No description available.

Denna uppsats syftar till att belysa lågstadielärares (årkurs 1 till 3) tolkningar av skrivelsernagällande programmering i kursplanen för matematik, med fokus på lärares definition av programmering samt dess funktion i matematikundervisningen. Studien är kvalitativ och utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen. Därav skedde datainsamlingen via semistrukturerade intervjuer, vilka sedan transkriberades för att avslutningsvis tolkas och analyseras utifrån en fenomenografisk analysmodell. Studien baserades på tidigare forskning samt fem lärarintervjuer och utgick därav från ett lärarperspektiv. Resultaten påvisade följande slutsatser gällande fem lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter av programmering i förhållande till matematikundervisningen. Först och främst beskrevs matematikens karaktär utifrån ett brett och mångsidigt synsätt. För det andra hade respondenterna erfarenhet av att använda visuella programmeringsspråk så som Scratch, samt fysiska robotar som till exempel Blue-Bots och Dash och Dot. Programmering definierades som ett processarbete utifrån ett problemlösnings, kommunikativt- eller analytiskt perspektiv. Vidare ansåg respondenterna att följande matematiska förmågor stöds: problemlösnings-, kommunikations-, resonemangs- och räkneförmågan, vilka relaterades till begrepp och tillvägagångssätt inom datalogiskt tänkande.Införandet av programmering i läroplanen motiverades utifrån rådande och kommande samhällsutveckling. Det digitaliserade samhället kräver att skolan utvecklar elevernas digitalakompetens vilken de behöver för att leva och verka i samhället. Fortsättningsvis saknades en väletablerad diskurs gällande införandet av programmering i läroplanen inom såväl arbetslaget och skolenheten. Avslutningsvis betonades vikten av att våga pröva införa programmering i matematikundervisningen och att se misslyckanden som ett lärandetillfälle.

Studiens syfte är att få en inblick i hur förskollärare beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan och vad dessa verktyg kan få för betydelse för barns utveckling och lärande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens valda teoretiska utgångspunkt. Kvalitativa intervjuer med sju förskollärare på fem olika förskolor i ett samhälle i norra Sverige har genomförts och dokumenterats via ljudinspelning och anteckningar. Transkribering och analys av intervjuerna kom att synliggöra vissa återkommande teman som kom att bli relevanta aspekter att ta hänsyn till och diskutera kring. Resultatet av studien visade på en övergripande positiv bild av digitala verktyg i förskolan men även vikten av att förhålla sig kritisk och använda dem med försiktighet, att inte låta det ena ta över det andra. Majoriteten av förskollärare var överens om att de digitala verktygen möjliggjorde lärande och utveckling i form av den variation av lärande som digitala verktyg kan föra med sig, samt de många samtal och reflektioner som dokumentation kan föra med sig. Utifrån resultatet dras slutsatsen att digitala verktyg och dess användning i förskolan baseras på förskollärares egna intresse för dessa och speglar därmed barns villkor att möta och utforska dess möjligheter.

Det har skett några studier av läroböcker för matematik i Sverige och andra länder. Studierna fokuserar på olika områden i läroböckerna och visar att i vissa områden sker det ingen utveckling alls och i andra verkar det hända mycket. Då det har skett en utveckling i den digitala världen syftar denna studie till att visa hur användningen av digitala verktyg utvecklas över tid i läroböcker. Undersökningen kollar på antalet gånger och i vilka sammanhang digitala verktyg nämns eller används inom taluppfattning/aritmetik och algebra för kurs 1b. För att undersöka detta har två lärobokserier som har böcker publicerade innan och efter 2011 valts ut. Läroböckerna undersöks med hjälp av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det sker en utveckling i hur ofta digitala verktyg nämns och används och att sammanhangen ofta är densamma. Det sker också störst utveckling mellan utgåvorna när det är förändringar i kursplanerna jämfört med om det släpps en nyutgåva baserat på kommentarer från lärare. / Through the years there have been some studies on mathematics textbooks in Sweden. The studies have different focus when they study the textbooks. Earlier studies show that depending on what you study they finds that there are none to some change in the textbooks. Because there has been a development in the digital world this study focuses on the development of use of digital tools in the textbooks for mathematic in Sweden. This study uses content analysis to analyse how often digital tools is mentioned or used in number sense/arithmetic and algebra for course 1b in Swedish upper secondary school. The results show that there is a development in how often digital tools are used in the textbooks but that the context often stay the same. The biggest different is also to be found when a new syllabus is introduced compared to when a new edition is based on teacher comments.

Både samhället och skolan blir allt mer digitaliserad. Tillgången till digitala verktyg i skolan har ökat, men användningen av dem har inte ökat lika mycket. Det finns skillnader i användningen mellan olika ämnen och matematiken är ett av de ämnen med lägst användning av digitala verktyg.   Studiens syfte var att ta reda på vilka svårigheter lärare upplever kring digitaliseringen av matematikundervisningen. I studien svarade 81 lärare som undervisar i matematik i årskurs 4–6 på en enkät om utmaningar och hinder i digitaliseringen av matematikundervisningen.     Resultatet visar att inställningen till att använda digitala verktyg i matematikundervisningen är positiv bland lärarna, men att det även finns svårigheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. De svårigheter som framkommer tydligast är digitala verktyg som krånglar, distraktioner i form av sociala medier och spel, brist på planeringstid och svårigheter med att hitta lämpliga appar och program. / Both society and school are becoming increasingly digitalized. The access to digital tools has increased, but their use has not increased as much. There are differences in the use in different subjects and mathematics is one of the subjects with the lowest use of digital tools.   The purpose of the study was to find out what difficulties teachers experience regarding the digitization of mathematics education. In the study, 81 teachers who teach mathematics in grades 4–6 responded to a survey about challenges and obstacles in the digitization of mathematics education.   The result shows that the attitude towards using digital tools in mathematics education is positive among teachers, but that there are also difficulties in using digital tools in mathematics education. The most obvious difficulties are malfunctioning digital tools, distractions in the form of social media and games, lack of time for planning and difficulties in finding suitable apps and programs.

I samband med digitaliseringsprocessen av skolan blir lärarna tvungna att utveckla sitt arbete med skrivundervisningen i svenska. Lärarnas relationer med elever ändras då de använder digitala verktyg. För att upprätthålla relationen till eleverna krävs det att lärarna kan hantera digitala verktyg. Syftet med den här studien är att ur ett relationellt perspektiv genom Aspelins relationella kompetenser kartlägga åländska grundskolelärares användning av digitala verktyg för återkoppling i samband med skrivundervisning. En kvalitativ studie har gjorts med hjälp av åtta intervjuer, insamling av elevtexter med lärares återkoppling samt en enkät. Resultatet visar att digitaliseringen har ändrat arbetet med skrivprocessen genom att olika moment inte används på samma sätt som tidigare. Slutsatsen i studien är att synliggöra speciellt fyra aspekter av svensklärares digitala återkoppling i samband med elevers skrivprocesser. Det rör sig om betydelsen av tid, teknisk utrustning, lärares digitala kompetens och engagemang samt asynkron och synkron kommunikation.

Digitaliseringens utveckling inom hemtjänsten går framåt och förhoppningen är attkunna öka möjligheter och effektivitet i arbete och välfärd. Med hänsyn tillutvecklingen inom hemtjänsten, var en studie relaterat till hemtjänstpersonalsuppfattningar om digitalisering aktuellt. Därför är syftet med denna studie attanalysera hemtjänstpersonals upplevelser av digitaliseringen av verksamheten för attskapa en djupare förståelse för både positiva och negativa effekter av att införadigitalisering inom äldreomsorgen. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats ochhar genomsyrats av ett induktivt förhållningssätt. Utgångspunkten för studien var enkvalitativ forskningsansats där sju semi-strukturerade intervjuer låg till grund för detempiriska materialet. Urvalet bestod av individer som arbetade inom hemtjänsten.Resultatet visade att det fanns positiva och negativa attityder gentemot digitaliseringoch att lärandet om de digitala verktygen kan påverkas av utbildning, erfarenhet,samarbete och användande. Resultatet visade även att digitaliseringen kan leda tillpositiva eller negativa effekter för tryggheten, säkerheten, kommunikationen,arbetsmängden och effektiviteten. En slutsats som framkom i studien var atteffekterna och attityderna till digitalisering kan påverkas beroende på om de digitalaverktygen är funktionella.

Abstract The purpose of the study was to identify opportunities and challenges with the HR’s use of digital communication. Based on the study’s sub-purpose, we wanted to shed light on potential prospects and present solutions to identified opportunities and challenges. The study’s question was designed to: What opportunities and challenges are there with the HR function’s use of digital communication? To answer the study’s purpose and question, a qualitative study with a inductive research approach was conducted. The conclusion we reached was that it requires the ability and knowledge for the HR to deal with the challenges that comes with the digital development of society and to gain access to the opportunities offered by digital communication. It is only when the challenges are handled correctly and actively worked with, that the HR’s use of digital communication can be successful. By working on the basis of the solutions the study resulted in creates good conditions for the HR to take advantage of the possibilities of digital communication. Keywords: Digital communication, Human Resource, digital tools, communication channels, opportunities, challenges, prospects and solutions.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder förskollärare beskriver i arbete med digitala verktyg i förskolans undervisning. Genom ett didaktiskt perspektiv synliggörs förskollärares tankar kring ämnet och studien lyfter ramfaktorer som påverkar förskollärarnas möjlighet till att undervisa med digitala verktyg. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare från olika förskolor i två olika kommuner för att samla in data och få svar på studiens forskningsfråga. Resultatet visar att förskollärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i förskolans undervisning, både som ett medel att nå lärande inom olika ämnen men även som ett eget ämne med ett eget lärandeinnehåll. Dock finns viss motsättning mot att använda digital teknik i undervisning med förskolans yngsta barn. Resultatet visar att olika faktorer påverkar förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning kopplat till digitala verktyg, dessa faktorer är både beroende av förskollärarnas egna förhållningssätt och deras tankar och intresse för digitala verktyg men också beroende av de förutsättningar som ges från förskolornas huvudmän och rektorer i form av planeringstid, kompetensutveckling samt resurser i form av digitala verktyg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan användandet av mobiltelefoner har på textskrivande i svenskundervisningen för elever i årskurs 7–9. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att kartlägga kunskapsläget. Tidigare forskning visar att ett mobiltelefonförbud kan höja i synnerhet de svaga elevernas resultat i skolan, men också att digitala verktyg kan användas för att förbättra elevernas resultat inom vissa delar av språkinlärningen såsom stavning och grammatik. Resultaten visar att de flesta lärare tillåter viss användning av mobiltelefoner i klassrummet, men att eleverna föredrar att använda datorer framför mobiltelefoner för skolrelaterade uppgifter. Litteraturstudien visar också på avsaknaden av forskning inom området. Studier där mobiltelefoner används på ett integrerat sätt i svenskundervisningen skulle behövas för att få ett tillförlitligare resultat. / <p>Svenska</p>