Digitalisering är ett begrepp som infördes redan under 1990-talet, som trots begreppets ålder har byggbranschen svårigheter att anamma digitala arbetssätt. Arbetssätten i byggbranschen domineras av pappersdokument som manuellt bearbetas, vilket leder till bland annat ineffektivitet, borttappning av pappersdokument och dålig kvalitetssäkring. Genom implemen-tering av digitalisering kan arbetssätt underlättas. Synergieffekter mellan digitalisering och effektivisering är önskvärt. Effektivisering av processer inom byggbranschen kan underlättas med hjälp av att effektiviseringsteorin Lean Construction tillämpas.Sverige är uppdelat i 110 basunderhåll vägområden där upphandling av totalentreprenör utförs för att upprätthålla standarden och säkerheten på väg. Beställaren i samtliga områden är Trafikverket. Genom olika insatser upprätthålls vägens säkerhet och standard. Ett skadeärende är insatser som uppkommer på grund av att en väganordning är sönder, ärendet rapporteras i systemet SPVA.❖ Frågeställningen som besvaras under rapporten är huvudfrågan ”Vilken potential finns för effektivisering genom digitalisering av administrativa arbetssätt vid processen skadeärenden vid basunderhåll väg?”- Hur ser skadeärendeprocessen ut?- Hur kan en bättre kompabilitet effektivisera skadeärendeprocessen?- Hur bör skadeärendeprocessen se ut?- Hur kan medarbetarnas arbetsmiljö i verksamheten förändras vid en effektivisering genom digitalisering med hjälp av Lean Construction?Studiens genomförande grundar sig en fallstudie i basunderhåll vägområde Norra Skaraborg hos företaget Skanska, intervjuer och litteraturstudier. Skadeärendeprocessen är långdragen och kräver mycket resurser i form av arbetstid. Samma information matas flera gånger in på olika ställen via digital utrustning vilket gör processen ineffektiv. Den kontraktsbundna rapporteringsplattformen SPVA har ingen integration med något annat system och leder till dubbelarbete. Identifiering av ett par effektiviseringsmöjligheter i den undersökta processen. Första är att använda sig av standardiserad mapp-och dokumentnamn samt ett standardiserat sätt att skriva informationen på i dokumentet. Den andra är att hitta programvara där avvikelserapportering och uppföljning kan rapporteras till. Önskvärt för denna programvara är integration till SPVA. Det finns programvara som täcker de flesta behov som verksamheten har samt är utvecklingsbara, det som saknas är integration till SPVA. Programvaran som är intressantast för processen är skapandet av ny applikation DynApp, eller utveckla MobiWin till behovet. Trafikverket måste godkänna integration mellan programmen. Skadeärendeprocessen borde effektiviseras genom att tillämpa digitala arbetssätt och utveckla integration mellan programmen. Det finns forskning som påvisar både förbättring och försämring av arbetsmiljö vid effektivisering av administrativa arbetssätt. För att förbättra arbetsmiljön är det viktigt att involvera medarbetare redan vid utveckling av den tänkta implementeringen. / Digitization is a concept that was introduced in the 1990s, but the construction industry has still difficulty adopting digital working methods. The current working methods are ineffective, and the loss of documents leads to inferior quality assurance. The process can be more effective by implementing digitization and Lean Construction. Sweden is divided into 110 basic maintenance road areas, where procurement of contractors to maintain the standard and safety of the road. The safety and standards of the road is maintained by special efforts. Every injury matter that does damage to the road construction needs to be repaired and must be reported to a system called SPVA. This study is based on one main question "What potential is there for improved efficiency through digitization of the administrative working methods in case of injury matter during operation and maintenance of road? " and has four sub-headings to answer the main question. The recommended implementation is based on a case study, interviews and literature. The process requires a lot of resources in terms of working hours. The contractual reporting platform SPVA has no integration with any other system, which leads to double work. There are a couple of efficiency opportunities in the process. The first is to use standardized working methods in documents. The second implementation is that the process should be streamlined by applying digital working methods and developing integration between the programs. The applications follow Lean Construction. There is softwares that covers most of the needs and is adjustable. What’s missing is integration for SPVA. The software that is the most interesting for the process is the creating of a new application DynApp, or to develop MobiWin. Trafikverket must approve integration between the programs.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares inställning till digitala verktyg i förskolans undervisning, utifrån den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019. Frågeställningarna som besvaras i studien är; vilken inställning har förskollärare till digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar förskollärarna anser att digitala verktyg ger i undervisningen. Detta är angelägna frågor att undersöka då området digitala verktyg har utvecklats kraftigt under kort tid och nu ska ingå som en naturlig del i undervisningen. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter, mediering, interaktion, kommunikation, stöttning samt den proximala utvecklingszonen är centrala begrepp och används för att tolka och analysera data. För att få svar på frågeställningarna har data samlats in genom en internetbaserad enkätundersökning utformad som ett frågeformulär skickats ut. Resultatet baseras på 26 enkätsvar. Resultatet visar att förskollärares inställning till digitala verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisningen genom att hjälpmedlet används i ett pedagogiskt syfte, vilket anses främjar barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppskattar att de har en digital kompetens, samtidigt som de uttrycker att en av de största utmaningarna med digitala verktyg är den bristande kompetensen.

Studiens syfte är att undersöka två bildlärares (verksamma på gymnasiet) uppfattningar kring elevers digitala kompetens och användningen av digitala verktyg i bildundervisningen. Studien innefattar två muntliga, semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien visar att digitala verktyg är väl implementerade i de flesta delar av undervisningen. Eleverna får sin digitala kompetens genom att tillhöra lärarnas kulturella gemenskaper och bygger upp digital kompetens under sina år på gymnasiet. Lärarna har ett politiskt och ett pedagogiskt synsätt på digitala verktyg i bildundervisningen. Aspekter som att eleverna ska vara attraktiva på arbetsmarknaden, att digitala verktyg hjälper till att minska ojämlikhet och att arbetsprocessen effektiviseras visar sig i resultatet. Studien visar att det digitala verktyg ses som mestadels positiva för elevernas lärprocesser men det finns en oro för framtida, okända konsekvenser på elevernas lärprocesser då digitala verktyg tar över alltmer i undervisningen.

Syftet med den här studien är att ge en överblick av den forskning som gjorts om digitala verktyg i anknytning till skrivundervisning i mellanstadiet. Studien är en systematisk litteraturstudie som undersöker vilka digitala verktyg som inkluderas i skrivundervisning och vilka fördelar och nackdelar dessa har. Multimodala digitala verktyg är vanligt att inkludera i undervisningen enligt forskningen men även traditionella skrivprogram med inbyggd rättstavning. De multimodala digitala verktygen motiverar elever till att skriva och gör det möjligt för dem att knyta skrivprocessen till sina egna intressen. Rättstavningsprogrammen hjälper elever i skrivprocessen genom att stava rätt till svåra ord. På så sätt flyter skrivandet på lättare utan att elever fastnar vid stavningen. Rättstavningen kan även bli ett hinder i elevers skrivutveckling. Ibland sker felrättningar av ord som kan skapa förvirring. Digitala verktyg kan ibland bli ett hinder för elever i skolan då datorspel och sociala medier är mer intressant för dem än skolarbetet. Det är därför viktigt att inkludera digitala verktyg på ett eller annat sätt i undervisningen för att motivera eleverna. Digitala verktyg som påminner om datorspel eller sociala medier som elever håller på med på fritiden visar forskningen är motiverande för eleverna. Detta påverkar deras skrivutveckling till det bättre. Det viktigaste enligt forskningen är däremot att lärare besitter den digitala kompetens som krävs för att undervisa med hjälp av digitala verktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers attityder kring de digitala verktygen i förskolan påverkar deras egen kompetens. Så att de på ett adekvat sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande via digitala verktyg. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna hur påverkar pedagogers attityder deras arbete med digitala verktyg i förskolan? och hur påverkar pedagogers kompetens i digitala verktyg barnens förutsättningar till adekvat digital kompetens? I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med pedagoger, alla från olika kommuner i södra Sverige och en större kvantitativ enkät som delades via sociala medier och riktade sig åt verksamma pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Lev Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på proximala utvecklingszonen och lärandet i samspel, Michel Foucault maktteori där vi utgått från hans perspektiv på makt i relationer. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat. Studiens resultat visar att pedagogers attityder påverkar i vilken utsträckning de digitala verktygen görs synliga för barnen i verksamheten samt att attityden till de digitala verktygen är minst lika viktig som kompetensen kring dem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur digitalisering i form av video och film förekommer i idrott och hälsa inom skolan. Vi har utgått från begreppet digitalisering som ett samlingsord för att sedan bryta ner det till digitala verktyg och slutligen video och film i vårt arbete. Detta för att vi vill förklara bakgrunden och problematiken med att implementera och bruka olika verktyg. Vi kommer även undersöka vad kursplanerna och skolverket säger för grundskolan respektive gymnasiet angående digitala verktyg.Under arbetsgången tolkar vi begreppet video som något man själv spelat in och film som undervisningsmaterial. Metoden vi använde oss av var att läsa tolv vetenskapliga artiklar kopplade till vår fråga. Under sökprocessen började vi med något ord för att sedan avancera sökningen med fler ord. Resultatet sammanställs utifrån artiklarnas syfte, metod, resultat och slutsats. Saknas något i en artikel har vi sammanställt dem utifrån vad, varför och hur. Det resultat som kom fram var positiva åsikter och upplevelser från elever medan lärarna var lite mer skeptiska till användandet av film och video. Det framkommer att det som upplevdes problematiskt av lärarna var att förstå och använda video och filmverktygen. Utifrån det drog vi vår egen slutsats att det finns en tidsbrist hos lärare som vi själva lagt till märke under vår egenVFU (verksamhetsförlagd utbildning).

Avsikten med denna studie har varit att undersöka och söka svar till hur digitala gestaltande sömnadsinstruktioner, i form av filmer, kan utformas för att stötta och skapa självständighet åt samtliga elever, även de elever som har läs- och skrivsvårigheter samt elever med annat modersmål. Studien har också sökt svar om på vilka sätt elevernas uttryck för självständighet visar sig genom användandet av gestaltande sömnadsinstruktioner. Genom aktionsforskning tillsamman med fyra av mina elevgrupper i årskurs nio, med sammanlagt 35 elever, har studien genomförts utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genom ett antal kvalitativa metoder. Metoderna har bestått av deltagande observationer, digitala lektioner med utvärdering av gestaltande sömnadsinstruktioner, kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken elever, gestaltning i förändring där elevernas utsagor har varit vägledning till förändring av de befintliga gestaltande sömnadsinstruktionerna och skapandet av nya instruktionsfilmer med andra applikationer. Studien har genomförts under perioden med pandemin Covid-19, vilket har begränsat studiens utformning. Elevernas sammantagna uttryck har visat att verktyg i form av digitala instruktioner kan öka självständigheten i slöjdarbetet när det gäller samtliga elever i undersökningsgrupperna. Eleverna är överlag positiva och de skapade digitala sömnadsinstruktionerna upplevdes som repeterbara digitala genomgångar och ett bra komplement i framtidens slöjdundervisning.

Digitalization in society was a fact prior to using it in earnest in school education. The aim of this study is to research the opportunities and challenges pupils and teachers face when using digital tools in the teaching of algebra in f-6. My purpose has been to make a compilation of current research on this subject. My method has been literary studies, where I systematically gleaned scientific papers in the ERIC database. After compilation, survey, and analysis, it emerged that the papers all agree that digital tools in the teaching of algebra produce better results when used in a larger group of pupils.  As for challenges, some papers also described these. They concerned the teacher’s competency using digital tools and the usability of apps, and the importance of not allowing these to become a limiting factor for the pupils, but must be designed in a way that allows the pupil’s attention to be focused on the mathematical concepts rather than on the technical side of the apps. It is important of follow-up and new research concerning how digital tools in school education affect the pupils and their learning, and how they affect the teacher’s role. / Digitaliseringen i samhället var ett faktum redan innan den på allvar togs in i undervisningen. Denna studie avser att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som möter elever och lärare när digitala verktyg används i algebraundervisningen i f-6. Syftet var att sammanställa vad aktuell forskning skriver i ämnet. Min metod var litteraturstudie där jag systematiskt sökte vetenskapliga artiklar i databasen ERIC. Efter sammanställning, kartläggning och analys framkom att samtliga artiklar beskriver möjligheter med digitala verktyg i algebraundervisningen, som bättre förståelse när dessa används i grupp.  När det gällde utmaningar beskrevs också dessa i några artiklar. Det handlade om lärarnas kompetens att använda digitala verktyg och apparnas användbarhet, dessa får inte medföra onödiga begränsningar för eleverna och de måste vara utformade så att läraren kan fokusera eleverna uppmärksamhet på de matematiska begreppen snarare än på tekniken. Det är viktigt med uppföljning och ny forskning kring hur digitala verktyg i undervisningen påverkar eleverna och deras lärande samt lärarens roll.

Studiens syfte var att belysa pedagogers uppfattningar kring lärplattan, med utgångspunkter i det teoretiska begreppet handlingserbjudande och genom detta se vad som blev tillåtet och inte tillåtet för vidare lärande och utforskande i den virtuella världen inom lärplattan. Utgångsläget till denna studie var den kunskapslucka som genom den tidigare forskningen tydligt framkom. Forskning visar att pedagoger har brister på kunskaper vad gäller de digitala verktygen, med grund i detta vill vi med denna studie försöka bidra med kompetens och förståelse med fokus på lärplattan. Åtta intervjuer har genomförts med pedagoger från olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger ser lärplattan som en viktig del av verksamheten men att många inte riktigt vet hur de ska använda sig av den för att ett lärande ska ske. Studien visar att pedagogernas upplevda kompetens påverkar det synsätt och förhållningssätt som de har till lärplattan. I studien beskrivs även pedagogernas syn på integreringen av lärplattan i både val av aktiviteter och den plats som lärplattan tilldelas i verksamheten samt de handlingserbjudanden som där kan beskrivas avvisade eller uppmuntrade av pedagogen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Purpose: The purpose of this study is to get an understanding of how and when digital tools are used in business management in the construction industry. With a focus on which opportunities digitalization can contribute to creating cohesive business management from a management perspective.  Method: In this study, the abductive research approach has been used. Further, it is a qualitative methodology characterized throughout the study. To be able to have empirical data, there are four candidates in two different companies in the construction industry chosen to be interviewed. These candidates have to be experienced in business management in medium-sized companies. Literature data have been collected from the theory of many previous research studies.  Conclusion: In conclusion, it is claimable that digital tools do help business management in a medium size construction company to make work and communication more efficient. Furthermore, it also helps to entail an increased level of control of behaviour and action. Last but not least, the combination of PAR framework and digital tools has improved motivation, direction and reduced limitations among employees.