Engelskan spelar en central roll i dagens samhälle, och som en konsekvens av digitaliseringens framgång under början av 1970-talet stöter vi dagligen på det engelska språket. Barn och ungdomar utsätts också för betydande mängder engelska under sin fritid, främst genom datorspel och sociala medier.   Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera, sammanställa och presentera kännetecknen för digitala verktygs effekter på elever inom engelska som andraspråksundervisning, särskilt med fokus på elever i grundskolan. Två frågeställningar som användes för att uppfylla syftet var: “Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas motivation och lärintresse inom ämnet engelska?” och “Vilka effekter går att identifiera med användningen av digitala verktyg utifrån forskningen?”  Genom noggrant formulerade urvalskriterier och sökord identifierades 11 vetenskapliga artiklar från olika databaser för att kartlägga forskningen. Det är vanligt inom forskningen att undersöka sambandet mellan motivationen för användandet av digitala verktyg och effekterna på inlärningsresultatet. Forskningen analyserade endast studier som använde en kombination av både kvalitativa och kvantitativa metoder.  Resultaten från forskningen indikerar på tydliga positiva effekter av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Forskningen visar bland annat att elevernas minnesresultat, språkutveckling, syntaktisk medvetenhet och skrivfärdigheter har påverkats positivt i samband med användningen av digitala verktyg.

Digitala resurser i bildundervisningen En kvalitativ studie av bildlärares förhållningssätt till digitala resurser i undervisningen Digital resources in art education A qualitative study of art teacher’s approaches to digital resources in education Syftet med studien är att undersöka bildlärares användning och förhållningssätt gentemot digitala verktyg i bildundervisningen. I studien undersöks vilka digitala resurser som används i undervisningen, hur de används och i vilken grad. Utöver detta syftar den till att undersöka kommunikationen som uppstår i användandet av digitala verktyg, hur lärare bedömer digitala uppgifter samt inställningen till digitala moment i bildundervisningen. Våra personliga erfarenheter av bildämnet som ett hantverksdominerat ämne ligger till grund för studien. I studien har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra bildlärare för att identifiera olika förhållningssätt till digitala verktyg. Resultatet visade att bildlärare använder lärplattformar och digitala verktyg inom tre huvudområden: i elevuppgifter, i administrativa syften och som kunskapsförmedling. Digitala resurser väljs ut baserat på personliga preferenser, tillgänglighet och förutsättningar. Därutöver visade resultatet att bilduppgifter ofta har digitala inslag men att digitala verktyg främst används som ett tillägg i undervisningen. Bildlärarna i studien svarade att bedömningen av digitala arbeten inte skiljer sig från analoga arbeten. Slutligen visade studien att det finns problematiska aspekter av implementeringen av digitala verktyg i bildundervisningen såsom ekonomiska brister, dåliga förutsättningar, tidsbrist och klasstorlek.

In today's digital age, students must develop technology skills for various purposes, including music-making. To this end, the Swedish school system has mandated that music teachers incorporate digital tools for music-making into the curriculum for primary students from 1st to 9th grade. This essay examines integrating digital tools for music-making with primary students and the experiences of music teachers who have used these tools in their teaching. The study employed two methods, including interviews with two music teachers who participated in workshops organized by an organization’s project that focuses on digital tools for music- making with teachers and students. Additionally, observations were made during one of these workshops. The study's findings showed that the workshops have equipped the teachers with new knowledge on how to incorporate digital tools into their music teaching and that there are interactive methods to implement digital tools for music-making.

Lärares behov av att utvärdera digitala verktygs användning i undervisningen har föranlett ramverket för teknik som ersättande, förstärkande och transformerande (Ramverket EFT). Ersättande innebär att digitala verktyg erbjuder ett alternativt lärande. Förstärkande medför att digitala verktyg förstärker undervisningen. Transformerande betecknar att digitala verktyg medför ökade möjligheter för lärande av ett reformerat innehåll: undervisningen omstruktureras beroende på elevernas upptäckter. Syftet med studien var att öka medvetenheten kring hur legitimerade grundlärare i årskurs F-3 använder sig av digitala verktyg i ämnet matematik utifrån kategorierna ersättande, förstärkande och transformerande. En kvantitativ metod genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning och urvalet bestod av 35 respondenter. Enkätfrågorna formulerades utifrån ramverket EFT, samt utifrån dimensioner som kan användas vid analys av digitala verktygs användning i undervisningen. För att kunna analysera och utläsa kategorierna utifrån ramverket EFT, skapades en tabell utifrån dessa. Resultatet visar att de digitala verktygen används mestadels som ersättande och förstärkande, och endast till viss del som transformerande. Författarna kopplar transformerad användning av digitala verktyg till Skolverkets formulering om vikten av att elevernas kreativitet och upptäckarlust vitaliseras (Skolverket, 2022b). Författarnas slutsats är att: för att en fördjupad förståelse för matematiska begrepp ska kunna utvecklas hos eleverna, behöver digitala verktyg i matematikundervisningen användas mer transformerande.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare säger om och på vilket sätt digitala verktyg stödjer språkutveckling hos barn. Vi valde att undersöka detta område då digitalisering ökar i dagens samhälle och är ett framtida verktyg för barn. Vi har även ett eget intresse att undersöka hur språkutveckling kan stödjas med digitala verktyg.  Studiens ramverk grundar sig i den sociokulturella teorins perspektiv med fokus på barns användning av digitala verktyg vid språkutveckling i sociala sammanhang.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att se hur förskollärare använder de digitala verktyg som finns att tillgå på förskolan för att stödja barns språkutveckling. Vi valde att göra intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor på vår egen enhet. Intervju som metod valdes för att få fler svar och följdfrågor kunde ställas till respondenterna som på så vis kunde utveckla sina svar.   Resultatet visade att digitala verktyg kan främja språkutveckling genom att bland annat använda sig av språkappar på lärplattor och med detta skapa möjligheter till diskussion och reflektion. Genom att reflektera tillsammans när till exempel kunskap söks på digitala verktyg stöds barns språkutveckling. En respondent upplevde dock att den ekonomiska aspekten kunde begränsa utbudet och användandet av digitala verktyg. Möjligheter med digitala verktyg lyfts också upp i resultatet där bland annat barnen blev producenter när digitala verktygen användes för att skapa en film tillsammans.

The purpose of this study was to spread a broader understanding of ICT educators’ experiences of digital tools and professional development in preschool. ICT educators possess greater knowledge in the area then regular preschool teachers, which is why they were selected to participate in the study. The collected material was based on four interviews with four ICT educators from different municipalities. The analysis of the material was conducted using the phenomenographic approach. With its help, I was able to analyze similarities and differences in their perceptions and experiences. The result revealed that digital competence varies between municipalities and is heavily influenced by the support provided by the principal or preschool leadership. ICT educators often have to rely on themselves and navigate their own path. Depends on how far they haves progressed in their work and the support they have received, they experienced that it played a role in the competence of their colleagues. Without commitment and interest, new competence could not be created.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda digitala verktyg i förskolans undervisning och hur de relaterar dessa erfarenheter till utvecklingen av barns språkliga och kommunikativa förmågor. Metoden består av skriftliga intervjuer, via Sunet Survey, av tio förskollärare från två olika kommuner. Det empiriska materialet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen närmaste utvecklingszonen, stöttande samspel samt medierande artefakter. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av en mängd olika verktyg i syften som gemensamt utforskande, social interaktion, delaktighet och kreativt skapande. I resultatet framgår att förskolläraren är ett viktigt redskap vid användandet av digitala verktyg och att förhållningssättet de har i sin tur möjliggör barnens lärande. Resultaten visar även hur de digitala verktygen kan användas av förskollärare för att stödja barns språkliga och kommunikativa förmåga. Förskollärare beskriver att de digitala verktygen används som utgångspunkt för samtal, för att främja språkutveckling, talutveckling, ordförråd samt förmåga att upptäcka språkljud. Användandet beskrivs kunna ge stöd på sätt som de analoga verktygen inte kan. Slutligen framgår det i resultatet att digitala verktyg med fördel används av förskollärare för att ge barn extra stöd i sin språkutveckling, exempelvis för barn i behov av särskilt stöd. Det beskrivs exempelvis användas för att hjälpa barn uttrycka sig, verbalt eller icke verbalt.

Den tekniska utvecklingen har implementerats i stora delar av samhället de senaste decennierna, skolan inräknad. Med en ny kursplan i grundskolan som lägger en större tyngdpunkt på digitalisering och programmering i matematiken så är det av intresse att studera hur de nya arbetssätten uppfattas av lärarna. Syftet med arbetet är att undersöka lärares uppfattningar om digitala verktyg i matematikundervisningen på högstadiet. Undersökningen kommer att rikta sig mot lärarnas kompetensnivå och på vilket sätt de väljer ut och använder digitala verktyg inom ramen för matematikundervisningen. Undersökningen kommer även att belysa lärarnas uppfattning om styrkor och svagheter för de digitala verktygen som används inom ramen för matematikundervisningen. Undersökningen är gjord genom semistrukturerade intervjuer där sex lärare intervjuas och derastankar skapar underlag för diskussion. Dessa intervjuer spelas in, transkriberas och kategoriserasmed en fenomenografisk metod. Som grund i analysen ligger den sociokulturella teorin, med de centrala begreppen appropriering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen, samt TPACKramverket där lärares teknologiska, pedagogiska och innehållsmässiga kunskap analyseras. Resultatet och slutsatsen visar några företeelser som genomsyrar flertalet intervjuer och tidigare forskning. Lärare saknar adekvata programmeringskunskaper, vilket kan tyda på att implementeringen skett för hastigt. I termer av andra digitala verktyg använder lärarna olika mjukvaror och arbetssätt beroende på vad de känner sig bekväma med. Det visar sig finnas både för- och nackdelar med digitala verktyg i matematikundervisningen, och huruvida det är en positiv förstärkning är oftast upp till elevens kunskapsnivå gällande datoranvändningen. Några frågor som väcks utifrån arbetet är hur lärarkåren ska tillförskaffa sig tillräcklig digital kompetens och hur ska undervisningen utformas så att de digitala distraktionerna minskar.

Inledning:  Samhället har gått in i den digitaliserad värld där digitala verktyg har blivit en del av människan vardagliga liv. Förskolans senaste läroplan ställer krav på att pedagoger utvecklar barnens digitala kompetens på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande. Det finns en oro för att digitala verktyg används som underhållning och inte som ett komplement i undervisningen som ska bidra till barns lärande och utveckling. Pedagoger använder digitala verktyg på olika sätt i sin undervisning och har olika perspektiv på hur man integrerar verktygen i undervisningen, vilket har väckt ett intresse för att undersöka hur pedagoger ser på användningen av digitala verktyg i undervisningen.   Syfte:  Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna ser på användning av digitala verktyg i undervisningen.  Metod:  Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod med enskilda intervjuer för insamling av data. Urvalet består av åtta pedagoger var fem som arbetar på en hög digital teknikinsats förskola och tre som arbetar på en låg digital teknikinsats förskola.   Resultat:  Resultatet visar att användning av digitala verktyg i undervisningen kan främja barns matematiska förmågor, språkkunskaper, problemlösningsförmågor, samarbetsförmågor, kreativitet och skapande i förskolan. Pedagogerna beskriver att användning av digitala verktyg kräver en noggrann planering och utvärdering för att säkerställa att verktygen används på ett sätt som stödjer barnens lärande och utveckling. Pedagoger lyfter också upp vikten av att vara närvarande och stödjande, samt att använda digitala verktyg på ett pedagogiskt sätt för att arbeta mot målen i förskolans läroplan. I resultatet framkommer också kollegialt lärande och samspel som viktiga faktorer för att främja barns lärande vid användning av digitala verktyg i undervisningen.

Under hösten 2023 framförde regeringen att det finns vetenskaplig forskning som visar att skärmar bidrar till sämre lärande hos barnen. De menar att skärmar bland annat missgynnar barns läs- och skrivkunnighet och att förskolemiljön därför bör vara skärmfri. Regeringen föreslår därmed att det inte längre ska vara ett krav i förskolans läroplan att använda digitala verktyg (Regeringen, 2 oktober 2023). Det är ett förslag som har väckt debatt i samhället, både bland forskare och inom förskolans profession. I denna studie belyser vi forskning som visar att digitala verktyg gynnar barns utveckling och lärande i relation till språk, då syftet är att synliggöra förskollärares erfarenheter av medierande artefakter i form av digitala verktyg i syfte att stimulera barns språkutveckling. Studien har sin utgångspunkt i två teoretiska perspektiv, det sociokulturella och det socialsemiotiska multimodala. Dessa har valts då språket utgör en central del i sociokulturella perspektivet, där människor lär sig i samspel och tillsammans med artefakter (Säljö, 2017). Det socialsemiotiska, multimodala perspektivet tillämpas då det bidrar till en bredare syn på språk och litteracitet (Selander & Kress, 2017; Elm Fristorp & Lindstrand, 2012). I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem förskollärare har medverkat, data som genererats i intervjuerna har bearbetats och analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att digitala verktyg används inom förskolans utbildning för att stötta barnen i deras språkutveckling. Förskollärarna som intervjuats är eniga om att digitala verktyg gynnar barns språkutveckling eftersom det skapar fler möjligheter för samspel och för barnen att kunna uttrycka sig på olika sätt, där undervisningen bör anpassas efter barnens behov och nivå. Vidare synliggör studien att förskollärarnas kompetens, förhållningssätt och intresse påverkar möjligheterna med digitala verktyg, vilket har stor betydelse för om de används på lärorika och språkfrämjande sätt eller inte. Resultatet visar även att det socialsemiotiska, multimodala perspektivet, där det vidgade textbegreppet ingår, skapar goda förutsättningar att främja barns språk och litteracitet. Dessa är aspekter som även diskuteras i resultatdiskussionen.