Internet har blivit en stor del av människors vardag och för vissa till och med ett oersättligt medel för social samvaro. I och med denna digitala utveckling ställs det ökade krav på landets socialtjänster att vara en del av utvecklingen, då klienterna efterfrågar nya sätt att komma i kontakt med dem på. Vi har av denna anledning valt att, i en kvalitativ studie, undersöka vilka tankar och erfarenheter socialsekreterare som arbetar med utredande myndighetsutövning har av att kommunicera med klienter via digitala verktyg, för att på så sätt få en förståelse för deras syn på denna kommunikationsform. Då vi var ute efter gruppens inställning har vi använt fokusgrupper för insamling av data. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och ur ett professionsetiskt perspektiv. Det professionsetiska perspektivet kan hjälpa oss att belysa och bidra till förståelse för hur synen kan påverkas av olika etiska dilemman som kan uppstå i användandet av digitala verktyg. Studien belyser de digitala verktygens för- respektive nackdelar i kommunikation med klienter. Dessa för- och nackdelar presenteras utifrån hur socialsekreterarna tänker sig att klienterna upplever denna form av kommunikation, samt hur socialsekreterarna själva upplever det. Likt tidigare forskning visar, lyfter vi i vårt resultat fram de fördelar som socialsekreterarna ser för klienterna med denna kommunikationsform, vilka handlar om att de digitala verktygen ökar deras delaktighet och tillgängligheten till socialtjänsten. Dock framhävs att de digitala verktygen riskerar att påverka socialsekreterarnas möjligheter att kunna genomföra analyser och göra bedömningar kring klienternas situation, vilket är grundläggande för deras arbete och de menar vidare att användandet av dessa verktyg riskerar att utmana den kunskap som professionen besitter. Resultatet i denna studie visar på att socialsekreterarnas syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg är att dessa kan fungera som ett komplement men de kan aldrig ersätta det fysiska mötet då det fysiska mötet är grundläggande för att klienterna ska få den hjälp de behöver, samt för att socialsekreterarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Detta är en fallstudie med syftet att studera hur digitala verktyg används vid bildlektioner. För att kunna besvara detta har vi observerat tre bildlektioner på samma skola i södra Sverige. Vi valde sedan att dela in vår empiri i tre olika delar utifrån den didaktiska triangeln; lektionsinnehåll och elevers skapande, lärarens upplägg och strategi samt läraren och eleverna. Utifrån dessa kategorier jämför vi, samt ser skillnader i hur de digitala verktygen används under bildlektioner från årskurs 7 till 9 på en högstadieskola. I och med att det är en och samma lärare finns det stora likheter mellan lektionerna men också en del olikheter. Det vi kunde se i resultatet var att datorn var ett återkommande verktyg och stöd på flertalet olika sätt, både som verktyg i arbetet och som trygghet vid svårigheter. Vi diskuterar även relationen mellan lärarens och elevernas olika relationer till digitaliseringen, där vi kan se att eleverna tar med sig den digitaliserade världen till lektionerna på diverse olika sätt, medan läraren inte uppmärksammar den i någon vidare utsträckning. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Bakgrunden till denna studie grundar sig i regeringens beslut att revidera skolans styrdokument för att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Under vår verksamhetsförlagda praktik märkte vi att det fanns en osäkerhet kring dessa förändringar hos verksamma lärare. Syftet med denna studie är således att undersöka hur lärare i mellanstadiet uppfattar digital kompetens och hur de uppger att de arbetar med det. För att ta reda på detta har vi gjort kvalitativa forskningsintervjuer med en fenomenologisk ansats. Vi har intervjuat sex lärare från tre olika skolor, varav två ligger i Uppsala och en i Västerås. Resultatet av denna studie visar att lärarna beskriver digital kompetens på olika sätt. Tre beskrivningar som majoriteten av lärarna gav var användandet av teknik, programmering och ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar även att majoriteten av lärarna anser sig själva ha en relativt god digital kompetens, däremot skiljer lärarnas uppfattning om vad de anser sig vara bra på och vad deras begränsningar är. Majoriteten av lärarna har även en positiv inställning till att arbeta med digital kompetens, men de ser både möjligheter och svårigheter med det. Majoriteten uttryckte att digital kompetens i skolan är viktig, men trots detta finns det vissa saker som lärarna är kritiska mot. Av resultatet framgår det också att lärarna arbetar med digital kompetens i förhållande till digitala verktyg, olika förhållningssätt på nätet och programmering.

Studien kommer att behandla svenskämnet i skolan och syftet är att granska hur digitala verktyg påverkar läsförståelsen hos elever i svenskämnet i årskurs 4-6. Samhället har blivit mer digitaliserat vilket svenska skolan har tagit vara på och många använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att gynna elevers lärande. Vi har därför utgått från frågeställningarna “vilka möjligheter och utmaningar utgör digitala verktyg för ökad läsförståelse” samt “vilka utmaningar kan digitala verktyg medföra för undervisningen av läsförståelse”, för att skapa större förståelse inför vår framtida yrkesroll. Litteraturen som analyserats i studien är vald utifrån kriterierna: informationen är vetenskaplig beprövad, behandlar läsförståelse och digitala verktyg och information från 2000-talet och var tvungen att innehålla minst två av dessa tre kriterier. Studien är skriven utifrån olika publikationer och är grundad i nationell och internationell forskning. Resultatet visade att digitala verktyg har en positiv påverkan på läsförståelse, forskning visar dock att de orosmoment som skapas när man använder sig av digitala verktyg kan medföra en negativ effekt för koncentrationen under inlärningsmomenten.

I denna undersökning studeras, med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, barnens användning av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Syftet med denna undersökning är att öka kompetensen att med hjälp av olika digitala medel förbättra undervisningen i läs- och skrivutveckling i förskolan. Ambitionen är att genom litteraturstudie och praktiskt arbete kunna indikera att genom intervenering med digitala verktyg i förskolans praktik går att förändra barnens läs- och skrivutveckling. Studiens överordnade syfte är att bidra till förändring vad gäller barns såväl som förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg i läs- och skrivutveckling i förskolan. En kvalitativ ansats har använts med inspiration från hermeneutik och fenomonografi. I undersökningen intervjuas nio barn och genomförs trettiotre deltagande observationer under en månads tid. Resultatet visar att samtliga barn i undersökningen använder sig av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Att användandet av digitala verktyg förefaller att skapa mening för barnen. Några av de utvecklingsmöjligheter som går att uttala sig om genom användandet av dessa verktyg är; språk-, läs- och skrivutveckling, utveckling av motoriska färdigheter, utveckling av sociala färdigheter och reflektionsförmåga samt utveckling av digital kompetens. I diskussionen framhålls vikten av en medveten planering som utgår från läroplansmål där digitala verktyg används som komplement till den traditionella undervisningen i förskolan. / In this study, based on a socio-cultural perspective on learning, children’s use of different digital tools in the work with their development with reading and writing will be studied. The purpose of this research is to increase the capability to improve the reading and writing education in kindergarten with the help of different digital tools. The ambition is to, with the help of literature studies and practical work, be able to indicate that the children’s progress in the ability to read and write can be improved by introducing digital tools in the practical work in kindergarten. The overall aim of the study is to contribute to changing the children’s as well as the teachers’ approaches towards digital tools in the work with reading and writing development in kindergarten. A qualitative approach has been used with the help of inspiration from hermeneutics and phenomenography. In this research, nine children are interviewed, and thirty-three participatory observations are conducted during the period of one month. The result shows that every child who takes part in the research uses different kinds of digital tools in the work with reading and writing development. The result also shows that the use of digital tools is useful. Some of the opportunities that can be distinguished with the use of these tools are; language development, reading and writing development, development of motor skills, social skills and analytical skills as well as the development of digital skills. The discussion emphasizes the importance of conscious planning based on curricula, where digital tools are being used to complement the traditional education in kindergarten.

Syftet med studien är att undersöka fritidshemmets möjligheter att komplettera skolan i skapandet av och genom att bidra till ett läsintresse hos eleverna. Studiens metod byggde på individuella och semistrukturerade intervjuer med fem fritidshemslärare på fem olika fritidshemsavdelningar, varav två avdelningar på en skola och tre på en annan skola. I studien skapade vi en modell utifrån Lundgrens ramfaktorsteori för att belysa de inre ramfaktorer som påverkar fritidshemmets möjligheter och begränsningar i att komplettera skolan i arbetet med elevers läsintresse. Dessa ramfaktorer är allt från fritidshemmets innehåll, tidsbrist, brist på lokaler samt brist på resurser som fritidshemmet har tillgång till. I studien framhäver vi tidigare relevant forskning inom ämnesområdet. Genom vårt resultat analyserade vi att det fanns ett antal möjligheter i fritidshemmets verksamhet att arbeta med elevers läsintresse. Allt från att samverka med skolbiblioteket till att erbjuda olika läsfrämjande aktiviteter på fritidshemmet till att använda sig av de digitala verktygen som ett pedagogiskt stöd i skapandet av läsintresse hos eleverna. Dessa aktiviteter där läsningen sker indirekt och inte är huvudmålet med aktiviteten är något som kännetecknar fritidshemmets arbete med läsintresse. Resultatet visade även att det fanns ett antal begränsningar i fritidshemmens verksamhet som försvårar fritidshemmets arbete att komplettera skolan. Elevgrupperna växer och andelen fritidshemslärare per elev är låg och lokalerna är bristfälliga.

Dagens samhälle har utvecklats snabbt och människor lever ett digitalt liv med iPads, spel och filmer som konstanta influenser. Eftersom det digitala samhället har utvecklats snabbt har digitaliseringen påverkat pedagoger och elever. Tidigare studier har visat att lärare kan ha svårigheter med att integrera digitala verktyg i undervisningen. Forskning visar att lärare kan ha en stor kunskap om teknik i det privata livet men de kan inte använda teknikkunskaperna på ett pedagogiskt sätt. Ytterligare en aspekt som påverkar lärares kunskaper och intresse för teknik, nämligen lärarnas ålder. Tidigare forskning tyder på att yngre lärare uppvisar en starkare självbild kopplat till digitala verktyg jämfört med äldre pedagoger. Syftet med uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning lärare bedriver sin engelskundervisning med hjälp av digital teknik samt vilka digitala verktyg lärarna använder. Studien avser även att undersöka behov av fortbildning och om examensår har en betydelse för lärares användning av digitala verktyg. För att undersöka detta har en kvantitativ studie genomförts. Undersökningen utfördes med en enkät på internet, en så kallad webbenkät. Enkäten skickades ut till en engelsklärargrupp på Facebook. Mail skickades även ut till rektorer som sedan vidarebefordrade enkäten till sina engelsklärare. Totalt medverkade 50 lärare i undersökningen. Resultatet visade att lärare i stor utsträckning använder sig av digitala verktyg i engelskundervisningen. Det visade sig att lärare som tagit examen mellan år 2000–2017 hade en starkare självbild gällande digitala verktyg. Två av femtio lärare sade att de inte arbetade med digitala verktyg under engelskundervisningen. Det var en stor majoritet av lärare som uppgav att de ville få fortbildning gällande digitala verktyg. Lärarna som besvarade enkäten skrev även ner olika appar de använde sig av i engelskundervisningen och FunEnglish var den app som användes av flest lärare.

Inledning: Digitala verktyg är något som tar större plats både i elevers vardag och i skolan. Skolverket (2015) menar att eleverna får en djupare förståelse för undervisningen om de får tillfälle att använda digitala verktyg i undervisningen. Läsåret 2018/2019 blir det dessutom obligatoriskt för alla lärare att följa läroplanens nya skrivningar kring digital kompetens vilket betyder att digitala verktyg kommer ta ännu större plats i undervisningen. Matematik och svenska är de skolämnen som har flest timmar i Skolverkets timplan och de berörs även av de nya skrivningarna i läroplanen vilket gör de till två intressanta ämnen att undersöka. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om lärare har tillräcklig kompetens kring digitala verktyg för att genomföra undervisning i matematik och svenska enligt läroplanens nya skrivningar som blir obligatoriska läsåret 2018/2019. Metod: Den metod som används i studien är kvantitativ metod där enkät har varit verktyget för att samla in data. Enkäten är utformad på en hemsida för webbenkäter och riktar sig till lärare som arbetar på lågstadiet. Den har delats ut till lärare som är medlemmar Facebookgrupper och den har mejlats till 70 rektorer i Jönköpings län som i sin tur har mejlat den vidare till sinaanställda lågstadielärare. 100 besvarade enkäter har analyserats i resultatet. Resultat: Resultatet av studien visar att de flesta tillfrågade lärarna inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper när det kommer till användandet av digitala verktyg i matematik- och svenskundervisningen. Det var dessutom få som hade tillgång till en iPad eller en dator per elev. Resultatet visar också att iPaden och datorn inte används på alla de sätt som den reviderade läroplanen uppmanar till i matematik- och svenskundervisningen. Det framgår även att tillgången till digitala verktyg påverkar om lärarna har en positiv inställning tilldigitala verktyg eller om de ser arbetet med digitala verktyg som problematiskt.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskap om flerspråkighet i kombination med hörselnedsättning, utifrån hur pedagogers förväntningar skapar förutsättningar för elever, inom specialverksamheter, att utveckla sin flerspråkighet. För att kunna svara på syftet ställde vi tre frågeställningar: Hur uppfattar pedagoger, som arbetar med målgruppen elever med hörselnedsättning, flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna att de arbetar stödjande för flerspråkiga elever med hörselnedsättning? Hur ser pedagogerna på digitala verktyg som stöd i undervisning för flerspråkiga elever med hörselnedsättning? Utifrån dessa frågor genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med nio pedagoger verksamma inom specialverksamheter för döva och hörselskadade elever. Som utgångspunkt genomförde vi litteraturstudier på forskning som belyser flerspråkighet både som ett samhällsfenomen och specifikt för gruppen elever med hörselnedsättning samt forskning kring betydelsen av stöd i både analog och digital form. För att kunna svara på våra forskarfrågor har vi valt att dela upp våra frågor och analysera dem utifrån två olika teoretiska utgångspunkter. Till den första forskningsfrågan har vår teoretiska analysmodell varit inspirerad av fenomenografi i syfte att fånga pedagogernas uppfattning. Till de övriga två forskningsfrågorna har vi använt oss av sociokulturella teorier för att undersöka pedagogernas syn på medierande redskap för att främja flerspråkigheten hos elever med hörselnedsättning. I vår studies resultat uppmärksammar vi att flerspråkighet som begrepp har olika betydelser beroende på pedagogernas uppdrag men att likheten är att fokus ligger på hörselnedsättningen och språktillägnande av ett gemensamt språk. Pedagogerna beskriver sitt mål som att eleverna ska tillägna sig ett språk och då gärna ett gemensamt för gruppen. Generellt ger pedagogerna uttryck för en positiv uppfattning av flerspråkighet även om de upplever att de har låga kunskaper i hur man arbetar med det. Hörselnedsättningen uppges utgöra ett hinder för språktillägnande och flerspråkighet i kombination med hörselnedsättning upplevs som en försvårande omständighet. Få stödjande funktioner kopplade till flerspråkig utveckling, varken analoga eller digitala, beskrivs, däremot beskrivs många stödfunktioner kopplade till hörselnedsättningen. Pedagogerna ger uttryck för låga förväntningar på elevernas språkliga förutsättningar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattning av hur läsförmågan, lusten och motivationen att läsa påverkas av digitala verktyg. Tolkningar, jämförelser och analyser av resultaten som omger den här studien förklaras med hjälp av en mixed method som består av genomförda elev- och lärarenkäter samt lärarintervjuer som analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Elevers och lärares inställning till att använda digitala verktyg i skolarbetet och hur de upplever att verktygen hjälper dem i läsningen har undersökts. Webb- baserade enkäter med elever och lärare och intervjuer med lärare i form av gruppintervjuer har genomförts för att nå en djupare förståelse av enkätsvaren. Resultaten indikerar att en mer aktiv bearbetning av olika lässtrategier är något som krävs för att elever ska motiveras i sin läsning, men visar också att digitala verktyg påverkar förmågan och lusten att läsa främst inom området motivation och lust. Från resultaten i elevenkäten kan utläsas att digitaliseringen i skolan till trots så väljer de flesta elever fortfarande att läsa en fysisk bok framför att lyssna eller läsa digitalt. En tydlig uppmaning från eleverna till skolan är att de önskar att det ges tid för läsning under skoltid.