte främjar elevernas inre motivation och lärande i matematik. / The digitization in school has led to an increase in 1: 1 investment, also known as the introduction of one computer per pupil. This is to enhance students' digital competence, but also often with the hope of increased motivation for schoolwork. In the study, 17 students in grades 4–6 were interviewed. The purpose has been to investigate how the students feel that the use of the computer during lessons in mathematics affects their motivation, as well as what factors the students highlight as the pros and cons of using the computer. These factors have then been analysed against motivation theory to see how different types of motivation can affect learning. The result shows that the use of the computer during lessons in mathematics can contribute both to the students' extrinsic and intrinsic motivation, but that motivation for the computer should be separated from the motivation for the mathematical content. The result also shows a lack in teacher support, and that the computer is often included in a way that does not promote the students' intrinsic motivation and learning in mathematics.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur digitala verktyg kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap i årskurs 4–6. Syftet besvaras via frågeställningen ”Hur används digitala verktyg i det naturvetenskapliga klassrummet och hur beskriver lärare i årskurs 4–6 dess betydelse för att synliggöra samt stödja elevernas lärande i naturvetenskap?” Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av tre naturvetenskapslärare och klassrumsobservationer i samma lärares klasser där naturorienterande ämnen (NO) undervisas. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Studien visar att alla de NO-lärare som deltog i studien använder digitala verktyg för att stötta elever med olika behov. Både elever i svårigheter och elever som behöver större utmaningar kan stöttas då digitala verktyg hjälper lärarna att individualisera uppgifterna. Digitala verktyg hjälper eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande i NO, bland annat genom att det har blivit enklare att inhämta information. Motivation är en annan viktig aspekt med digitala verktyg, elever visar gärna upp sina naturvetenskapliga arbeten när de med hjälp av digitala verktyg kan göra sina arbeten snygga och strukturerade. Det gör att eleverna samtidigt synliggör sitt lärande för läraren. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Den språkliga förmågan är ett av människans viktigaste redskap för att kommunicera. Att både kunna läsa och skriva är avgörande för att leva självständigt i dagens samhälle, ändå har det riktats mer forskning mot att utveckla elevers läsförmåga medan skrivningen tenderar att hamna i skymundan. I denna litteraturstudies tidigare forskning framgår betydelsen av att elever känner motivation till att skriva, detta då motivationen har visat sig vara en viktig aspekt vid deras skrivutveckling. Detta har även varit tydligt under vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med denna studie är därför att beskriva vad som enligt forskning främjar elevers motivation till att skriva, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att elever i årskurs 1–6 ska få motivation till att skriva? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation i direkt relation till elevers skriftliga förmåga. Resultatet visar att digitala verktyg, autentiska uppgifter och feedback var metoder som främjade motivationen till att skriva och med fördel kan användas i den dagliga undervisningen. En problematisering som uppstod vid bearbetningen av källmaterialet var att en av studierna var genomförd på en flickskola, vilket bidrog till diskussioner kring källans användbarhet. Det framgick även en kunskapslucka gällande bristen på svensk forskning inom området. Utifrån dessa upptäckter är det av intresse att vidare forska kring motivationen till att skriva utifrån ett genusperspektiv och om det uppkommer nya metoder i samband med detta som skiljer sig från de som upptäcktes i denna studie. Det behövs även vidare forskning riktad till svensk undervisning för att kunna säkerställa metodernas utfall i Sverige. För att implementera vårt resultat i undervisningen bör lärare skapa autentiska skrivsituationer där elever bland annat får möjlighet att skriva till verkliga mottagare. De digitala verktygens funktioner kan med fördel användas för att möjliggöra enklare sätt revidera text och de kan även bidra till att eleverna producerar längre texter. Avslutningsvis är det betydande att eleverna ges uppmuntrande och konstruktiv feedback i samband med skrivundervisningen för att frambringa motivation till att skriva.

Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.

Det har tillkommit nya mål i Lgr 11 (Skolverket 2018) gällande elevers digitala kompetens, vilket gör att skolan behöver höja den digitala kompetensen likvärdigt på alla skolor. Därmed behöver lärarna få ett bättre stöd i sitt användande av digitala verktyg och sin kompetensutveckling för att bemöta de digitala målen. Detta har även framkommit i tidigare forskning samt i den uppföljning som Skolverket genomförde under 2018. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur lärare, i en stad i västra Sverige, både väljer att ta sig an implementeringen som skett gällande användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och hur deras förutsättningar ser ut vad det gäller tillgång till digitala verktyg och utbildning. För att uppnå studiens syfte och kunna besvara frågeställningarna valde vi att analysera vår empiri från enkäter utifrån det teoretiska ramverket implementeringsteorin (förstå, kunna och vilja). De frågeställningar som bearbetats i studien är: Vad är lärarnas tolkning av hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen i svenskämnet? och Hur ser tillgången till olika digitala verktyg ut på skolorna? Resultatet av studien visar att lärarna i undersökningens tolkningar gällande hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen skiljer sig åt. Vissa lärare anser det är svårt att veta, medan andra använde beskrivningar så som att eleverna behövde känna sig säkra i användandet, att de digitala verktygen skulle ses som en naturlig del av den vanliga undervisningen, stöttning för elever i behov av särskilt stöd och varierat arbete. Det förekommer även olikheter angående tillgången till digitala verktyg då det är en tredjedel av F-3 lärarna som inte har tillgång till en klassuppsättning digitala verktyg. Det är även 25 av 30 lärare som inte fått någon form av utbildning inom användandet av digitala verktyg. Studiens resultat bör uppmärksammas av alla inom skolväsendet för att möjliggöra en vidare utveckling av den digitala kompetensen och det digitala användandet i skolan.