Denna studie diskuterar de utmaningar som engelsklärare står inför undervisning av nyanlända elever i Sverige och behandlar även faktorer som påverkar inlärningen för denna elevgrupp. Dessa faktorer inkluderar både skolrelaterade aspekter och andra faktorer såsom elevernas sociala och kulturella bakgrund samt varaktigheten av deras vistelse i Sverige. Dessutom belyser studien hur nyanlända elevers undervisning anpassas för att hjälpa eleverna att nå sina utbildningsmål i ämnet engelska.    Den här studien bygger på tidigare forskning som tyder på utmaningar som lärare möter vid undervisning av elever och visar bristen på regler och riktlinjer för att anpassa undervisningen till elevernas tidigare kunskapsnivå. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare verksamma i olika kommuner i Sverige, data från dessa intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ metod.    Resultaten från dessa intervjuer visar att en del skolor saknar tillräckligt många mänskliga resurser såsom studiehandledare och att det är brist på läromedel som är anpassade för nyanlända elever. Vissa lärare nämnde även att det finns vissa material och digitala undervisningshjälpmedel som underlättar undervisningsprocessen.    Framtida forskning behövs för att undersöka hur man skapar relationer med utländska studenter på ett sätt som främjar deras utveckling och förbättrar deras integration genom att skapa en klassrumsmiljö som är fri från hinder såsom språkbarriärer och kulturella skillnader mellan elever. Det är också viktigt att fokusera mer ingående på elevernas egna erfarenheter och synpunkter.

Syftet med studien är att, utifrån förskollärares berättelser om hur digitala verktyg används i undervisningen, bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att användningen av digitala verktyg kan gynna barns lärande. Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle, där barnen utifrån förskolans läroplan ska få utveckla adekvat digital kompetens. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenografin som bygger på att finna variation i och att systematisera människors erfarenheter av olika fenomen. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en variation av förskollärarnas uppfattningar. Resultatet har bearbetats utifrån begrepp kopplade till den fenomenografiska forskningsansatsen.  Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg och att det ska vara ett komplement till den analoga undervisningen. Förskollärarna ser att undervisningen kan fördjupas när digitala verktyg används. Resultatet visar att förskollärarens uppfattning är att barns språkutveckling och samarbetsförmåga utvecklas. Likaså fördjupas leken och ger fler perspektiv när digitala verktyg användes. Det visar sig även att förskollärarnas uppfattning är att det egna intresset har stor betydelse för att vidareutveckla den egna kompetensen. Studien kan bidra med inspiration och förståelse för att digitala verktyg kan vidga och fördjupa undervisningen. Vidare är det viktigt att förskollärarna ser fördelarna med att använda digitala verktyg och att barns lärande kan främjas.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadiematematiklärares perspektiv på digitalisering i klassrummen, samt vilka för- och nackdelar de möter när de använder digitala verktyg. Forskningsfrågorna som jag utgick ifrån i min studie var: 1) Vilken syn har matematiklärare för årskurs 7–9 angående digitalisering i matematikundervisningen? 2) Hur ser matematiklärare för årskurs 7–9 på begreppet effektiva digitala verktyg i matematikundervisningen? och 3) Vad ser matematiklärare i årskurs 7–9 som för- och nackdelar med digitalisering i matematikundervisningen? Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys som gjordes utifrån de intervjuade högstadiematematiklärarnas erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna studerades utifrån två teoretiska perspektiv, nämligen det sociokulturella och fenomenografiska. Utifrån resultaten i min undersökning så anser sig matematiklärarna i årskurs 7–9 behöva förbättra sin digitala kompetens till följd av den ständiga digitala utvecklingen i vårt samhälle. Digitalisering innebär enligt högstadiematematiklärarna användningen av digitala verktyg i det dagliga livet. Effektiviteten av de digitala verktygen i matematikundervisningen visade sig variera, där de upplevdes som mest effektiva när eleverna fick möjlighet att interagera med dem, som till exempel appar, medan effektiviteten hos dem sjönk då eleven var passiv, till exempel vid filmtittande. Lärarens stöttning (scaffolding) av eleverna ökade effektiviteten hos de digitala verktygen. Fördelar med digitala verktyg uppgavs bland annat vara att de gjorde undervisningen mer individanpassad och främjade lärandet medan nackdelar som framhölls till exempel var att de kunde påverka elevernas koncentrationsförmåga och göra dem mindre produktiva. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka elevers uppfattning om digitalisering och de digitala verktygens användning inom matematikundervisningen.

Vårt syfte med den här studien har varit att synliggöra vilka olika framgångsfaktorer, hindersamt mål och värden som framträder i förskollärares beskrivningar av arbetet med digitala verktyg i förskolans verksamhet i allmänhet och undervisning i synnerhet. Vi har utgått från ett fenomenografiskt perspektiv med kvalitativ metod. Genom att vi valt att utgå från fenomenografin blir fokus på att synliggöra hur förskollärare uppfattar och erfar användningen av digitala verktyg i förskolan. Empirin till studien samlades in genom att vi intervjuade sex förskollärare från olika kommuner i landet. Därefter bearbetades, analyserades och sorterades materialet för att hitta likheter i svaren. Analysen utfördes med hjälp av en fenomenografisk analysmodell i sju steg och utifrån det framkom två huvudkategorier; Vadförskollärarna eftersträvar i användningen av digitala verktyg och vad förskollärarna upplever som framgångsrika strategier vid implementering. Resultatet visar på vikten av att de som arbetar i förskolan bör besitta viss digital kompetens för att det ska gynna barnens utveckling och lärande samt att de digitala verktygen ska användas som ett komplement, inte som ersättning till det analoga. Ett exempel som framkommer i studien är att man genom att projicera enkelt kan skapa föränderliga miljöer.

Vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat. Utbildningsdepartementet (2017) har i en nationell digitaliseringsstrategi för förskolan uttryck att Sverige ska vara världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter. Även i den nya Läroplanen för förskolan höjdes kraven på att använda digitala verktyg i förskolan (Skolverket, 2018). En del i detta är att barnen ska få möjlighet att skapa med digitala tekniker i förskolan. Studien som utgår från pragmatismen har därför fokuserat på att beskriva de möjligheter och utmaningar som finns för förskollärare att främja barns skapande med digitala verktyg i förskolan, och hur detta görs rent praktiskt. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som har valts för att de använder digitala verktyg för att främja barns skapande med digitala verktyg. Intervjuerna analyserades och tematiserades till ett resultat.  I studiens resultat framkommer att de intervjuade förskollärarna använder skapande med digitala verktyg för att ge barnen tillfälle att använda sin kreativitet, samtidigt som de ges möjlighet att lära om digitala verktyg på ett sätt som ofta stödjer barnens kommunikation och samarbete. Det framkommer även att trots att dessa förskollärare har kunskap och engagemang i detta arbetssätt, är uppfattningen att det kan finnas en rädsla och kunskapslucka bland förskollärare för digitala verktyg och hur de kan användas för skapande. I diskussionsdelen diskuteras att detta kan vara ett problem då skapande med digitala verktyg är en del av läroplanen för förskolan. Vidare diskuteras hur förskollärarna använder de digitala verktygen för skapande och vad det ger för möjligheter för barnens lärande i sin roll som samhällsmedborgare.

Trots att byggorganisationerna dagligen arbetar mot att uppnå byggprojektens uppsatta kostnads- och tidsmål når projekten många gånger inte dessa mål. Byggsektorn har dessutom lagt stora resurser på utveckling och implementering av digitala hjälpmedel för att stödja arbetet med bland annat kalkylering och tidsplanering. Dock är den digitala kompetensen inom byggsektorn låg, vilket innebär att funktionerna hos de digitala verktygen inte används på rätt sätt eller i den utsträckning som branschen kräver. Denna studie har utförts i syfte att skapa en förståelse för hur det kontinuerliga arbetet med planering och uppföljning av kalkyl och tidplan kan fungera för att upprätthålla kontrollen över byggprojektet genom entreprenörens produktionsprocess. Målet var att ta fram ett arbetssätt som bidrar till en kontinuerlig ekonomisk och tidsmässig styrning under entreprenörens produktionsprocess, med stöd i digitala lösningar. Studien är utförd som en kvalitativ studie uppdelad i tre huvuddelar. Den första huvuddelen är en litteraturstudie där traditionella och alternativa planerings- och avstämningsmetoder jämförts. Den andra huvuddelen består av en behovsanalys på ett fallföretag i syfte att identifiera nuvarande arbetssätt samt tankar kring möjligheter för ett förbättrat arbetssätt. Detta genom granskning av företagets interna riktlinjer samt fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika yrkesroller på fallföretaget. Den tredje huvuddelen är en undersökning av Elecosofts programvaror, Bidcon och Powerproject. Detta i syfte att identifiera befintliga tekniska funktioner samt dess hinder och möjligheter för byggföretagen. Slutsatserna som drogs utifrån studien var bland annat att skapa ett definierad, gemensamt arbetssätt i organisationens samtliga projekt. Detta i syfte att minska variationer och därigenom skapa ett mer optimalt produktionsflöde. Genom att involvera yrkesarbetarna i planeringsarbetet samt skapa tillit och trygghet på arbetsplatsen kan också skapa ett effektivare flöde i produktionen. De traditionella respektive alternativa metoderna som undersöktes har alla för- och nackdelar som lämpar sig för olika tidplaner i projekten. Genom att prioritera analys av tidigare produktionsplanering kan man identifiera de mest kritiska orsakerna till hinder i produktionsflödet och utifrån detta ta välgrundade beslut om åtgärder, men också dra lärdomar för vidare planering i projektet. För att bibehålla en kontinuerligt verklighetstrogen ekonomisk bild över projektet krävs det också ett kontinuerligt arbete med kontoavstämningar. Vid val av stöd från digitala verktyg behöver organisationen ta hänsyn till den rådande IT-kunskapen samt resurserna på arbetsplatsen. Eftersom införandet av de digitala verktygen direkt förändrar medarbetarnas sätt att arbeta på kommer den digitala utvecklingen också förändra dagens arbetsroller, vilket i sin tur kommer ställa krav på en förändring av organisationens struktur. Hur den exakta arbetsprocessen för kostnadssatta tidplaner bör se ut och vilka tekniska funktioner som ska användas i bland annat Bidcon och Powerproject på fallföretaget är under utveckling. Denna undersökning har presenterat potentiella delar för ett förbättrat arbetssätt med planering och uppföljning av tid och ekonomi i byggprojekt samt vilka tekniska funktioner som kan användas för kalkyler och tidplaner i Bidcon och Powerproject.

Musikämnets centrala innehåll innefattar musikskapande och att elever ska ges möjlighet att utveckla sin musikaliska kreativitet. Syftet med studien är att belysa hur musiklärare arbetar med musikskapande i grundskolan, där möjliggörandet av elevers kreativa förmågor synliggörs. Den musikaliska och digitala kompetensens betydelse för att möjliggöra infriandet av elevers egna idéer i sitt skapande. Analysen av det empiriska materialet i studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av tre musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i undervisningen. Resultatet visar hur musikskapande sker både analogt och digitalt, där det analoga skapandet överbryggas in i musikskapande med digitala verktyg. Ramar för uppgifter vid musikskapande tenderar vara viktiga då möjliggörandet av att improvisera och kreativt skapa musik blir en stöttning för elever. Betydelsen av vilka artefakter som används bidrar till mer eller mindre förutsättningar för elever att infria sina kreativa idéer, där elevers musikaliska och digitala kunskaper blir en avgörande faktor till förverkligandet av musikaliska tankar.

Följande studie syftar på att undersöka hur verksamma lärare och pedagoger på fritidshem runt om i Sverige arbetar med IKT i samband med fysisk rörelse, och hur de kan arbeta med detta. Vidare undersöker studien även hur lärare och pedagoger anser att rörelse i samband med IKT kan gynna barns rörelse. Studien genomförs genom en kvalitativ metod i form av en strukturerad intervju där resultatet sedan sammanställs genom en tematisk analysmodell. Resultatet belyser att de intervjuade i studien upplever att arbete med IKT är svårt att uppnå i verksamheterna då hjälpmedel och kunskap kring detta är bristande. Arbete med IKT och rörelse sker främst via styrda aktiviteter, medan fria aktiviteter som gynnar barnens utveckling inte prioriteras. Resultatet tyder även på att respondenterna i studien hade önskat mer kunskap kring arbete med IKT i samband med rörelse, samt att läroplanen hade gett en ökad tydlighet kring hur arbete med IKT kan implementeras i verksamheten.

Till följd av den allt mer förekommande användningen av digitala verktyg i samhället, har skolan anpassat sig därefter. År 2017 fattades ett regeringsbeslut (U2017/04119/S, s.3) om att den svenska skolan ska värna om att utveckla en högt belägen digital färdighet för alla som är verksamma i skolans dagliga praktik. Tidigare forskning visar att det finns potential för bättre förståelse och ökad motivation i matematik, men det råder en brist på forskning som styrker att resultaten förstärks genom digitala verktyg. Med hänsyn till regeringsbeslutet samt tidigare forskning, är syftet med den här litteraturstudien således att undersöka vad senare forskning säger om de effekter digitala verktyg har på matematikundervisningen med hänsyn till klassrumsklimat, inställning och lärande. Frågeställningen och utgångspunkten för den här litteraturstudien är således: Vilka effekter har matematikundervisning med digitala verktyg på klassrumsklimatet, lärare och elevers inställning och elevers lärande i matematik? Med utgångspunkt i frågeställningen har tio artiklar inkluderats och analyserats genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen identifierades tre huvudteman, vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet indikerar att digitala verktyg har en inverkan på elever och lärares inställning, likväl potential till att öka elevers förståelse och bidra till ett positivt klassrumsklimat. Dock förmår inte resultaten i denna litteraturstudie, likt tidigare forskning, att finna bevis på att implementering av digitala verktyg förstärker elevers studieresultat.

Syftet med vår uppsats är att synliggöra vilket kommunikativt innehåll som förekommer i applikationerna Babblarna och Tripp, trapp, träd som vi tolkat är vanligt förekommande i svensk förskola. Vi har genomfört en granskning och analys som vi delvis anpassat men som från början är utformad av socialsemiotikerna Anna Åkerfeldt och Staffan Selander. I samband med analysen tillämpas den socialsemiotiska teorin och valda relevanta begrepp. I arbetet med analysen framkom det att båda applikationerna uttrycker sig med varierade multimodala språk. För att kunna tyda dessa teckensystem så krävs det kunskap och förståelse om digital literacy för att barn och pedagoger ska kunna använda applikationerna både i ett självständigt och kollektivt lärande sammanhang. Tanken är att arbetet med digitala verktyg ska implementera den analoga undervisningen.