Idag är vi medvetna om vikten av rätt stöd från vårdnadshavare för elevers utveckling. Samtidigt har användandet av digitala verktyg i matematik ökat senaste åren och 2017 blev programmering obligatoriskt i grundskolan och ett mål i läroplanen. Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på digitala verktyg som hjälpmedel i ämnet matematik. För att besvara studiens syfte har vårdnadshavare till barn i årskurs två besvarat en enkät. Resultatet visar att det finns en variation av olika förhållningssätt samt syn på digitala verktyg i ämnet matematik. De allra flesta vårdnadshavare har en positiv syn på digital teknik men ser gärna att tekniken fungerar som ett komplement till den traditionella undervisningen. De förespråkar variation i matematikundervisningen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger använder sig av det digitala verktyget lärplattan i det vardagliga pedagogiska arbetet i förskolan. Studien syftar även till att undersöka hur de två yrkesgrupperna barnskötare och förskollärares uppfattningar skiljer sig åt, samt om inställning påverkar pedagogers användning av verktyget. Bakgrunden till studien är en rekommendation utifrån en rapport från Världshälsoorganisationen, vilken gäller barn i förskoleålder och skärmtid. Rekommendationerna är bland annat att barn under två år inte ska vistas framför skärmar alls. Denna rekommendation riskerar att hamna i konflikt med förskolans digitaliseringsuppdrag, vilket tydliggjordes i samband med läroplanen Lpfö18. Detta eftersom lärplattan är ett väldigt vanligt digitalt verktyg i förskolan. Studien bygger på en digital enkätstudie, vars insamlade empiriska material analyserats och diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp från perspektivet innefattar appropriering, proximal utvecklingszon, mediering och samspel.  Huvudsakliga resultat som konstaterades var att den positiva inställningen till lärplattan som digitalt verktyg var utbredd i båda yrkesgrupperna. Resultaten visade vidare på att användningen av lärplattan är som störst i samband med pedagogisk dokumentation och vid läsvila. Utöver dessa situationer så visade resultatet på att lärplattan också används för att förstärka lek- och lärmiljöer i förskolan, samt att barn oftast använder lärplattan i samspel med pedagog eller andra barn. Resultatet talade också för en positiv korrelation mellan användning av lärplattan per dag och en positiv inställning till densamma. Detta indikerade att det fanns ett samband mellan inställning och användning av lärplattan i den pedagogiska verksamheten.

Abstract I dagens digitala samhälle är det centralt att erbjuda barn i förskolan en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. För att detta ska realiseras i verksamheten är det därför väsentligt att förskollärare besitter kunskap om digitalisering samt hur de ska göra barn delaktiga när de digitala verktygen används. Syftet för studien är således att undersöka förskollärares perspektiv på barns delaktighet i användandet av digitala verktyg i förskolan. De frågeställningar som genomsyrat vår studie är: Hur ser förskollärare på användandet av digitala verktyg i förskolan? Hur arbetar förskollärare för att göra barn delaktiga i användandet av digitala verktyg i förskolan? Hur ser förskollärare på barns delaktighet i användandet av digitala verktyg i förskolan? När vi har samlat in det empiriska materialet har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkät samt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För att analysera det insamlade materialet utifrån studiens syfte har vi har använt oss av Deweys (1999) pragmatiska teori för att lyfta fram barns erfarenheter i förskolan, samt hur den sociala miljön kan främja barns delaktighet. Vi har även använt oss av Selander och Kress (2021) multimodala perspektiv för att få en moderniserad utgångspunkt i analysprocessen. Resultatet och slutsatsen för studien visar på att förskollärare ser de digitala verktygen som en betydande del i förskolan samt att det ska komplettera det analoga materialet. Fortsättningsvis visar studien på hur förskollärare arbetar för att ge barn utrymme till inflytande och delaktighet i den dagliga verksamheten. Dock har analysen resulterat i att förskollärare behöver mer fortbildning för att ha möjlighet till att ge de digitala verktygen mer plats på avdelningen. På så sätt kan förskollärarna bidra till barns adekvata digitala kompetens samt ge förskollärare tillräcklig kunskap för att kunna stödja barn i användandet av de digitala verktygen och främja barns delaktighet.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har undersökt förskollärares attityder till e-böcker och hur de använder dem i högläsningssituationer genom att analysera empirin från våra semistrukturerade intervjuer. För att svara på våra frågeställningar har vi analyserat vårt insamlade datamaterial utifrån symboliskt kapital, intresse och normer. Detta har vi gjort genom att intervjua fem förskollärare på olika förskolor i två kommuner i Sverige. Anledningen till att vi valt att undersöka detta är utifrån att vårt globala samhälle har blivit alltmer digitaliserat, vilket är en samhällsförändring som den svenska förskolan också försöker anpassa sin utbildning efter. Studiens resultat visar på att förskollärarna har en ganska positiv attityd till e-böcker och digitala verktyg i förskolan men att de inte använder digitala verktyg så frekvent som den traditionella sagoboken. Studien belyser olika faktorer som påverkar hur och hur mycket förskolläraren använder e-böcker i högläsningssituationer.

Digitalization has for a long time influenced the whole of society in terms of our everyday life. Digital development affects more or less all industries to varying extents which can also be seen in the real estate agency industry. The purpose of this essay is to increase the understanding of how digitalization is changing the work of real estate agents to maintain and create customer relations.In this essay, the empirical evidence has been collected through qualitative interviews. These interviews have been conducted with the help of 10 respondents consisting of registered real estate agents active in different parts of Sweden. These respondents have subsequently given their insight into the estate agency industry and its digitalization development. The data from these interviews have then been coded and formed themes that formed the basis for the essay's design of analysis and results. The interviews show that morecustomer interactions take place through digital tools, even if physical customer meetings are still preferred and prioritized by real estate agents. The real estate industry is an industry undergoing slow change, which is one reason why the work of real estate agents has not yet changed significantly as a result of digitalization. On the other hand, it has made the intermediation process more efficient, and it has made the real estate agents' customer relations easier to handle.Finally, the results show that the attitude towards the creation of customer relationships within the real estate agency industry has been affected more by digitalization rather than the real estate agents' way of working around it. Furthermore, it appears that the industry will probably continue to be digitalized.

Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse kring lärares förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen och huruvida externa faktorer påverkar lärarens användning, och i så fall vilka dessa faktorer är.  Studiens forskningsfrågor handlar om hur digitala verktyg används i undervisningen, vilka utmaningar och möjligheter som finns med användningen av digitala verktyg och hur lärarnas ståndpunkt kring digitaliseringen ser ut för att därigenom undersöka externa faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg i skolan. Studiens tillvägagångssätt består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer på fyra lågstadielärare som undervisar för årskurs två i Uppsala kommun och Huddinge kommun. Observationerna genomförs för att ge svar på hur lärarna använder digitala verktyg i sin undervisning. Intervjuerna genomförs för att få en förståelse och få svar gällande deras åsikter kring digitaliseringen. Studien utgår från analysverktygen ramfaktorteori för att undersöka bakomliggande faktorer som möjliggör och begränsar undervisningsprocessen, såsom tid, elevgrupper, ekonomi, lokal och etcetera.  Resultatet visar att lärarna hade delade åsikter kring användningen av digitala verktyg i skolan. Lärarnas syn på digitaliseringen var att det är dels väsentligt, underlättande och bra om det finns ett välgrundat syfte till användandet i undervisningen. Dels kan det tillföra ett stressande moment för både läraren och eleverna, som behovet av en ständig uppkoppling till internet och ökade arbetsuppgifter. Resultatet visar även att användningen av läsplattor såg olika ut i olika klassrum. Två lärare använde läsplattan Ipad under arbetsgången för att uppnå ett interaktivt, engagerande lärande, men i ett klassrum används Ipaden mer som ett tidsfördriv, och i ett klassrum används inte Ipad alls. Under observationerna använde lärarna sig av bärbara datorer för att hålla i genomgångar via projektorer, Smartboards och Cleverboard. Lärarna berättade också om andra ibland förekommande digitala verktyg, som skärm-och dokumentkamera och Apple TV. Vid intervjuerna berättade lärarna om möjligheterna och utmaningarna med användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget kunde vi se olika externa faktorer i olika nivåer som påverkade användningen av digitala verktyg i undervisningen. Ramfaktorer i utbildningsnivå var elevgruppens olika konstellationer. Problem med nätverksuppkopplingen var en ramfaktor i skolnivå och läroplanens direktiv var en ramfaktor i samhällsnivå. Begränsningar i antalet digitala verktyg som fanns att tillgå var en ramfaktor på skolnivå och digitala verktygen var en ramfaktor på globalnivå. De olika nivåerna av digital kompetens och erfarenheter bland lärarna var en ramfaktor på skolnivå. Slutligen, en ramfaktor på utbildningsnivå och skolnivå var brist på undervisningstid som inverkade på hur väl de digitala verktygen kunde användas. Studiens slutsats var att lärarna till stor del var positiva till digitala verktyg och ansågs vara ett stöd för undervisningen och för elever med särskilda behov. Med digitala verktyg fanns både möjligheter och utmaningar. Med denna studie har vi kommit fram till att i varje klassrum fanns det ramfaktorer som påverkade undervisningen och användningen av digitala verktyg.

Detta självständiga arbete utforskar hur musik tar form genom undervisning med hjälp av digitala verktyg. Syftet är att bidra med ökad insikt kring hur musiklärare på mellanstadiet betraktar musik och hur de beskriver undervisning i digitalt musikskapande. För att samla in data genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i Frede V Nielsens fenomenologiska teori om musik som objekt med sammanhängande meningslager. Begrepp som akustiska, strukturella, kroppsliga, spänningsbärande, emotionella samt existentiella meningslager, hämtade från Nielsen, formade både metodiken och analysprocessen. Resultaten visar att musiklärarna beskriver musik utanför undervisningen som holistisk, där samspelet mellan de olika meningslagrena betonas och de emotionella aspekterna av musik intar en framträdande roll. I musiklärarnas beskrivningar av undervisning i digitalt musikskapande ryms majoriteten av musikens meningslager men dessa meningslager ses ofta som separerade från varandra. Musiklärarna lägger särskilt fokus på de strukturella dimensionerna av musik i sina beskrivningar av undervisningen. Resultaten belyser således en viss diskrepans mellan musiklärarnas syn på musik utanför och inom undervisningen. I den efterföljande diskussionen jämförs studiens resultat med tidigare forskning och litteratur inom området. Avslutningsvis presenteras förslag för framtida forskning inom digitalt musikskapande i en pedagogisk kontext. / This study explores how music takes shape through teaching with the aid of digital tools. The purpose is to contribute increased insight into how music teachers in Swedish middle school perceive music and how they describe teaching digital music creation. To collect data, three semi-structured interviews were conducted. The collected material was analyzed based on Frede V Nielsen's phenomenological theory of music as an object with interconnected layers of meaning. Concepts such as acoustic, structural, bodily, tension-bearing, emotional, and existential layers of meaning, drawn from Nielsen, shaped both the methodology and the analysis process. The results indicate that music teachers describe music outside of teaching as holistic, emphasizing the interaction between different layers of meaning, with the emotional aspects of music playing a prominent role. In the music teachers' descriptions of teaching digital music creation, the majority of the layers of meaning in music are encompassed, but these layers are often seen as separated from each other. Music teachers particularly focus on the structural dimensions of music in their descriptions of teaching. The results thus highlight a certain discrepancy between the music teachers' views of music outside and within teaching. In the subsequent discussion, the study's results are compared with previous research and literature in the field. Finally, suggestions for future research in digital music creation in an educational context are presented. / <p>Bra arbete!</p>

Läraryrket är komplext och stor vikt läggs på att hitta fungerande skrivmetoder. Skrivinlärning sker på olika vis och därför är det bra om läraren hittar olika metoder för att träna och utveckla eleverna i sin skrivutveckling. För att tillgodose att varje elev lär sig krävs det fler än en utvecklingsmetod. Lärare som enbart använder en skrivutvecklingsmetod riskerar att inte nå fram till samtliga elever. Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vilka metoder som är framgångsrika för elevers skrivutveckling i grundskolan inom modersmålet i grundskolans årskurs ett till sex. Viktiga resultat i litteraturstudien visar på att elevers egen fantasi och berättelser gynnar eleverna i deras skrivutveckling, digitala verktyg ökar elevernas motivation och textproduktion, dock ett sporadiskt användande av digitala verktyg påverkar elevernas resultat negativt. Inför utförande av examensarbete II vore det intressant att vidare forska i hur IKT bidrar och gynnar eleverna till skrivutveckling.

Byggbranschen står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringarna. Branschen behöver därmed ställa om från linjärt byggande till cirkulärt byggande där mer återbruk av byggprodukter och byggmaterial kan bidra till förändringen. Idag är marknaden för återbruk inom byggbranschen begränsad och fler produkter behöver tillgängliggöras. Syftet med studien är att undersöka hur processerna för återbruk fungerar i nuläget. Därtill har det undersökts om återbruksinventeringarna inför rivning av byggnader skulle kunna digitaliseras och standardiseras för att främja ett cirkulärt byggande genom hela byggprocessen. För att få en bred inblick i hur byggbranschen arbetar med återbruk och vilken kunskap som finns, har en kvalitativ intervjustudie har genomförts med nio olika aktörer verksamma i Västra Götaland. Aktörerna är fastighetsutvecklare, återförsäljare av byggprodukter, byggnadsentreprenörer, forskare, arkitekt, rivnings- &amp; miljöinventerare, samt rivnings- &amp; avfallshanterare. För att se hur återbruksprodukter kan presenteras för kund och om informationen om produkten är tillräcklig har en liten kvalitativ innehållsanalys genomförts på den digitala marknadsplatsen som Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) tillhandahåller. CCBuild är en organisation som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och finns för att ge kunskap, erbjuda ett nätverk och digitala tjänster för cirkulära produkter och tjänster inom samhällsbyggnadssektorn. Studiens resultat visar på att användandet av återbruk ökar inom byggbranschen men att det finns många hinder som gör det svårt att identifiera och använda byggmaterial som kan återbrukas. Brist på erfarenhet och kunskap, ekonomiska hinder, svårt att garantera produktens kvalitet, svaga lagar och myndighetskrav är några faktorer som begränsar användningen av återbruksprodukter. Återbruksarbetet behöver ske tidigt i projekten där mer tid och resurser läggs på återbruksarbetet. Nya lagar och myndighetskrav behöver införas. Riktlinjer för återbruksinventering måste integreras i branschnormen för materialinventering och tillgängliga verktyg på marknaden behöver integreras med branschnormen för materialinventering där återbruksinventeringen ingår. Även tydligare information om byggmaterialens och byggprodukternas ursprung, kvalité och prestanda behöver finnas på de marknadsplatser som finns för återbruk. / The construction industry accounts for a large proportion of Sweden's carbon dioxide emissions which contribute to climate change. The industry therefore needs to switch from linear construction to circular construction, where more reuse of construction products and construction materials can contribute to the circular transformation. Today, the market for reuse in the construction industry is limited and more products need to be made available. The purpose of the study is to investigate how the processes for reuse currently work. In addition, it has been investigated whether the reuse inventories before the demolition of buildings could be digitized and standardized to promote circular construction throughout the construction process. To get a broad insight into how the construction industry works with reuse and what knowledge is available, a qualitative interview study has been conducted with nine different actors operating in Västra Götaland. The actors are real estate developers, retailers of building products, building contractors, researchers, architects, demolition and environmental inventories, as well as demolition and waste managers. To see how construction products for reuse can be presented to the customer and if the information about the product is sufficient, a small qualitative content analysis has been carried out on the digital marketplace provided by the Centre for Circular Construction (CCBuild). CCBuild is an organization run by IVL Swedish Environmental Research Institute and exists to provide knowledge and offer a network and digital services for circular products and services in the built environment sector. The results of the study show that the use of reuse products is increasing in the construction industry, but that many obstacles make it difficult to identify and use construction materials that can be reused. Lack of experience and knowledge, financial obstacles, difficulty in guaranteeing the quality of the product, weak laws, and regulatory requirements are some factors that limit the use of reused products. The reuse process needs to take place early in the projects and more time and resources need to be spent on the process. New laws and regulatory requirements need to be introduced. Guidelines for reuse inventory must be integrated into the industry standard for material inventory and available tools on the market need to be integrated with the industry standard for material inventory where the reuse inventory is included. Clearer information about the origin, quality and performance of construction materials and construction products also needs to be available on the marketplaces that exist for reuse.

Denna studie har sin grund ifrån den högaktuella diskussionen om digitala verktygs och digitala kompetensers vara eller icke vara i svensk förskola. Där nuvarande regering begärt att läroplanen för förskolan ska revideras och inte längre inkludera mål som syftar till att utveckla förskolebarns digitala kompetenser och nyttjande av digitala verktyg, revideringar som diskuteras i samma veva som detta examensarbete arbetas fram. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur verksamma förskollärare upplever och praktiskt arbetar med digitala verktyg, och hur digital kompetens tolkas. Både utifrån förskollärares egen roll som lärare samt vad förskollärare upplever att barn i förskolan faktiskt får med sig för nya kunskaper och upplevelser. Studien har använt den didaktiska teorin i syfte att undersöka om de begrepp som teorin menar är undervisningens dimensioner, går att återfinna och se utifrån den insamlade empirin. Metoden som använts för att bygga empirin utgår ifrån kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Studiens resultat visar att det trots en nuvarande kritisk blick från bland annat regeringen, finns en positivitet hos de intervjuade förskollärare att integrera digitala verktyg och digital kompetens i verksamheten och hos barnen. Där de intervjuade förskollärarna menar att deras digitala kompetenser möjliggör både att utveckla barns digitala förståelse, samt för att underlätta i undervisningen även för andra läroplansmål. Majoriteten av de intervjuade förskollärarna anser även att barn i förskola har ett behov av att utveckla digital kompetens, eftersom samhället även fortsattvis kommer att fortsätta att digitaliseras, vilket framtida generationer kommer att behöva förstå och använda.