• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1158
  • 13
  • Tagged with
  • 1171
  • 1171
  • 485
  • 273
  • 265
  • 265
  • 257
  • 234
  • 213
  • 206
  • 194
  • 188
  • 188
  • 182
  • 164
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
311

Digitala resurser i literacyundervisning : En litteraturstudie om vilka fördelar digitala resurser kan erbjuda elevers literacyutveckling samt vilka faktorer som påverkar hur de används

Olsson, Johanna, Jansson, Johanna, Dannberg, Louise January 2021 (has links)
I takt med att samhället förändras utvecklas också Läroplanen. År 2017 reviderades Läroplanen i syfte att implementera mer digital kompetens i undervisningen. Kursplanen i svenska fokuserar till stor del på elevers literacyutveckling men revideringen 2017 har även medfört ett fokus på digitala resurser. Denna revidering innebär att digitala resurser behöver vara ett inslag i literacyundervisningen. När lärare är medvetna om vilka fördelar digitala resurser kan erbjuda elevers literacyutveckling och vilka faktorer som påverkar hur de används, kan lärare skapa goda förutsättningar för elever att utveckla sin literacy. Därför besvarar denna litteraturstudie frågeställningarna: Vilka fördelar finns med digitala resurser för att utveckla elevers literacy? och Vilka faktorer påverkar hur digitala resurser används i literacyundervisningen?. Forskningsresultatet visade att framträdande digitala resurser var iPads, smartboards, tangentbord, digitala böcker, video och röstinspelning. Fördelarna med dessa digitala resurser är att de möjliggör att möta elevers olikheter, att elevers motivation ökar och att de stöttar elever i både motoriska- och literacysvårigheter. De erbjuder även elever att visa kunskap på olika sätt och ger möjlighet att närma sig text på nya sätt. Faktorer som påverkar dessa digitala resursers användning är god planering, ett kontinuerligt arbetssätt, lärares digitala kompetens samt hur lärare förhåller sig till Läroplanen.
312

Fritidslärares perspektiv på IKT : En kvalitativ studie om fritidslärares uppfattningar om möjligheter och utmaningar med IKT

Alverbro, Daniel, Nyman, Jonas January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärares uppfattningar om möjligheter och utmaningar i arbetet med informations-, och kommunikationsteknik (IKT). Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med utbildade verksamma lärare i fritidshem. Databearbetningen och den analytiska processen av studiens insamlade data utgick från en kvalitativ analysmetod. Intervjusvaren jämfördes med studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som ett stöd i processen att uppfatta det mest intressanta och relevanta. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: sociokulturellt perspektiv samt diffusionsteorin. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om att IKT är en del av deras uppdrag och att de spelar en viktig roll i arbetet. Fritidslärarna uttryckte gemensamt vikten av att ledsaga eleverna kring användningen av IKT, främst med fokus på sociala medier och elevernas intressen. Informanterna menar att när IKT integreras i verksamheten ökar elevernas motivation, engagemang och kan bidra till social utveckling. Utöver dessa möjligheter uttryckte fritidslärarna olika utmaningar inom IKT. De faktorer fritidslärarna uppfattade som hinder i arbetet med IKT var brist på tid, kompetens och fortbildning. I resultatet kom det fram att fritidslärare upplevde det som en utmaning att uppfylla alla delar i det centrala innehållet och skapa en balans i verksamheten. En slutsats denna studie landar i, är att IKT bör prioriteras högre inom fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>
313

Perspektiv på ökad tillgänglighet inom högre utbildning - med hjälp av digitala verktyg

Schenker, Katarina January 2007 (has links)
Perspektiv på ökad tillgänglighet inom högre utbildning är en licentiatavhandling där utgångspunkten är det nationella uppdraget att bredda rekryteringen av studenter till högskolor och universitet i Sverige. Det övergripande syftet har varit att på olika sätt studera hur studenter med någon form av funktionshinder upplever tillgängligheten till studierna då digitala verktyg används. Intresset har inte varit fokuserat vid funktionshindret i sig eller vilka funktionshinder som studenterna har, utan snarare på hur tillgängligheten till och användningen av tekniken kan underlätta alternativt försvåra högskolestudierna. Avhandlingen består av en kappa och fyra artiklar: - The design of accessible distance education environments that use collaborative learning. - How can Courses become more Accessible for Disabled People with the help of IT? - Tillgänglighetskriterier för nätbaserad utbildning – Är det möjligt? - Kompensation av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av digitala verktyg. Två områden har studerats och behandlas i artiklarna: (1) Tillgänglighet via kollaborativ undervisning över nätet och möjligheten att utveckla ett pedagogiskt och tekniskt system för nätbaserad undervisning tillgängligt för studenter med funktionshinder, då främst synskadade studenter och studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter, och (2) Tillgången till särskilda pedagogiska stöd och möjligheterna för studenter att kompensera läs- och skrivsvårigheter med hjälp av digital teknik. Resultatet från studierna visar att digitala verktyg inte per automatik bidrar till ökad tillgänglighet. Vidare indikerar resultatet att de svårigheter som studenterna upplevde mycket väl kan upplevas av studenter som inte har någon form av funktionshinder. Det finns därför anledning att ytterligare diskutera det stödsystem som tillämpas inom högre utbildning i Sverige för studenter med funktionshinder i relation till alla studenter, då det är skillnad mellan att vara välkommen till högre utbildning oavsett bakgrund (etnisk tillhörighet, bostadsort, könstillhörighet eller funktionshinder) och att ha möjlighet att också slutföra utbildningen.
314

IKT i tyskundervisningen på högstadiet

Schnaible, Lena January 2014 (has links)
Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter. Sammanlagt 23 tysklärare svarade på enkäten. Enkätsvaren analyserades utifrån ett aktuellt urval från forskningslitteraturen och Svenssons teori om IKT-användande som automat, som verktyg och som arena och medium. Det visade sig att nästan alla frågade tysklärare använder IKT minst en gång per vecka. Deras elever använde IKT i mindre omfattning dock mer än hälften arbetade minst en gång per vecka med digitala verktyg i tyskundervisningen. Både de undersökta lärarna och deras elever använde IKT för det mesta för basanvändningar. Eleverna använde datorn på ett mer varierat sätt. Dock dominerade också här basanvändningar som faktasökning och textbearbetning. IKT används huvudsakligen som verktyg och automat. IKT används av få lärare och elever som arena för att skapa autentisk kommunikation. Nästan alla av kursplanens kunskaper och förmågor tränas med hjälp av IKT med undantag av samtal och interaktion. Skälen till användning av IKT i tyskundervisning är för de flesta frågade för att variera undervisningen, för att höja elevernas motivation och för att individanpassa undervisningen. Undersökningen visar att datorn är ett flitigt nyttjat inslag hos de frågade tysklärarna men att datorns potential inte utnyttjas tillräckligt av alla. Risken finns att datorn fungerar bara som add-on till konventionell pedagogik och didaktik istället för att transformera språklärande. Kompetensutveckling, en nationell strategi för IKT-användande och uppbyggnad av en metodbank skulle kunna åtgärda detta.
315

Ett verktyg i tiden. En studie om lärplattans funktion i förskolan

Tryhag, Kersti, Mårtensson, Christina January 2014 (has links)
SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet, såsom artefakt, mediering och koordinationsprocessen. Studien har påvisat att pedagogerna anser att lärplattan är ett bra komplement och att den inte ersätter något annat i verksamheten. Pedagogerna uttrycker att lärplattan har många olika användningsområden, såsom ett hjälpmedel för att möta barns olika behov, den främjar barns sociala samspel och fungerar även som ett dokumentationsverktyg. De begränsningar som framkom var brist på tillgänglighet, tid och kompetens. Studien visade även att pedagogerna hade den tekniska kunskapen och efterfrågade mer inspiration kring hur lärplattan kan användas.
316

Jag ska spela in den bästaste gitarren!

Johansson, Sanna, Lien, Emma January 2016 (has links)
Dagens samhälle blir mer och mer digitaliserat och det märks inte minst på hur barnen snabbt lär sig dessa verktyg och kunskaper. Det digitaliserade samhället kan ses som en tillgång i barns lärande och i samband med pedagogerna på avdelningens intresse för musik var detta en självklarhet för oss att sammankoppla dessa två ämnen. Med brist på forskning kring barns musikskapande, speciellt i yngre åldrar, hittade vi ett område som vi ville studera. Syftet med denna studie är att se hur man kan utveckla arbetet med musikskapande i förskolan, med hjälp av det digitala verktyget iPad. Studien genomfördes som ett aktionsforskningsprojekt på en småbarn/mix avdelning med barn mellan 2-4 år där vi genom deltagande observationer utforskade programmet GarageBand. Vi har analyserat vår empiri utifrån ett sociokulturellt perspektiv, alltså att barn lär i samspel med varandra, samt hur vi som individer aldrig är fullärda. Vi har även utgått från den proximala utvecklingszonen av Vygotsky där vi agerat som den mer kompetenta individen för att stötta barnen i sitt lärande. Resultatet av vår studie visar att barn är mer kompetenta i sitt musikskapande med iPad än vad tidigare forskning har påvisat. Detta kan vara på grund av tillgängligheten och möjligheterna som digitala verktyg ger.
317

Digitala verktyg i matematikundervisning

Berisha, Ilir, Berisha, Ilir January 2015 (has links)
Syftet med det här arbetet är att undersöka om lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmågorna. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning på fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lärarna använder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utsträckning men eleverna gör inte det. Lärarna anser att eleverna lär sig bättre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmågorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lärare som inte är lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen kan de också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna, enligt lärarna. De flesta lärare anser att de har bra kunskaper i användning av digitala verktyg.
318

Ska vi ta ett klick?

Nilsson, Cassandra, Strid Pålsson, Charlotta January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka barns sociala samspel vid interaktion med lärplattan på förskolan,samt vilket lärande som sker. Vidare har vi även undersökt hur pedagogerna arbetar utifrånläroplanen med lärplattan. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet:Hur ser det sociala samspelet ut mellan barnen när de interagerar vid lärplattan? På vilket sättsynliggörs problemlösning och lärande vid användning av lärplattan? Hur arbetar pedagogernamed lärplattan utifrån läroplanen?Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, inom vilken de centrala begreppen har varit;artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger,verksamma på samma förskola, men på två olika avdelningar. Primärmaterialet är observationerdokumenterade med filminspelning samt intervjuer. Studiens resultat visar att barnens socialasamspel främjas kring lärplattan med bland annat ord, gester och ögonkontakt. Appens design harstor betydelse för hur barn samspelar, lär och löser problem. Studien visar även att barn gärnafrågar varandra om hjälp när de stöter på problem vid lärplattan. Pedagogerna i undersökningenuttrycker att lärplattan har många användningsområden i förskolan och att lärplattan är lätt attanvända utifrån läroplanen.
319

Digitala verktyg i skolmiljön - en studie av lärares användande av digitala verktyg / Digital tools in the school environment - A study of teachers' use of digital tools

Olsson, Emelie, Eriksson, Andreas January 2015 (has links)
Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer. Vi fann att lärares användande av digitala verktyg i stor utsträckning berodde på de fysiska möjligheterna, den upplevda nyttan samt ifall läraren hade en så kallad karriärstjänst. De skillnader som vi fann mellan olika lärare kan delvis förklaras av hur den enskilda läraren upplever nyttan av digitala verktyg samt hur bunden den aktuella läraren upplever sig vara av skolledningens ambitioner. / Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer. Vi fann att lärares användande av digitala verktyg i stor utsträckning berodde på de fysiska möjligheterna, den upplevda nyttan samt ifall läraren hade en så kallad karriärstjänst. De skillnader som vi fann mellan olika lärare kan delvis förklaras av hur den enskilda läraren upplever nyttan av digitala verktyg samt hur bunden den aktuella läraren upplever sig vara av skolledningens ambitioner.
320

Metodval inför tidig läs- och skrivundervisning

Hansen, Lindy, Bertilsson, Josefine January 2017 (has links)
Under de senaste åren har det utvecklats olika metoder för elevers läs- och skrivutveckling och för att lärare på bästa sätt ska kunna möta elever efter deras förutsättningar och behov måste läraren använda arbetssätt som gynnar samtliga i elevgruppen. Vi kan se en problematik i att möta varje elev då alla inhämtar och utvecklar kunskap på olika sätt. Därför är syftet med vår empiriska studie att ta reda på hur lärare arbetar med elevers tidiga läs- och skrivutveckling och vad som avgör vilken metod som används i praktiken. För att besvara dessa frågor har vi valt att samla in data genom att göra en kvalitativ undersökning där vi bland annat intervjuat fyra verksamma lärare. Den information våra informanter har bidragit med återkopplas till den tidigare forskning och de teorier som berör vår frågeställning. Denna återkoppling har gett oss ett resultat som bland annat visar att det bör finnas en variation av metoder i undervisningen för att utveckla samtliga elevers läs- och skrivförmåga. Beträffande avgörandet av metod i undervisningen har vår studie visat på olika svar men en viktig aspekt är att elevgruppen alltid bör stå i fokus vid valet av vilka metoder som ska användas.

Page generated in 0.0647 seconds