I detta examensarbete har en studie genomförts om hur digitala läromedel och verktyg används inom NO- och teknikundervisningen av lärare i en kommunal 1:1-högstadieskola, samt vilka erfarenheter de skaffat sig genom användandet. En utgångspunkt har varit att studera drivkrafterna för användningen av digitala resurser i skolan, där teknikutvecklingen i samhället samt krav på förbättrade utbildningsresultat är några exempel. Vidare görs en genomgång av tidigare forskning som behandlar teknikutvecklingen i skolan, digitala resurser samt studier av 1:1-skolor. Den teoretiska utgångspunkten har varit att betrakta lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, och hur vi lär oss med stöd av olika multimodala, medierande tekniker. Föreliggande studie har bestått av kvalitativa intervjuer samt klassrums-observationer, där det insamlade textmaterialet analyserats med innehållsanalys som metod. Resultaten visar att lärarna överlag är positiva till de digitala resurserna och ser fördelar, utvecklingsmöjligheter och upplever bättre möjligheter till lärande. Det visuella, tredimensionella perspektivet som digitala resurser kan möjliggöra, kan ge elever en bättre förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Det råder samsyn kring utmaningar, som främst berör tekniken, där back-up behövs om denna krånglar, samt att verktyg som mobiltelefoner kan vara distraherande och störande i klassrummet. Inställning, erfarenhet och kunskap är viktiga faktorer, och lärarna poängterar vikten av kompetensutveckling.

Det övergripande syftet med undersökningen är att se hur pedagoger använder digitala verktyg i undervisningssyfte, vad som påverkar användandet och vilken påverkan det kan få för den enskilda eleven. Detta sett utifrån de intervjuade pedagogernas perspektiv och min tolkning av pedagogens perspektiv. Min undersökning grundar sig på att vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat och att skolan åläggs att ta ett större grepp kring att lära elever att använda digitala verktyg i sin kunskapsinhämtning med syfte att eleverna, när de vuxit upp, har den digitala kompetens som krävs för att klara sig i vårt samhälle. I uppsatsens litteratur del tar jag avstamp kring detta genom läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet Lgr 11 (reviderad 2017) och skolverkets (2013) uppdrag att utvärdera digital användning i skolan vart tredje år. I undersökningen intervjuas pedagoger som i sin dagliga undervisning använder sig av digitala verktyg för att stötta elever i deras kunskapsinhämtning. Detta för att lyfta fram hur ett arbetet med digitala verktyg kan fungera och vad som kan hindra i arbetet med digital verktyg i skolan. Intervjuerna tematiseras utifrån undersökningens frågeställningar. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relationellt perspektiv där vikten av individers interaktion är central för inlärning. Resultatet visar på faktorer som omfattning av resurser, tid för utbildning, intresse och kunskaper påverkar pedagogens digitala kompetens och digitala användning. Resultatet visar på elevernas möjligheter till att använda digitala verktyg och utveckla digital kompetens i skolan är beroende av skolans resurser och kompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i den undervisning av elever i matematiksvårigheter som forskningen studerat, samt vilka effekter denna undervisning har på elevernas matematiska utveckling och lärande. Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie, där 30 forskningsstudier inom området kartläggs och analyseras. Forskningsfältet analyseras översiktligt, följt av en fördjupad analys. Resultatet av litteraturstudien tyder på en stor variation kring de digitala verktygens användningsområden. Av studien framgår att digitala verktyg används för att låta elever följa instruktioner och lösa matematiska uppgifter, att undervisa med virtuellt laborativt material, för anpassningar och som hjälpmedel, för att kommunicera och ge återkoppling, för en spelbaserad undervisning samt för mängdträning och repetition i matematik. Resultatet tyder överlag på positiva effekter av en undervisning med digitala verktyg på elever i matematiksvårigheter gällande lärande och utveckling i matematik. Resultatet tyder även på att den undervisning som framgår av forskningsstudierna till övervägande del går ut på att eleven interagerar med det digitala verktyget på egen hand. Detta resultat diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Implikationer för vidare forskning och konsekvenser för undervisning diskuteras. / The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in the teaching of students in mathematical diffuculties that research has studied, and the effects of this teaching on the students’ mathematical development and learning. The method for this study is a systematic review, where 30 research studies are charted and analyzed. The field of research is surveyed, followed by a profound analysis. The results of the study indicates that there is a great variety in the use of digital tools. The study shows that digital tools are used by letting students follow instructions and solve mathematical problems, for teaching with virtual manipulatives, as accommodations and support tools, for communication and feedback, for game-based learning and for increasing the amount of mathematical practice and repetition. The overall results indicate positive effects of teching with digital tools on mathematical learning and development of students in mathematical difficulties. The results also indicate that the teaching methods in the research studies are mainly based on letting the students interact with the digital tools on their own. This result is discussed based on a sociocultural perspective on knowledge and learning. Implications for further research and practice are discussed.

Hur kan man undervisa med det digitala verktyget Excel inom matematiken på ett effektivt sätt? Forskningens teorier visar att för att lyckas måste undervisningen planeras och genomföras med ett tydligt syfte om hur det digitala verktyget ska användas för att skapa lärande. Det som krävs är att läraren har kunskaper inom samtliga av de tre delarna ämnesinnehåll, det digitala verktyget och pedagogisk förmåga samt hur de ska integreras. Utifrån forskningens teorier har jag planerat och genomfört två lektioner inom statistik för årskurs sju, för att undersöka hur elever upplever undervisning och lärande med digitala verktyg. Metoden som har valt för att påvisa om digitala verktyget påverkar elevers upplevelse av undervisningen är experiment. Halva klassen har arbetat med det digitala verktyget Excel och den andra halvan med papper och penna. För att undersöka skillnaderna mellan grupperna har jag genomfört en enkätundersökning och intervjuat den delen av klassen som arbetade med Excel och hela klassen har gjort en avslutningsuppgift. Eleverna upplever att undervisningen med digitala verktyg är motiverande med hög delaktighet och att de får mycket skolarbete gjort. Studien visar inte att elevernas upplevda lärande påverkades av undervisning med digitala verktyg. / <p>Matematik</p>

Skapande i olika former är något som vi människor hållit på med under en lång tid. Att skapa musik är också något som musikundervisningen i skolan ska syfta till. Så väl skolan som samhället håller på att digitaliseras allt mer vilket lett till att skapandet i musikundervisningen numera ofta sker med iPads. Så är åtminstone fallet på den skolan som jag besökt i Stockholm där jag intervjuat tre elever i årskurs 9 i en fokusgrupp. Målet med intervjun var att få en djupare inblick i elevernas tankar och upplevelser kring musikskapande med iPad. Syftet med denna studie är således att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever iPad som musikskapande verktyg. Via en kvalitativ forskningsmetod har datainsamlingen från fokusgruppen analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten pekar på att eleverna till övervägande del upplever iPad som positivt och att det är ett självklart redskap att skapa musik med. Dock visar resultaten att användandet av iPad minskar möjligheten att samarbeta i musikskapandet och att grupparbeten är svåra.

Information technology has become an important part of our lives and all kinds of digital tools have been widely used in different areas of our society. Previous research shows that Swedish schools have received more attention and resources for developing knowledge about how information technology and digital tools benefit teaching and learning in comparison with a few years earlier, especially language learning (Skolverket, 2011). The aim of this thesis is mainly to study how teachers in Sweden are using digital tools in teaching Chinese. This thesis is based on a social-cultural perspective of learning as well as the four functions of IT in language teaching (Svensson, 2008). For collecting data, a mixed method with survey and interview was used. The outcome shows that teachers are using digital tools in different learning areas with different approaches. The frequency of using IT in teaching Chinese varies from one teacher to the other. A lack of time and resources prevent teachers from increasing using digital tools. In addition, teachers require more training programs in both IT and pedagogy in order to facilitate the utilization of IT in Chinese teaching.

Syftet med studien är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra sex förskollärares uppfattningar om surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet. Utifrån syftet har tre frågeställningar konkretiserats vilka fokuserar på vad förskollärare uttrycker att surfplattan används till, hur den används samt vilka för- och nackdelar förskollärare uttrycker finns med användandet av surfplattan. Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare för att besvara syfte och frågeställningar. Den teoretiska utgångspunkten är didaktik vilket legat som grund för utformningen av hela arbetet. Resultatet av studien visar att förskollärarna uttrycker en generellt positiv inställning till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan men det finns skillnader i det pedagogiska arbetet med det digitala verktyget. Alla förskollärarna använde sig av informationssökning och pedagogisk dokumentation i undervisningen. Majoriteten använde också film och pedagogiska spel men det urskildes ett visst motstånd kring detta. Några av förskollärarna använde också surfplattan för skapande syfte där surfplattan var ett verktyg för undersökande tillsammans med barnen. Alla förskollärare poängterade vikten att vara närvarande i användandet av surfplattan där samlärande i små grupper var den främsta metoden. Några av de för- och nackdelar som synliggjordes i studien var surfplattans lättillgänglighet och förmåga att skapa lärande, glädje, beroende och konflikter.

Matematikämnet har på senare tid fått en allt större uppmärksamhet, inte minst genom de resultat som publicerats i samband med de internationella undersökningarna PISA och TIMMS. Skolverkets intentioner att skapa ett större fokus kring de förmågor som presenteras i kursplanen och ämnesplanen i matematik har öppnat upp för att den formativa bedömningen alltmer kan ta plats inom dagens pedagogiska praktik. Samtidigt finns en mängd digitala verktyg att tillgå som försöker tillfredsställa och mätta behovet av effektiva lärmetoder för elever med olika förutsättningar och inställningar till matematikämnet, som behöver få hjälp i rätt riktning i sin kunskapsutveckling. Bland dessa märks det interaktiva och digitala verktyget Kunskapsmatrisen. Detta självständiga arbete syftar till att belysa hur matematiklärare vid ett gymnasium (i en mindre svensk stad/kommun), en utbildningsenhet, upplever Kunskapsmatrisen, ett verktyg som får tjäna som exempel på ett digitalt hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden. Det gör jag genom en enkätundersökning med tillhörande analys där jag gör jämförelser med dels Kunskapsmatrisens egen användarundersökning, dels med en elevundersökning utförd på Ystad gymnasium. Dessutom har jag genomfört en efterföljande intervjustudie med syfte att främst besvara frågan hur matematiklärare på ett svenskt gymnasium använder Kunskapsmatrisen. Det framkommer i min enkätundersökning att lärarna både värdesätter verktyget och tror att Kunskapsmatrisen kommer bidra positivt till resultaten på nästkommande nationella prov (2017). Vidare visar enkätstudien att lärarna tror att eleverna uppskattar verktyget och att så är fallet får man även en tydlig antydan om i Ystad gymnasiums enkätundersökning. Det framkommer också klart att lärarna i min enkätundersökning upplever att Kunskapsmatrisen spar tid, vilket även Kunskapsmatrisens egen underökning visar. Min intervjuundersökning visar att tidsbesparingen främst härrör från möjligheten att med hjälp av den i systemet ingående uppgiftsbanken skapa prov och diagnoser som tar hänsyn till balansen mellan de olika förmågorna och kunskapsnivåerna (i en matris). Verktyget kan även fungera som en slags formativ och digital hjälplärare till eleverna genom sina videolänkar och feedbacksystem och på så sätt hjälpa dem att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med digital teknik i sin undervisning. Jag vill också se hur de tolkar och tar sig an de nya direktiven från Skolverket som handlar om digital kompetens. Mina grundläggande frågeställningar: Hur väljer slöjdlärare att tolka de tillägg som handlar om digital kompetens i styrdokumenten? Hur arbetar slöjdlärare med digitala verktyg och maskiner i sin undervisning? 
 Vilka appar och program skulle man kunna använda sig av i undervisningen? 
 Tycker slöjdlärare att det krävs mer pengar för att kunna arbeta med modern teknik i skolan? 
 För att studien ska leda till evidensbaserad praktik har jag valt att intervjuat fem slöjdlärare samt att jag har lagt ut ett frågeformulär till verksamma slöjdlärare via Facebook. Jag har gjort djupintervjuer, intervjun sker en längre stund där jag diskuterar ett visst ämne. 
 Mitt resultat visar stora skillnader på hur man kommer till att arbeta med digital teknik i skolan samt skillnader i kompetens och tillgänglighet. Det är tre viktiga faktorer som spelar oerhört stor roll för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Genom arbetets gång har viktiga funderingar klarnat och jag har fått svar på mina fyra huvudfrågor, samtidigt som nya funderingar växt till liv. Jag funderar på om det verkligen blir en likvärdig utbildning när lärare tolkar det centrala innehållet så olika och om den här revideringen verkligen gör att vi närmar oss varandra eftersom tolkningsutrymmet är så stort.

Den här studien handlar om pedagogers kompetens och förhållningssätt kring lärplattan som ett verktyg i förskoleverksamheten. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod där fem förskollärare har intervjuats. Alla de intervjuade är verksamma på olika förskolor i Mellansverige. Intervjuerna har haft fokus på hur förskollärare använder lärplattor i verksamheten även vilka möjligheter och svårigheter de ser i användandet. Fokus har även legat i hur de tänker kring en revidering av förskolans läroplan med fokus på digitala verktyg som ska få en tydligare skrivning. Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskaper om hur förskollärare ser på sin kompetens och sitt förhållningssätt till att använda lärplattan i förskoleverksamheten. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna uttrycker ett behov av fortbildning inom ämnet lärplattan. De uttrycker att de inte har den kompetens de vill för att använda lärplattan tillsammans med barnen. I intervjuerna framkom det att lärplattan används främst som dokumentationsverktyg hos förskollärarna. Flera av de intervjuade använde lärplattan för att ta vara på barnens intressen och utforska och söka svar i samspel med barnen. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och våra egna tankar kring lärplattan som pedagogiskt verktyg.