Syftet med denna undersökning är att undersöka hur elever använder det matematiska innehållet i olika digitala verktyg. För att få svar på detta har observationer och enkätundersökningar gjorts. Resultaten har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där användningar av digitala verktyg kan vara ersättande, förstärkande och transformerande. Resultaten visar att digitala verktyg kan vara ersättande i vissa avseenden och förstärkande eller transformerande i andra.

Digitala verktyg/Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett aktuellt område som är i ständig utveckling. Denna utveckling tycks dock ha stannat av inom förskolans verksamhet där det i nuvarande läroplan (Läroplan för förskolan 98 rev. 2016) inte finns några tydliga mål som berör digitala verktyg/IKT. Under verksamhetsförlagd utbildning har vi mött mångapedagoger som uttryckt en osäkerhet kring arbetet med de digitala verktygen och hur det ska implementeras i verksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger upplever arbetet med digitala verktyg iförskolan. Avsikten med studien är att utläsa variationer i pedagogers upplevelser för att kunna förstå fenomenet digitala verktyg/IKT inom förskolans verksamhet. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med self-report som redskap för att få frampedagogernas upplevelser. Studien har utförts med hjälp av sammanlagt 13 pedagoger från tvåolika förskolor. I studien har vi valt att utgå ifrån två olika teorier: variationsteorin och affektteorin. Resultatet visar att pedagogers upplevelser kring arbetet med digitala verktyg/IKT varierar. Arbetet upplevs spännande, en tillgång, en rolig utmaning och nödvändigt i förskolansverksamhet. Det uttrycks också en osäkerhet, ett ointresse, brist på kunskap och inspiration inför arbetet med digitala verktyg/IKT. Den slutsatsen vi kommer fram till i studien är att pedagoger efterfrågar kompetensutveckling inom området. De affekter pedagoger har inför arbetet med digitala verktyg/IKT påverkarbarns lärande och vilka affekter de, genom pedagogerna, får för området.

Syftet med den här fallstudien var att se hur några lärare och elever i årskurs 1-3 arbetar med flipped classroom och vilken inställning de har till arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Studien gjordes som en kvalitativ undersökning där både intervjuer, klassrumsobservationer och enkätundersökningar har använts för att ta reda på lärarnas och elevernas personliga uppfattningar och erfarenheter. Resultatet visade på att flipped classroom gav möjlighet till en mer varierad och individuell undervisning som kan öka elevernas kunskaper och motivation. Arbetssättet frigjorde lektionstid som kunde användas till fler diskussioner och mer praktiska övningar, aktiv studietid och ett ökat socialt samspel. Lärarna upplevde att eleverna hade en större iver och lust att lära i klassrummet när flipped classroom användes. Studiens slutsatser är att flipped classroom med fördel kan användas för elever i årskurs 1-3, men att variation i arbetssättet är nödvändigt för att kunna förmedla den motivation, lust och glädje som finns inom matematiken.

I dagens samhälle används Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) på olika sätt och fritidshemmet ska följa med i utvecklingen av omvärlden. Fritidshemmet ska även utgå från elevernas behov och intressen. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur pedagoger inom fritidshem använder IKT som verktyg för elevers meningsskapande, välbefinnande och utveckling i fritidshemmets verksamhet. Följande forskningsfrågor fokuseras: Hur beskriver pedagogerna vad elever gör med de digitala verktygen? Vilka faktorer beskriver pedagogerna som viktiga om IKT ska användas på fritidshem? Hur beskriver pedagogerna sin kompetens i att arbeta med IKT på fritidshem? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som har sitt ursprung i Lev Vygotskijs teorier gällande utveckling, språk och lärande. En etnografisk ansats samt en kvalitativ metod har valts och empirin är således inhämtad med hjälp av observation samt semistrukturerade intervjuer. Resultaten redovisas utefter våra tre forskningsfrågor. Resultaten grundar sig i empirin vilket samlades in genom observation och genom de semistrukturerade intervjuerna. Resultaten visar att pedagogernas intresse och tillgång till tid och digitala verktyg styr hur mycket de arbetar med IKT i verksamheten. Det framkommer även att surfplattan har fått en stor roll i dagens fritidshem eftersom den är smidig och lätt att bära med sig för att dokumentera och användandet har ökat markant de sista åren.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka tio pedagogiska matematikaplikationer, utifrån frågeställningen: Vilka matematiska förmågor tränas i ett urval av pedagogiska matematikaplikationer? För att undersöka syftet används en deduktiv-metod. Resultatet redovisas genom en tabell och ett diagram som sammanfattar vilka förmågor applikationerna innehåller. Det visade sig att applikationerna tränar en eller flera matematiska förmågor. Slutsatsen är att applikationer är användbara i undervisningen men inte självständigt utan lärarens stöd och kompetens är essentiellt. Dessutom ger applikationer elever möjligheten att utveckla matematiska förmågor på ett lekfullt och motiverande sätt.

Statistik och forskning visar att internet och mobiltelefonens närvaro ökar allt mer i samhället och är idag en del av mångas vardag. I och med ökningen fattade Skolverket ett beslut 2016, som tillades i läroplanen 2018, om hur IT-användningen i skolan ska se ut, för att skolan ska kunna möta upp de krav som samhället ställer på barnens digitala kunskaper efter avslutad skolgång. Många skolor försöker tillgodose Skolverkets krav genom att förse eleverna med digitala verktyg. Parallellt med digitaliseringen sjunker elevernas skrivkompetenser allt mer (Skolvärlden 2020). Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken funktion digitala verktyg har vid högstadieelevers skrivande inom svenskämnet. För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har metoden systematisk litteraturstudie använts, där svaret främst sökts i befintlig forskning. För att komma åt relevant litteratur har sökningar i olika databaser genomförts, texternas titlar och abstracts har lästs och därefter har den utvalda litteraturen lästs i sin helhet. Litteraturen har kritiskt granskats och sammanställts inom studiens område. Informationen som hämtats i litteraturen bygger på vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga rapporter. Som ett komplement till databassökningen har strategisk sökning i Svenska med didaktisk inriktnings konferensprotokoll genomförts. Resultatet visar att eleverna är positivt inställda till användandet av digitala verktyg i skolan, deras engagemang och intresse för lektion och uppgift ökar. Eleverna utvecklar självständighet informationssökande och stavningshjälpen leder till att de inte behöver be läraren om hjälp. Genom digitala verktyg kan de skriva fortare, generera högre läsbarhet, enklare strukturera, redigera och ändra, lägga till eller ta bort. Skriva längre texter än om det varit för hand och kvalitén på texterna blir inte lägre än vid handskrift. Digitala verktyg bistår eleven med korta pauser genom att de kan surfa på sociala medier eller spela något spel så de för en kort stund kan lämna verkligheten och hämta energi innan de ska fortsätt arbeta. De slutsatser som kan dras av denna studies resultat är att elevens digitala kunskap är avgörande för hur det digitala verktyget kommer inverka i hens skrivprocess. Genom kravet från Skolverket kan en andra slutsats dras som är att eleven således lär sig hantera de digitala verktygen på ett sätt som bistår dem i sitt arbete. Således blir eleverna förberedda med tillräckliga digitala kunskaper inför samhället och arbetslivet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och hur de anser att det fungerar samt vilket behov av kompetensutveckling som pedagoger anser sig ha för att kunna genomföra ett bra digitaliseringsarbete för att främja barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån forskning och litteratur om språkutveckling och digitala verktyg samt styrdokument. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturell teori använts. Med hjälp av en enkätundersökning har data samlats in från 98 pedagoger. Resultatet av studien visar att många pedagoger ser möjligheter med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling samt har kunskaper om hur detta kan gå till samtidigt som en stor andel av pedagogerna uppgav att de saknade kunskaper inom området och därför önskade mer kunskap om digitaliseringens möjligheter. Slutsatser kan dras om att arbetet med att främja barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg kräver kompetenta pedagoger vilka i sin tur kan vara i behov av stöd och vägledning för att de ska kunna genomföra uppdraget. Att rektorer lyssnar på pedagogernas önskemål om struktur gällande digitalisering kan vara en viktig del i detta.

Denna studie omfattar erfarenheter som uppstår när en elev med särskilt behov får ta del avdigitala verktyg som hjälpmedel i undervisning. Arbetet grundar sig i en deltagandeobservation samt fem intervjuer om fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan, medfokus på visuella metoder via digitala verktyg som stöd för elev med NPF. Det hela bearbetasgenom en fenomenografisk ansats där slutsatser även har representerats visuellt som ettkonstverk i ett pedagogiskt forum på Konstfack. Genom inkludering som teori vill dennastudie bidra med en diskussion om hur digitala verktyg kan vara ett stöd för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien utgår från att digitala verktyg har en relationtill ämnet bild eftersom de visuella metoderna via digitala verktyg grundar sig i bildteknikersom går att använda som undervisningsmetoder i alla ämnen. Därmed använder sig studien aven visuell metod för att gestalta erfarenheterna kring neuropsykiatriska funktionsvariationer iett konstverk som skapas digitalt med en ritplatta.Studien resulterar i kännedom om erfarenheter kring visuella ledtrådar som hjälpmedel genomfenomenet användandet av digitala verktyg i skolan kopplat till forskning och en inkluderandelärmiljö. Relevanta elever och pedagoger har deltagit som informanter i denna studie genomatt svara på intervjufrågor. Analysen sammanställer det empiriska materialet i kategorierna:Inkludering, digital kompetens och sociala samspel/utsatthet. Studien påvisar att digitalaverktyg har en viss påverkan i skolan som berör elevers studieförmågor och trivsel. Dettabaseras på elever och pedagogers erfarenheter i helhet kring själva fenomenet användandet avdigitala verktyg i skolan.

Datorplattor har i dagens samhälle en hög status och är något som många kommer i kontakt med till vardags och interagerar med. På grund av detta har den senaste läroplanen för förskolan dessutom uppdaterats och innehåller mer kring användningen av digitala verktyg än den föregående läroplanen. Barn ska i förskolans utbildning, enligt den gällande läroplanen, erbjudas möjligheter till att utveckla digital adekvat kompetens. Det betyder att barn ska få chanser till att utveckla de kunskaper som de behöver för att kunna möta de digitala verktygen som de stöter på i deras vardag. Denna studie har som syfte att ta reda på hur förskollärare resonerar kring användningen av datorplattor och barns delaktighet vid användningen av datorplattor. Studien ska redogöra för hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolans verksamhet och hur detta påverkar barns samspel och samarbete.Metoden som användes för datainsamling var semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärarna resonerar och använder sig av digitala verktyg i förskolans verksamhet. Intervjuerna skedde via videosamtal och skriftligt via mejl med förskollärare i olika kommuner i Sverige. Resultaten i studien har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt, med fokus på datorplattor som ett kulturellt redskap som medierar och stöder lärande (scaffolding).Resultaten i studien visar på hur olika förskollärare arbetar med de digitala verktygen, och hur de får med barnens delaktighet i detta arbete. Majoriteten av förskollärarna uttryckte att de tyckte arbetet med datorplattor ska ske som ett kompletterande verktyg i deras undervisning och att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte i den pågående aktiviteten med datorplattor. Studiens resultat har lett in till en diskussion om hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolan. Diskussionen har varit i relation till den tidigare forskningen som behandlat arbetet med datorplattor i förskolans verksamhet och studiens forskningsfrågor.

Det finns en ständigt pågående digital utveckling i Sverige och världen vilket medför ett krav på skolor och lärare att anpassa undervisningen och implementera digitala verktyg. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka digitala verktyg grundskollärare använder sig av i sin naturorienterande ämnesundervisning och vilken digital kompetens de bör ha för att kunna använda dessa. Litteraturstudien baseras på åtta olika artiklar som kommer från olika delar av världen och behandlar olika sorts urval. Det de har gemensamt är att de på något sätt undersökt det digitala genomförandet och kompetens som lärare inom naturorienterad ämnesundervisning har. Studiernas resultat visade att de digitala verktyg som används är både fysiska, såsom interaktiva whiteboardtavlor, datorer, iPads och digitala mikroskop, men även mjukvaror som anteckningsböcker och e-böcker. Resultatet visade även att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning behöver en god digital kompetens och kunskap om hur de använder digitala verktyg där Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) kan vara ett bra ramverk. Slutsatsen är att lärare överlag behöver mer digital kompetens om hur de ska kunna implementera det digitala i sin undervisning på ett givande sätt. Vi kommer ej fram till ett svar på vad för mer specifik digital kompetens lärarna behöver. Dock visar artiklarna att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning som kan hantera det digitala på ett bra sätt och har rätt resurser skapar en bättre miljö för lärande och ett större engagemang hos eleverna.