Digitalisering och digitala verktyg har fått allt större utbredning i samhället och skolväsendet. Skärmar är idag en självklar del av många människors liv och skärmläsning likaså. Mobiler, bärbara datorer och surfplattor används nästan dagligen tack vare deras smidighet och funktionalitet. Med ökningen av skärmar i samhället ökar dessutom läsningen på skärm och digitaliseringen i skolan. Därför är det viktigt att framtida lärare förstår vilka effekter digitala verktyg och digital läsning har, särskilt när det kommer till läsning och läsförståelse. Vidare är det nödvändigt att förstå vilka psykologiska och kognitiva effekter skärmen har, särskilt bland barn och unga. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskningen säger om elevers skärmläsning i en undervisningskontext och hur lärares attityder och förhållningssätt till digitala verktyg påverkar undervisningen Vi har därför undersökt modern forskning (2005–2020) och analyserat deras resultat. Resultaten visar att läsning på papper är att föredra men att en ökad digitalisering är oundviklig. Det är därför av betydande vikt att framtida lärare vet hur de skapar de förhållanden som krävs vid användning av digital läsning. Ökningen av digitala verktyg och digital läsning har skapat olika tankar och åsikter hos lärare och tycks även försvåra lärares arbete och fortsatta undervisning. Det krävs mer än bara digitala kompetenser. Läraren behöver på ett pedagogiskt sätt kunna införliva teknologin för att kunna utveckla elevers kunskaper. Forskning visar att lärares inställning och attityd är mycket avgörande om digitalisering är framträdande i klassrummet eller inte. Resultaten visar att många av dagens lärare är för den traditionella undervisningen med papper och bok men samtidigt finns det lärare och forskare som bejakar utvecklingen av teknologin och påstår att det finns möjligheter med moderna inslag i undervisningen.

All teknikundervisning i Sverige innehåller digitalisering. Forskning visar att tekniklärare uppfattar digitaliserad undervisning på olika sätt, och att den påverkar lärandet och elevernas motivation. Skolverket (2017) anser att digital kompetens inte bara är ett medel för teknisk utveckling utan även ett mål i teknikprogrammet. Syftet med studien är således att fördjupa kunskapen om hur digitaliseringen i teknikundervisning uppfattas av lärare på några gymnasie-och högstadieskolor, i relation till lärares digitala kompetens och elevers motivation och delaktighet. Studiens undersökningsmetoder innebar tre olika delstudier, en kvantitativ lärarenkät, elevenkät, och kvalitativ intervjuundersökning, som tillsammans besvarade studiens syfte och frågeställningar. I lärarenkäten deltog 191 lärare, i elevenkäten 69 elever och i intervjuerna 9 lärare. Av 191 lärare i lärarenkäten deltog 46 tekniklärare varav 15 behöriga och 8 obehöriga gymnasietekniklärare. Resultaten visade att majoriteten av behöriga och obehöriga lärarna kände behovet att utveckla sina egna och elevernas digitala kompetens under Covidpandemin. Deras digitala kompetens påverkas definitivt av hur de använder och begriper vissa modeller i undervisningen såsom TPACK-modellen, Gidlunds modell om relationer till tekniken och Skolverkets mall om fyra aspekter till digitala kompetens. Fler behöriga, än obehöriga lärare, använde inte alls TPACK-modellen i undervisningen, medan fler obehöriga än behöriga, kände till Skolverkets mall om digitala kompetens. Däremot känner inga lärare av brist i tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper vid digitaliserad undervisningsplanering och genomförande enligt modellen TPACK. Inga av de intervjuade gymnasie- och högstadietekniklärarna har överordnade och aktiva relationer till tekniken enligt Gidlunds modell. Enligt enkäterna tyckte nio av tio elever att lärarens höga digitala kompetens förbättrar deras motivation och lärande, medan fler behöriga (55%) än obehöriga lärare (17%) tänkte att elevernas låga digitala kompetens påverk arundervisningen. Slutsatsen som kan dras ur denna studie är att tekniklärarna hela tiden behöver uppdatera sina uppfattningar och sin digitala kompetens eftersom en bättre förståelse av digitalisering utvecklar förståelsen för lärarrollen, och leder till elevmotivation och bättre teknikundervisning

Digitalisering och digital kompetens är två begrepp som ofta förekommer på olika håll i samhället, och så även i skolans värld. Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare på mellanstadiet använder sig av digital tillämpning i skolundervisningen. Studien undersöker även vad digitalisering av skolan och undervisningen har inneburit för SO-lärare på mellanstadiet. Begreppet digital kompetens utforskas även och vad det innefattar för de lärare som deltagit i studien. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer som genomfördes och baserades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visar på att informanterna har olika uppfattning över om digitaliseringen har gynnat SO-undervisningen, men trots detta är informanterna överens om att undervisningen i alla fall har blivit smidigare att genomföra med hjälp av digitala verktyg. Innebörden och betydelsen av begreppet digital kompetens rådde det konsensus över mellan informanterna. Informanterna lyfter förmågan att kunna söka information på nätet, källkritik, hantering av digitala verktyg, samt vett och etikett på vad som ingår i en digital kompetens. Trots detta var deras definition inte helt i linje med internationella riktlinjer för samma begrepp som även identifierar problemlösning i anslutning till digitala verktyg som en femte förmåga.

Våra svenska läroplaner, kursplaner och ämnesplaner har sedan den 1 juli 2018 ett ökat fokuspå digital kompetens. Målsättningen med detta är att tydliggöra skolans uppdrag att stärkaelevernas digitala kompetens då skolvärlden utgör en central roll för den fortsatta ledningenoch utvecklingen inom området. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studeragymnasieelevers upplevelser av för- och nackdelar i hur de digitala verktygen används iundervisning och i hemmet, och hur detta påverkar deras uppmärksamhet och inlärning. Datasamlades in med hjälp av en enkätundersökning. Både primärdata från enkätundersökning ochsekundärdata (litteratur, artiklar och teori) har använts som verktyg i den analytiska delen avstudien. Enkätsvaren bearbetades både kvantitativt och kvalitativt beroende på om det rörde sigom slutna eller öppna frågor. Studiens resultat bidrar med svar på de möjligheter ochutmaningar som implementering av digitala verktyg i undervisningen för med sig. Debelöningar som eleverna får genom att de använder sina skärmar är oftast omedelbara, men intelångsiktigt meningsfulla. Däremot är lärande och bildning meningsfullt, men också något somkräver strävsamt arbete och med belöningar som oftast dröjer. Genom att stärka både lärare ochelevers kunskap och inflytande om digitala verktyg i undervisning kan lärarna ta kommandotöver vad de erbjuder eleverna på skärmarna och på så vis göra de digitala verktygen till enresurs snarare än ett hinder i undervisningen.

The aim of this thesis was to gain insight into how children's librarians, at public libraries, work to promote reading towards children between the ages of 6 and 16. The two main purposes were to study the view of reading and investigate how they   approach the multimodal world where digital media and tools make a complement to traditional media and how the work with  them can be related to reading motivation.  The methods used in this study were semi structured interviews and qualitative content analysis. Five children's librarians were interviewed. To analyze the responses from the interviews, we used a motivational theory to study how motivational factors are used in reading promotion. We also used a theory which includes different views of reading. Our results show that the view of reading reflects how the librarians perform their reading promotion. The respondents are mostly positive to both traditional and digital media and tools. They appreciate various media and tools and tend to use several formats. One of the respondents describes her work, with different media to promote reading, in terms of “having a toolkit to work with” and that different media inspire the use of another. The study also shows that motivation is an important factor to be considered in the work of reading promotion. Motivation can, for example, be reached within the children’s and young adults´ own interests and the media formats that they prefer.

Denna kunskapsöversikt kommer att redovisa hur forskningen om digitala verktyg ser ut i engelskundervisning. Som grund till kunskapsöversikten presenteras tio forskningsstudier som är relevanta till ämnet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, analysera och presentera forskning som kännetecknar digitala verktyg inom engelskundervisningen. Frågorna som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är: Vad kännetecknar forskningen om digitala verktyg inom engelskundervisningen? Hur framställs lärares uppfattning av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen? Hur framställs fördelar och nackdelar i forskningen med användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen?  Kunskapsöversiktens artiklar är inhämtad från databassökningar i Proquest, ERIC och Primo. Sökbegreppen som tillämpades var enbart på engelska. De olika sökbegreppen samt kriterierna applicerades för att smalna av urvalet mot relevanta artiklar.  Urvalet samlades in utifrån sökningarna i ovan nämnda databaser. Därefter tillämpades sökorden: ICT, language learning, english learning, digital tools, primary school och Sweden. Sökningarna genomfördes på engelska för att öka antalet artiklar samt deras relevans mot syftet. Kriterier som “peer reviewed” och “fulltext tillgänglig” applicerades. Avgränsningar av de valda artiklarna gjordes med publiceringsåren 2010-2021 samt att de skulle vara gratis att läsa.  Resultatet från kartläggningen visar att lärares attityder mot digitala verktyg i engelskundervisning är avgörande ifall de kommer använda dem samt att många negativa åsikter finns kring användandet. Detta eftersom flertalet lärare upplevde att de digitala verktygen kunde orsaka distraktioner i undervisningen om inte en tydlig struktur fanns i planeringsstadiet. De digitala verktygen visade sig även bidra till att öka elevernas språkinlärning samt deras vilja att lära sig engelska. Forskarna är överens om att mer forskning kring digitala verktyg i undervisningen bör genomföras för att undervisningen ska bli optimal. Studierna har en stor geografisk spridning och visar på att liknande forskning har bedrivits i flera delar av världen.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns digitala skapande, samt att synliggöra på vilka sätt och i vilket syfte digitala verktyg används i estetiskt skapande. Mot bakgrund av detta syftar studien på att besvara följande frågeställning: Hur uppfattar förskollärare arbetet med barns digitala skapande? På vilket sätt används digitala verktyg i det estetiska skapandet på förskolan? I vilket syfte används digitala verktyg i barns estetiska skapande? För att kunna svara till studiens syfte och frågeställning används den fenomenografiska metodansatsen både som metod och som teori, i syfte att synliggöra förskollärares uppfattningar av studiens fenomen. I studien genomfördes sex intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av att arbeta med barns digitala skapande. I resultatet framkommer tre stycken olika utfallsrum: Att uttrycka och vidga upplevelserna, digitala verktyg som undervisningsmedel och innehåll samt ett pedagogiskt verktyg bland andra verktyg. I dessa tre utfallsrum förekommer även beskrivningskategorier. Utfallsrummen och beskrivningskategorierna syftar till att synliggöra respondenternas olika uppfattningar om studiens fenomen. Resultatet visar att digitala verktyg ger barn fler estetiska uttrycksmöjligheter och upplevelser. Dessa kan återupplevas och återbesökas med hjälp av dokumentation. Digitala verktyg betraktas både som ett undervisningsmedel och ett innehåll som genom undervisning kan bidra till ökad digital kompetens. Slutligen presenteras det i resultatet att förskollärare uppfattar digitala verktyg som ett pedagogiskt verktyg bland andra verktyg i barns skapande. Detta verktyg uppfattas som ett komplement till analogt skapande och har vissa begränsningar. / This study aims to improve preschool teachers’ understanding of the work with children’s digital creations as well as to increase visibility on what and how digital tools are used in art. With this background, this study aims to answer the following questions: how do preschool teachers perceive children's digital creations? What ways are digital tools used in preschools' aesthetic creations? For what purpose are digital tools used in children's aesthetic creations? To answer the study's questions the phenomenographic method approach was used both as a method and as a theory, to understand preschool teachers' perceptions of the study phenomenon. The study conducted six interviews with preschool teachers experienced with working with children's digital creations. The result shows three different outcomes: to express and broaden the experiences, digital tools are used as teaching aids and supplementary content, and function as a pedagogical tool among other tools. In these three outcome rooms, there are also descriptive categories. The outcome rooms and descriptive categories aim to highlight the respondents' different perceptions of the study's phenomenon. The result shows that digital tools give children more visual possibilities of expression and experiences and can be re-experienced and revisited with the help of documentation. Digital tools are considered to function both as a teaching aid and as supplementary content that can contribute to increased digital competence with the children. In conclusion, the results show that preschool teachers perceive digital tools as a pedagogical tool among other necessary tools in a child’s creative process. The digital tool is perceived as a complement to non-digital creation but this pedagogical tool has certain limitations.

En av de största nyheterna i läroplanen för förskola (Lpfö18), som började gälla i juli 2019, var fokuset på digital kompetens och digitala verktyg. Alla barn ska få möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens med start i förskolan. Därtill ska digitala verktyg ingå i undervisning i andra ämnen än just inom teknik. I denna studie har vi undersökt vilka förändringar som gjorts på förskolor för att uppnå de nya målen samt om de haft några särskilda utmaningar eller problem vid införandet. Studien har gjorts som en kvalitativ analys utifrån intervjuer av sex förskollärare från två olika kommuner. Det teoretiska ramverket har utgått från TPACK-modellen (technological, pedagogical, and content knowledge). En modell som utgår från att teknisk och pedagogisk kunskap bildar en helhet tillsammans med ämneskunskapen och är en förutsättning för god undervisning med hjälp av digitala verktyg. Studiens resultat pekar på att alla förskolor gjort förändringar. Framför allt har surfplattor införskaffats men även smartboards och programmerbara robotar. Studien visar även att utbildning av pedagogerna är väldigt viktigt för att de digitala verktygen ska användas samt användas på rätt sätt vilket bekräftar TPACK-modellen. Pedagogerna har överlag en positiv bild av användningen av digitala verktyg i undervisningen och ser stora fördelar exempelvis vid dokumentation samt med barn med annat modersmål. Det finns även risker, såsom att surfplattor används som barnpassare, men med rätt utbildning av pedagogerna kan denna risk undvikas. Pedagogerna ser även att de uppfyller kravet om att utjämna socioekonomiska kunskapsklyftor genom att alla barn får tillgång till digitala verktyg.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur användningen av digitala verktyg i idrottsämnet sker, vilka digitala verktyg som används samt de möjligheter och hinder som elever och lärare ställs inför vid ett användande av digitala verktyg. För att kunna undersöka detta så har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjustudier och vi har även använt av oss teoretiska modeller som TPACK och sociokulturellt perspektiv för att kunna analysera de resultat som vi har samlat in. Studien gjordes på fem stycken gymnasielärare som tjänstgör i Malmö och som undervisar främst i ämnet idrott och hälsa.De områden som lärarna främst har använt sig av digitala verktyg i har varit i det administrativa fältet, teoretiska moment samt praktiska moment som exempelvis videoinspelning vid dans samt orientering. Vid insamlingen av svaren från intervjuerna såg vi att implementering av digitala verktyg i de praktiska momenten i idrottslektionerna inte var något som alla lärare tyckte var positivt utan att åsikterna var splittrade. Anledningen till varför lärarna inte såg det som något positivt var för att de gjorde kopplingen mellan digitala verktyg i praktiska moment och lite rörelse och såg digitalisering som ett område som inte främjar fysisk aktivitet. Dock så tycker alla de intervjuade lärarna att digitala verktyg som används administrativt eller i teoretiska moment var bra verktyg att ta hjälp av i sin undervisning.När det kommer till användningen av olika digitala verktyg så finns det olika fördelar som exempelvis bättre kommunikation med eleverna, tydliggör var eleverna ligger någonstans betygsmässigt med hjälp av olika administrativa verktyg samt att det enligt vissa studier ökar elevmotivation vid användande av digitala verktyg. De nackdelar som vi fick ta del av var främst kopplade till kunskapsbrist när det kommer till användningen av olika digitala verktyg och de ekonomiska faktorerna som är kopplade till de olika verktygen, antingen från skolans håll eller från eleverna.

Denna studie uppkom när Skolverket utgav en ny revidering av förskolans läroplan,som träder i kraft år 2019. Digitala verktyg och digitaliseringen kommer vara del avförskolans läroplan vilket resulterar i att digitala verktyg kommer användas i störreutsträckning i förskoleverksamheten. Detta i sin tur möjliggör att reklam genom digitalaverktyg blir aktuellt i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är därför attundersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala verktyg iförskolan. Frågeställningarna vi har valt att utgå ifrån har varit: Vilka maktrelationersynliggörs i pedagogernas uttalanden om sitt förhållningssätt till reklam?Vilka maktstrukturer synliggörs när pedagogerna berättar om hur deras agerande iverksamheten påverkas av reklam? Studiens grund vilar på kvalitativa intervjuer medtre verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefteranalyserats med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, samt makt, somfokuserar på språket och hur det talas om saker.Resultatet av studien visar att pedagoger känner en maktlöshet kring reklam då de intekan påverka när de ska bli exponerade för reklam. Det framkommer hierarkier mellanpedagogerna och barnen när de talar om digitala verktyg. Det framkommer ävenhierarkier mellan pedagogerna och kommunen/politikerna när pedagogerna pratar ompolicy och riktlinjer. Även om pedagogerna känner en viss maktlöshet när de samtbarnen exponeras för reklamen så har de två olika sätt att hantera den. Det ena sättet ärmikropraktiker vilket innebär olika kortsiktiga lösningar för att hantera reklamen. Detandra sättet är strategier som främst handlar om att göra barnen källkritiska och på såsätt blir det långsiktiga lösningar för att hantera reklamen för barnen.