Abstract Background: The real estate brokerage industry is highly competitive and considered very attractive. A new trend to increase attractiveness in the market is the use of digital tools. The industry has seen a growing trend in the number of newly registered real estate agents in recent years. Currently, there is a record number of real estate agents in the Swedish market. The adoption of new digital tools has increased recently, but the industry still lags behind other sectors. Websites like Hemnet started the process of similar web-based services in the real estate brokerage industry.Digitalization began in the 1980s in the form of digitization. Currently, we are considered to be in the fourth industrial revolution, which involves digitalization and its advancement through the Internet of Things, PropTech. With these digital solutions, companies are believed to be able to create new digital solutions to facilitate today's work. Development is still ongoing, and there is ample technology for this to be part of the daily workflow in the real estate brokerage industry. Purpose: The purpose of this report is to gain an understanding of how the impact of digitalization has affected the real estate brokerage industry positively and negatively in the daily lives of real estate agents Method: In this study, the authors have employed a qualitative method with a deductive approach. The authors conducted semi-structured interviews and subsequently utilized a thematic analysis method. The thesis includes 15 interviews with 16 respondents. Conclusion: The study has shown that digitalization has had a significant impact on the daily operations of the real estate brokerage industry. This is due to the implementation of digital tools that have resulted in increased efficiency, time savings, and a broader exposure. The study also highlights the challenges brought about by digitalization in the industry. These challenges are considered to be increased competition, enhanced accessibility, and the risk of cyber-attacks.

Syftet med studien är att undersöka hur, var och vilka digitala verktyg som används för att förbättra idrottslektioner. Vilka stationer digitala verktyg används vid och vilken inverkan de har, antingen positiv eller negativ, är också av intresse. Studien genomfördes på olika skolor i Sverige och involverade sex idrottslärare med varierande ålder, kön och erfarenhet. Inom ämnet idrott och hälsa ligger fokus på frågor som rör användningen av digitala verktyg för elevernas lärande, hur dessa verktyg kan höja kunskapsnivån bland eleverna, vilka stationer digitala verktyg används vid och vilka specifika verktyg som används. Slutligen behandlas också fördelar och nackdelar med att använda dessa verktyg.  Resultaten som erhölls genom intervjuer och analys av resultat visar att digitala verktyg används i början av varje ny lektion, under teoretiska lektioner inom idrott och hälsa, samt i orientering, gymnastik och dans. Användningen av digitala verktyg hjälper också till att göra en rättvis bedömning i dans. En nackdel som framkom är att eleverna spenderar mycket tid framför skärmarna, vilket kan vara problematiskt då själva grunden för idrottslektionerna är rörelse.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka utmaningarna och möjligheterna som uppstår genom digitaliseringen inom bildämnet, samt hur bildlärare anpassar sig till den föränderliga miljön. Fokus ligger på att identifiera de begränsningar som utrustningen skapar för skolor och lärare, samt att utforska olika strategier för att hantera dessa utmaningar. Trots att läroplanen inkluderar riktlinjer för digitalisering inom bildämnet, har flera tidigare studier visat att den faktiska integrationen av teknologi inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till detta inkluderar lärarnas kompetens, deras syn på ämnet och skolans resurser. I denna studie genomfördes intervjuer med tre erfarna bildlärare för att få insikt i deras erfarenheter och åsikter om digitaliseringen inom bildundervisningen. Resultaten av studien visar att utrustningen i skolorna är begränsad och att det finns en variation i hur olika skolor hanterar digitaliseringen inom bildämnet. Denna variation kan skapa utmaningar för bildlärare när det gäller att integrera digitala verktyg i undervisningen, vilket i sin tur kan påverka elevernas digitala färdigheter. Genom att utforska det digitala dilemmat inom bildämnet bidrar denna studie till en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår i samband med digitaliseringen av undervisningen. Resultaten kan vara användbara för både bildlärare och skolledare när de utformar strategier för att effektivt integrera digitala verktyg i bildundervisningen och främja elevernas digitala kompetens.

Barn i samhället idag spenderar en stor del av sin fritid i digitala sammanhang och visar generellt stort intresse för digitalitet. Än så länge är forskning som berör elevers användning av digitala verktyg och dess effekter för elevernas lärande i en fritidshemskontext skral. Detta bidrar till utmaningar för fritidslärare att implementera det digitala i den fritidspedagogiska verksamheten, då verksamheten skall grundas i beprövad erfarenhet samt vetenskaplig grund enligt skollagen. Syftet med studien innebär att undersöka fritidslärares upplevelser kring en digitaliserad undervisning och att främja elevernas digitala kompetens, hur och i vilken omfattning fritidslärare arbetar med IKT i verksamheten, samt vilken nytta IKT-undervisning kan ge eleverna. Studien har en kvalitativ design och via semistrukturerade intervjuer undersöks fritidslärarens syn på IKT i fritidshemmet. Studien genomsyras av det läroplansteoretiska perspektivet, då teorin öppnar upp för tolkning av styrdokument som fritidshemmet ska förhålla sig till. Tidigare forskning och relevant litteratur diskuteras sedan med studiens resultat. Studiens resultat visar att fritidslärare tolkar styrdokumenten snarlikt, men värderar de tilldelade uppdragen olika högt. Respondenternas förutsättningar att bedriva IKT-undervisning varierar på grund av lokala förutsättningar och ramfaktorer, och även fast respondenterna har en positiv syn på IKT som läromedel upplever de vissa svårigheter att genomföra IKT-undervisningen. Även om respondenterna upplever svårigheter med att genomföra en IKT-undervisning visar de ändå en förståelse för hur viktigt digitala färdigheter är för eleverna och vikten av att fritidshemmets verksamhet har inslag av IKT.

Tidigare forskning belyser att digitala verktyg fått en allt större plats i förskolan vilket innebär både för-och nackdelar med införandet (Forsling, 2020; Kervin, 2016; Marklund och Dunkels, 2016). Studiens syfte är att bidra med kunskap om barns möjligheter till skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg utifrån ett förskollärarperspektiv. Olika aspekter av skrivutveckling digitalt eller analogt presenteras i samband med förskollärarnas viktiga roll kring reflektion och närvaro. Det teoretiska perspektiv som genomsyrar detta arbete är det pragmatiska perspektivet och den metodologiska teorin är positivismen. Som datainsamlingsmetod valdes en webbaserad enkät. Resultatet presenteras utifrån de två forskningsfrågorna som studien utgår från för att stödja studien att svara till syftet. Resultatet presenterar olika påverkande faktorer som påverkar barns tillgång till skrivutveckling genom digitala verktyg. Det främst framträdande faktorer är förskollärarnas ämneskunskaper, tillgängligheten av digitala verktyg och förskollärares inställning till digitala verktyg. Barns erfarenheter som grund till utbildningen framställs som en betydande faktor för förskollärarna i resultatet. Utmaningar med skrivutvecklingen genom digitala verktyg är tillgängligheten. Om tillgängligheten inte finns är det svårt att arbeta med. Studiens resultat och diskussion bidrar med kunskap om barns möjligheter till skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg utifrån ett förskollärarperspektiv och ger avslutningsvis förslag på vidare forskning.

No description available.

Examensarbetet syftar till att få en bättre förståelse av hur olika lärare förhåller sig till läsfrämjande arbete på fritidshemmet, genom att undersöka hur lärare beskriver sina arbetssätt och olika strategier de använder sig av. Det här är en studie som genomförts med en kvalitativ metod där fem verksamma lärare i fritidshem medverkat. Studien bygger på informanternas erfarenheter och upplevelser med läsfrämjande arbetssätt vilket genererat i gynnad information av verksamma lärare på fältet. För att ta reda på verksamma lärares erfarenheter och upplevelser formulerades en frågeställning som undersökningen grundar sig i. Frågeställningen bygger på att undersöka läsfrämjande arbete på fritidshemmet och hur lärare beskriver att de arbetar med läsfrämjande strategier. Detta har vi vidare analyserat och tolkat i samband med begrepp med utgångspunkt i Lev Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten som vi har kommit fram till av informanternas beskrivningar har vi analyserat och tolkat i tre betydelsefulla läsfrämjande strategier: digitala verktyg, drama/ gestaltning och miljö. Dessa beskriver lärarna som sina verktyg för att utveckla läsfrämjandet och öka läslusten bland sina elevgrupper i fritidshemmet.

Bakgrund: De digitala verktygen var från början tänkta att effektivisera undervisningen och ersätta läraren. Det har dock visat sig att de inte alls kunnat ersätta lärarens kompetenser. Med tanke på digitaliseringens ökning har textens form ändrats. En text är inte längre alltid statisk och linjär utan dynamisk och multimodal, vilket ställer andra krav på läsaren. Detta medför ändrade krav på både lärare och elever. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar om hur de använder digitala verktyg i sin läsundervisning. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där fem lågstadielärare intervjuades, om hur de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning. De tillfrågades även om vilka hinder och möjligheter de kan se med att använda de digitala verktygen i läsundervisningen. Resultat: Studiens resultat visade att de digitala verktygen används mer till skrivning än till läsning. Dessutom framkom det att lärarna får fler möjligheter till att variera och anpassa sin läsundervisning med hjälp av digitala verktyg. Eleverna använder främst digitala verktyg till läsning av fakta eller egna texter. Lärarna uppfattar att en del elever kan fokusera bättre vid digital läsning medan andra elever fokuserar bättre vid traditionell läsning. De hinder som lärarna uppgav var att de är ovana att läsa digitalt vilket speglas i deras undervisning. De känner även stress för att eleverna sitter för mycket vid datorn.

The purpose of this study was to create an understanding of the importance of digital tools in B2B (Business-to-Business) operations and how the new digital world has changed the attitude of all actors toward digital customer relations. The study is based on theories in relationship marketing, communication, digital tools, and direct and digital marketing.  The study had a qualitative research approach with a deductive approach. The empirical findings were collected using semi-structured interviews, which were analyzed using a thematic analysis method. The result showed that all respondents work actively to maintain loyal customer relationships. Through the respondents' answers regarding different strategies, a revised conceptual model has been created that explains how different activities contribute to a successful customer relationship digitally. However, different strategies are used to achieve a positive customer experience. Overall, the results showed that traditional marketing strategies and digital tools are crucial for successful digital customer relationships. Different industries have different perceptions of digital customer relations. It is important to adapt to the new digital world in order to maintain and create loyal customer relationships.

Utvecklingsprojektet bygger på aktionsforskning som har skapats med målet att öka samlärandet i olika typer av gruppsammansättningar när elever skapar digitala animeringar med hjälp av appen Puppet Pals. Projektet har utförts på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs 3. Syftet med projektet var att utveckla arbetssätt på fritidshemmet med digitala verktyg som främjar elevers samlärande. Metoder som har använts är intervjuer med artefakter och direkt observation tillsammans med videoinspelning av aktionerna. Aktionerna har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk för att studera barns lärande på digitala lekplatser. Socialt lärande och multimodalt arbetssätt är centrala begrepp för projektets pedagogiska positionering. Resultatet visar hur gruppsammansättningar kan ha inverkan på vilket samlärande som sker och att yngre elever behöver mer stöttning av lärare vid undervisning med digitala verktyg. Resultatet visar även hur undervisning med digitala verktyg inte behöver innebära stillasittande elever. Utvecklingsprojektet syftade till att introducera ett nytt arbetssätt med digitala verktyg eftersom det saknades i det aktuella fritidshemmet. Efter avslutade aktioner visade fritidshemmets elever ett intresse för att hålla det nya arbetssättet igång. Avslutningsvis kan vi konstatera att det är eleverna som har spunnit vidare på att fortsätta hålla arbetssättet med digitala verktyg vid liv utan personalens inverkan.