No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor. Resultatet visar att lärplattan används både som dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg och det är hur pedagogerna använder lärplattan som avgör om den kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna menar att lärplattan har många olika användningsområden i verksamheten och resultatet visar att lärplattan gynnar det sociala samspelet mellan barnen. Barnens relation till lärplattan beskrivs av pedagogerna som positivt och de tror att lärplattan kommer finnas kvar i verksamheten även i framtiden.

Digitaliseringen tar idag allt större plats inom skolans verksamhet. Att använda digital utrustning är idag en förutsättning för en framgångsrik undervisning. Tidigare forskning visar däremot att en stor del av dagens yrkesverksamma lärare känner behov av mer utbildning i att använda digitala verktyg i undervisningen. Utöver digitala verktyg framhålls även andra aspekter för en lyckad undervisning. En av dessa är återkoppling till eleverna. I denna studie undersöks sambandet mellan dessa två delar i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i matematikundervisningen i årskurserna F-3 samt hur återkoppling genomförs till eleverna vid arbete med digitala verktyg. Vidare undersöks även om det finns något samband mellan användningen av digitala verktyg i undervisningen och lärarens tekniska kunskaper.  Studien genomfördes genom en kombination kvantitativa enkäter med inslag av kvalitativa intervjuer. Urvalet av respondenter till studien var yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3. Enkäten skickades till tre skolor samt till en lärargrupp på Facebook, totalt besvarades enkäten av 40 respondenter. Informanterna till intervjuerna var två lärare som arbetade i årskurs ett respektive årskurs två. Resultaten från studien visar att alla deltagande respondenter använder sig av digitala verktyg vid något tillfälle i sin undervisning. Hur ofta och vilka digitala verktyg som används skiljer sig åt mellan olika lärare med det vanligaste och mest förekommande är att bärbara datorer och surfplattor används vid undervisningen och att det förekommer en till två gånger per vecka. Resultaten visar att en stor del av lärarna genomför återkoppling till sina elever när de arbetar med digitala verktyg. Undersökningen visar att formativ återkoppling är mest förekommande och att det ofta sker muntligt. Resultaten har även visat att återkoppling via den digitala resurs som eleverna arbetar med är en vanligt förekommande återkopplingsmetod när arbete med digitala verktyg genomförs.  Slutligen visar resultaten att det inte verkar finnas något samband mellan användningen av digitala verktyg och lärarens tekniska kompetenser. Överlag tyder resultaten från studien på en positiv inställning till att använda digitala verktyg i matematikundervisningen.

Sedan implementeringen av digitala verktyg i läroplanen har en polarisering uppstått kring användandet av digitala verktyg med yngre barn där forskning visar både positiva och negativa aspekter. Massmedia lyfter fram att det råder delade åsikter kring användandet av digitala verktyg bland förskollärare. Syftet med denna studie är därför att undersöka förskollärares perspektiv på användandet av digitala verktyg i sin undervisning med yngre barn. Vi undersöker förskollärares attityder till att använda digitala verktyg tillsammans med yngre barn vilket kan synliggöras genom diskurser. I studien lyfter förskollärarna att de främst använder de digitala verktygen, projektor och lärplatta. Föreliggande studie har utförts med grund i en kvalitativ forskningsmetod med individuella semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska grunden samt analysmetod som tillämpats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Transkriberingen har analyserats utefter Faircloughs tredimensionella modell som ingår i den kritiska diskursanalysen.  Resultatet av studien påvisade att förskollärarnas perspektiv på digitala verktyg med yngre barn handlar om att vara uppmärksam om hur och med vilket innehåll verktygen bör och ska användas. Uppmärksamheten tolkas ur förskollärarnas konstruktion av två integrerade diskurser: medvetenhets- och vaksamhetsdiskurs, vilket kan spåras till både förskolans styrdokument och vetenskapliga texter. Studien synliggjorde förskollärarnas attityd och säkerhet i talet i relation till användandet av digitala verktyg med yngre barn utifrån hur de talade och deras konstruerade diskurser.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares erfarenheter kring att använda digitala verktyg i sin språkutvecklande undervisning. I studien tydliggörs vilka digitala verktyg som används av förskollärare, hur de används samt vilka möjligheter och utmaningar som tillkommer. I den senaste revideringen av förskolans läroplan har digitalisering fått en växande betydelse i förskolan, vilket även speglar samhällets digitala utveckling. Genom kvalitativa intervjuer har vi interagerat med respondenterna på ett djupare plan för att kunna undersöka deras erfarenheter av ämnet. Den insamlade empirin har sedan satts i kontext till ett designteoretiskt perspektiv och relevanta begrepp. Kortfattat visade resultatet av vår studie att förskollärarna främst använder lärplattan och projektorn som ett supplement i sin språkutvecklande undervisning. Genom appar och kompletterande material i undervisningen får barnen utveckla sitt språk på olika sätt. Slutsatsen visar att förskollärarna beskriver olika möjligheter med att använda digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen. Dessa är att teckenläror kombineras och att undervisningen blir mer varierad. Det framgår också att barn idag har förkunskaper om digitala verktyg hemifrån vilket förskollärarna ser som en möjlighet. Utmaningar som kompetens, tidsbrist och kostnadsfrågor visar sig vara ett hinder för att utbildningen i förskolan ska bli likvärdig.

Inledning: I och med den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, som började gälla i juli 2019 har arbetet med digitala verktyg fått en tydligare plats i förskolan. Även arbetssättet hos förskollärarna har utvecklats för att få in de digitala verktygen som ett naturligt inslag i förskolan. Detta har bidragit till att vi vill undersöka hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet. Syfte:  Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan. Detta görs genom våra forskarfrågor som är: ● Hur arbetar förskollärare med de didaktiska frågorna vad, hur och varför när det gäller undervisningen med digitala verktyg? ● Vilka möjligheter och hinder ser förskollärare när det gäller undervisning med digitala verktyg? ● Hur samspelar barnen vid användandet av digitala verktyg enligt förskolläraren? Den tredje och sista frågan har tagits med i studien då vi vill undersöka om förskollärares arbete med digitala verktyg utvecklar barnens samspel. Metod: I denna studie har en kvalitativ intervju metod används där semistrukturerade och standardiserade intervjuer genomförts med verksamma förskollärare. Sammanlagt har fem förskollärare från fem olika förskolor intervjuats. Dessa intervjuer har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultat:  Resultatet visar på att förskollärarna har ett medvetet arbetssätt och tydlig struktur på hur de arbetar med digitala verktyg där de didaktiska frågorna vad, hur och varför är i fokus. Dessutom framkommer det att ett liknande utbud av digitala verktyg finns på samtliga förskolor och att de används regelbundet. Det finns många möjligheter till att använda digitala verktyg i förskolan, men resultatet visar samtidigt att det finns en del hinder gällande digitala verktyg. Avslutningsvis framgår det av resultatet att barnens samspel kring digitala verktyg kan göra att de lär sig och utvecklas tillsammans med andra barn.

Under covid-19 ökade användandet av digitala verktyg och plattformar drastiskt och idag ser vi att pandemin satt en prägel på matematikundervisningen. Syftet med arbetet är att, med hjälp av en kunskapsöversikt, undersöka vilka utmaningar och möjligheter lärare möter i samband med användandet av digitala verktyg i matematikundervisning. Kunskapsöversikten grundar sig i 15 valda artiklar som hittats via en systematisk litteratursökning. Resultatet visar att de främsta möjligheterna för lärare är feedback i realtid, kunskapskartläggning och unika funktioner för representation med potential att öka verklighetsförankringen medan utmaningarna är; integrering av digitala verktyg i linje med läroplanen, ökad arbetsbelastning och att den sociala interaktionen riskerar att minska. Ur kunskapsöversikten kunde slutsatsen dras att användandet av digitala verktyg i undervisningen ställer krav på utformningen av verktyget men även på lärarens användande. Det visade sig även att formella utbildningar för nya digitala verktyg är få, dock anses regelbundet användande vara ett välfungerande alternativ.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker fem musiklärares uppfattningar om digitala verktyg och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas i högstadiets musikundervisning. Grundskolans läroplan beskriver att digitala verktyg ska användas i musikundervisningen i grundskolan och föreliggande studie undersöker på vilket sätt dessa digitala verktyg används i praxis samt musiklärarnas uppfattningar kring användandet av dessa. Tidigare forskning visar att musiklärare har en positiv inställning till digitala verktyg som ett komplement i musikundervisningen, men att det även finns svårigheter med användandet av det. För att presentera, analysera och diskutera uppsatsens resultat har ett sociokulturellt perspektiv använts där begrepp som artefakt, mediering och appropriering är utgångspunkten för analys. Resultaten visar att musiklärarna i studien definierar digitala verktyg som hemsidor, DAWs, ipads, datorer och musikprogram. En viktig grund i att arbeta med digitala verktyg beskriver flera musiklärare handlar om att ge eleverna tydliga instruktioner och majoriteten beskriver digitala verktyg som ett kompletterande verktyg som de har en positiv inställning till, men att vissa skeptiska aspekter finns. Det kan tolkas att musiklärarna använder digitala verktyg som en artefakt för att ge eleverna möjlighet att mediera, exempelvis ackord och ackorduppbyggnad, där digitala bilder på ett ackord hjälper eleverna att utöka sin kompetens och förståelse för ackordet. På detta vis får eleverna möjlighet att appropriera kunskapen, det vill säga göra den till sin egen.

Enligt nuvarande styrdokument för förskolan ska barnen få utveckla adekvat digital kompetens samt ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Av orsaken att förskolan många gånger är barnens andra hem fokuserar detta examensarbete på barns perspektiv. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur barn uppfattar digitala verktyg i den dagliga verksamheten. Studien har baserats på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. I studien har 15 barn på fyra olika förskolor intervjuats i par/grupp av tre. Det teoretiska perspektivet som använts för att analysera och diskutera studiens resultat är ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att barnen har en omfattande uppfattning om, och en positiv inställning till digitala verktyg i förskolan där arbetet inte endast handlar om att konsumera med hjälp av digitala verktyg, utan även producera. Resultatet synliggör även att barnen uppfattar det svårt att beskriva vad de lär sig med digitala verktyg i förskolan, samt brist på interaktion med pedagoger. Den övergripande slutsatsen av föreliggande studie är att barnens positiva inställning till digitala verktyg behöver tillvaratas av pedagogerna för att möjliggöra lärande i förskolan.

The purpose of the study is to investigate the high school teacher perception and experience of digital tools in the subject physical education. The research questions focudes on the digital competence of the teachers, their motivation to use digital tools in physical eduacation, and the advantages and disadvantages of using digital tools in teaching. The study is based on a qualitative research method, utilizing semi- structured interviews tol collect data. The data were transcribed and analyzed using coding where the most relevant results for the purpose of the study were presented. The results of the study indicated that the teachers digital competence was good. Majority of the teachers had a positive attitude and high motivation towards digital tools in teaching. The advantages of digital tools were more significant than the disadvantages. The results was interpreted based on the self-determination theory where the motivation of the teacher is a factor to which extent digital tool are used in physical education.