Med vår kvalitativa studie ville vi undersöka lärares perspektiv kring användning ochfunktion av digitala verktyg med dynamisk representation i matematikundervisningen.Undersökningens fokus låg på matematiklärare för årskurs 7–9 som använde digitala verktyg imatematikundervisningen. Undersökningen gjordes via en semistrukturerad intervju där niolärare från olika skolor deltog. Dessa intervjuer genomfördes i början av december 2021. Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg lärare använder och vilkenfunktion dessa verktyg har i matematikundervisningen. En teoretisk tematisk analys haranvänts vid systematiseringen av det empiriska materialet som sedan har analyserats medhjälp av Duvals (2006) fyra representationsformer med fokus på behandling och konverteringinom och mellan dessa och där den dynamiska representationen utgör en vidareutveckling ochkomplettering av denna teoretiska modell. Resultaten visar att lärare använder digitala verktyg med dynamisk representation främst imatematikområdena samband och förändring samt geometri, men även algebra ochsannolikhet, där programmens dynamiska representation underlättar och främjar behandlingoch konvertering inom och mellan olika representationsformer vilket leder till en djuparematematisk förståelse hos elever. Lärare lyfter fram att eleverna har svårt med behandling ochkonvertering inom och mellan olika representationsformer och anser att digitala verktyg meddynamisk representation underlättar i ovan nämnda matematikområden. Studiens resultatvisar även att den verbala matematiska kommunikationen och resonemangsförmågan hoseleverna främjas och underlättas vid användning av digitala verktyg med dynamiskrepresentation, vilket är tack vare programmens dynamiska och utforskande lärmiljö.

The purpose of this study is to see through six qualitative interviews that’s been done of Telge Energi and its employees and see what changes they have experienced in their work life due to the pandemic that occurred in 2020. This study is also intended to examine what challenges employees face in relation to increased flexibility and what motivation which has been the basis for choosing between continuing to work in the office or from home. Allvins (2006) theory of boundless work and parts of Goffman's theory (2009) of the dramaturgical perspective will be applied in the study to create an understanding of how boundless work works and its consequences. Goffman's theory of the dramaturgical perspective will be applied in the study to see if employees and employers use idealization, impression control and role performance when the work takes place at a distance and the employers cannot see them in the normal work environment. Previous research has created an understanding of the subject of the study and supported our theoretical framework. The benefits that have been highlighted in the study's analysis are mainly about an increased balance between work and private life, a digital platform that has developed rapidly within the organization and that employees save time by not having to be in the office. The critical parts of working from home are described as difficulties to communicate between the employees, more difficult to get away from work and routines that no longer have the same structure. The study's conclusion shows that flexibility is a desirable job opportunity that opens up a great deal of freedom for the individual, but that it also comes with several negative consequences that make the individual face to draw their own conclusion, to consider the positive aspects against the negative aspects.   Keywords: Flexibility, boundless work, distance, organizational change, work situation, digital tools.

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lärobok i algebra inte ger några effekter på interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare. Resultaten visar också att vilket digitalt medel som helst kan fungera multimodalt när kommunikationen och interaktionen mellan elever är i fokus. Betydelsen av lärarens roll i klassrum där digitala medel används för att främja interaktionen och kommunikationen mellan elever nämns också i resultaten.

Inledning Detta arbete är en studie som undersöker hur de digitala verktygen används i praktiken i förhållande till vad som står i våra styrdokument därtill undersökes hur de verksamma förskollärarna upplever digitala verktyg och vad de har för erfarenheter. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att öka förståelsen kring hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet. Vi vill också undersöka pedagogernas upplevelser och erfarenheter kring användningen av digitala verktyg. Detta syftet ställs med hjälp av frågeställningen ” Hur är pedagogernas upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg?” samt ”Hur använder pedagogerna digitala verktyg och i vilket syfte?”BakgrundMajoriteten av alla barn i förskoleåldern har använt internet. Samtidigt så har regeringen utfärdat ett mål som innefattar att verksamma förskollärare ska se till att barnen i förskolans verksamhet ska utveckla sin digitala kompetens. Men är förskollärarna beredda att möta detta mål? Besitter förskollärarna tillräcklig digital kompetens för att själva lära ut detta till barnen? Tidigare forskning visar att många lärare känner att de saknar grundläggande digital kompetens. Detta kan påverka deras syn på hur de integrerar digitala verktyg i undervisningen och saknaden av relevant kompetens kan också påverka i vilken utsträckning de faktiskt använder digitala verktyg. Metod och teori Vi intar i denna studie ett kvantitativt forskningsperspektiv med kvalitativa inslag. Detta gör vi genom att både ha stängda och öppna frågor i vår enkätundersökning. Totalt svarade 23 stycken förskollärare på enkäten. Vi skriver vår studie utifrån sociokulturella perspektiv samt Säljös (2014) teorier om medierande redskap och artefakter. Resultat Vår undersökning visar att förskollärarna till stor del vill använda sig av digitala verktyg i större utsträckning än vad de gör idag då majoriteten inte använder digitala verktyg mer än 1–2 gånger i veckan. Förskollärarna känner endast till viss del att de kan nå upp till de mål som läroplanen har satt ut angående digitala verktyg. De allra flesta förskollärarna beskriver också att de önskar ytterligare kunskaper i hur man kan använda sig av digitala verktyg i undervisningssyfte och att många av dessa känner sig mindre självsäkra i hur de ska använda dessa verktyg tillsammans med barnen. Dock finns även en positiv inställning till att digitala verktyg kan utgöra en viktig del i undervisningen om de används i rätt syfte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare berättar om sitt användande av digitala verktyg tillsammans med barnen. Som yrkesverksamma pedagoger inom förskolan upplever vi att det finns både positiva och negativa attityder hos pedagoger till användningen av digitala verktyg. Eftersom vi lever i en snabbföränderlig värld med ökad digitalisering är det viktigt att förskolan lägger grunden till att barnen ges möjlighet att tillägna sig de kunskaper som krävs för att leva och verka i ett modernt och digitaliserat samhälle. Studien grundar sig på ett kvalitativt empiriskt material där åtta förskollärare från två förskolor i olika områden i en större stad fick svara på frågor med self report som metod. I vår self report har vi valt att formulera fyra öppna frågor för att få så utförliga svar som möjligt. Resultatet visar att förskollärarna använder digitala verktyg som hjälpämne för att utveckla barns lärande i olika ämnesområden som språk, matematik, inkludering, hållbar utveckling och för de estetiska lärprocesserna. Förskollärarna beskriver även fördelar respektive nackdelar med användning av digitala verktyg. De uttrycker att om man använder digitala verktyg på rätt sätt kan man som pedagog stötta barnen i deras lärande för att barn inte ska ta del av olämpliga information på olika nätsidor. Tillsammans med barnen kan man resonera hur man kan bete sig på ett ansvarsfullt sätt på internet. Slutligen uttrycker samtliga deltagare att lärplattan kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de språkliga, sociala och skapande, dock behöver barnen någon som lyssnar på deras funderingar, utmanar dem och ställer frågor.

Denna litteraturstudie sammanställer forskning om för och nackdelar i skrivundervisningen med digitala verktyg och att skriva för hand. Syftet med litteraturstudien är att få en förståelse kring vilken metod som gynnar elevernas skrivinlärning samt motivation för att skriva. Syftet är även att se om det går att kombinera de olika arbetssätten i skrivundervisningen och hur det påverkar elevernas motivation.   Fokuset är på studier som undersökt elever som går i förskoleklass upp till årskurs 3. Litteraturanalysen (bilaga 1) som användes gav litteraturstudien en bredare förståelse och översikt kring vad forskning säger om skrivundervisning. Eleverna behöver ha motivation för att producera texter och undervisningen ska utveckla deras skrivprocess. I litteraturstudien framkommer inte någon större skillnad mellan att ha skrivundervisning med digitala verktyg eller att skriva för hand, förutom några moment som skiljer sig åt. Däremot är det tydligt att forskarna till studierna förespråkar en kombinerad undervisning med digitala verktyg och att skriva för hand.

Med pågående energikris och föränderliga kontorsbehov efter pandemin är det av största vikt för fastighetsägare att engagera sig i energifrågan för att främja både hållbar utveckling och ekonomiskt ansvar. Studien genomförs för att kartlägga vilka strategier och verktyg som kan påverka samarbetet mellan fastighetsägare och hyresgäster till ökad energieffektivisering. I studien undersöks olika drivkrafter till varför fastighetsägare arbetar med energieffektivisering, med vilka strategier och verktyg, och vad det finns för utvecklingsmöjligheter till ett ökat samarbete för att minska energiförbrukningen. För att besvara syftet med studien har en kvalitativ intervjustudie, samt en kompletterande litteraturstudie genomförts. Baserat på studiens resultat har ett flertal drivkrafter till att energieffektivisera fastigheter identifierats, som fler klimatmål, högre kostnader till följd av pandemi och energikris, samt ett ökat engagemang. För ett effektivare energiarbete behövs både digitala verktyg och en kontinuerlig dialog där kommunikativa verktyg krävs för att skapa ett bra samarbete mellan parterna. Återkopplingen av förbrukningsdata måste vara anpassad efter hyresgästen för att se en förändring av beteendet och uppnå ytterligare energibesparingar. Fastighetsägarna ansvarar för att utbilda, rådgiva och välja ut den data som hyresgästen har möjlighet att påverka genom beteendeförändringar. Insamling av data, återkoppling via digitala verktyg och kontinuerliga dialoger av energiförbrukningen är alla delar som behövs för att skapa ett bra samarbete kring energieffektivisering. Dock för att ändra hyresgästens beteende krävs det att hyresgästen förstår informationen, kan ta till sig den och påverka den för att någon skillnad i energianvändningen ska ske. Energikrisen har bidragit med ett ökat engagemang från hyresgästernas sida, men det finns behov av fastighetskunskap för att möjliggöra ett ökat samarbete. / Given the ongoing energy crisis and changing office rental needs due to the pandemic, it is crucial for propertyowners to be committed to issues regarding energy consumption to promote sustainable development and financial responsibility. This study aims to explore the strategies and tools that can be used to influence the collaboration between property owners and tenants to enhance energy efficiency. The study examines the different reasons why propertyowners engage in energy consumption issues, which strategies, tools, and potential areas of development to foster increased collaboration to reduce energy consumption. To address the research objectives, a qualitative interview study and a supplementary literature review were conducted. Based on the results of the study, several drivers for energy efficiency have been identified, such as increased climate goals, higher costs due to the pandemic and the energy crisis, as well as increased engagement. For more effective energy management, the need of digital tools and continuous dialogues are necessary, requiring communicative tools to establish a strong partnership between the parties involved. Feedback on consumption data must be tailored to the tenant to induce behavioral changes and achieve further energy savings. Property owners are responsible for educating, advising, and selecting data that tenants can affect through behavioral changes. Data collection, feedback through digital tools, and continuous dialogues on energy consumption are all components needed to create effective collaboration around energy efficiency. However, to change the tenant's behavior, it is necessary for the tenant to understand the information, absorb it, and be able to influence it for any difference in energy usage to occur. The energy crisis has led to increased tenant engagement, although there is a need for property expertise to facilitate enhanced collaboration.

Lööf, A. 2023. En studie om smartphones påverkan på studenters interaktion med Uppsalas stadsrum. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet. Smartphones och deras digitala verktyg har haft en stor ökning i sitt användande sedan dess introduktion. Till följd påverkas människor i samhället då deras interaktion med rummet förändras när smartphonen och det digitala har fått en nästan allestädes närvaro. I syfte att förstå hur interaktionen och upplevelsen av rummet förändras genom användningen av smartphone utfördes en kvalitativ intervjustudie med sju olika studenter i Uppsala som sedan tolkades utifrån Harveys (2006) tre rumsliga perspektiv, absolut, relativ och relationellt. Smartphonen visade sig vara viktig i studenters liv när de navigerar i stadsrummet. till följd av den konstanta uppkoppling smartphonen erbjuder kan fysiska anpassningar ses i form av biljettscanners, QR-koder och elscootrar, samtidigt som platser vars tjänster kan göras digitalt försvinner. Ytterligare tillåter en allestädes närvaro studenten flexibilitet och spontanitet i organisering, planering och kommunikation då det alltid kan göras i realtid. Dessutom ändrar smartphonen studentens relation till platser då de kan kännas tryggare att befinna sig på eller att platsens sociala syfte ändras exempelvis när det kommer till dejting. Avslutningsvis tyder detta på att smartphonen har en stor betydelse i studenters vardag samt att smartphonens konstanta närvaro i samband med dess verktyg förändrar vissa platsers syfte och användning.

Syftet med undersökningen är att undersöka på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digitala verktyg. Vidare handlar studien om fördelar och nackdelar med digitala verktyg. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjumetod genomförts och fem lärare med inriktning fritidshem intervjuades i studien. Resultatet visar att respondenterna har kunskap att kunna undervisa om digitala verktyg på fritidshemmet men deras intresse för att genomföra undervisning i ämnet varierar. Respondenterna nämner flera för och nackdelar med digitala verktyg men resultatet visar på att fördelarna överväger. Även om intresset varierade så förstår respondenterna vikten att lära ut digitala verktyg i fritidshemmet.

Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.