Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka och sammanställa studier om digitala verktyg och hur dessa kan främja elevers läs- och skrivinlärning i de tidiga skolåren. För att kunna besvara frågeställningen har sökningar gjorts i databaserna Swepub och ERIC. Totalt samlades tio artiklar in, vilka har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att digitala verktyg främjar elevers läs- och skrivinlärning, då de skriver längre och bättre texter, har en snabbare läsinlärning och läser fler böcker. När det gäller djup förståelse och läsförståelse skiljer sig resultaten åt. Elevernas motivation ökar också genom användning av olika digitala verktyg. Slutsatser som kan dras är att elevers möjligheter till inlärning påverkas av lärarnas förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Utgångspunkten gällande framtida forskning är att undersöka hur lärarna väljer att använda digitala verktyg i svenskundervisningen.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur digital skrift jämfört med handskrift förhåller sig till elevers skriv- och kunskapsutveckling i årskurs 4–9. Den ena frågan handlar om vilka fördelar och nackdelar handskriften har på elevers skriv- och kunskapsutveckling. Den andra frågan handlar om vilka fördelar och nackdelar den digitala skriften har på elevers skriv- och kunskapsutveckling. Ett resultat som visas i denna studie är att digital skrift dominerar skrivundervisningen, då det finns få studier som undersöker handskrift inom svensk-ämnet årskurs 4–9. Ett annat resultat visar att digitala skrivverktyg minskar de fysiska svårigheterna som vissa elever kan uppleva vid handskrift. Ett ytterligare resultat visar att eleverna upplever att digitala verktyg förbättrar undervisningen eftersom det går snabbare och lättare att göra skoluppgifter. Ytterligare resultat visar att svensklärarna upplever press att använda digitala verktyg i svenskundervisningen, då samhället har blivit alltmer digitaliserat. Dessutom upplever svensklärarna att digitala verktyg är intressanta och nödvändiga i svenskundervisning, men att de inte alltid hinner med det i undervisningen. En slutsats som kan dras är att den digitala skriften och digitala verktyg har en stor roll i elevers skriv- och kunskapsutveckling i svenskundervisningen inom årskurs 4–9. En annan slutsats som dras i litteraturstudien är att trots att handskriften har en viktig roll för elevers skriv- och kunskapsutveckling så används den inte i lika stor utsträckning som digitala verktyg inom svenskundervisningen. Det kan bero på att Lgr22 endast förespråkar digital skrift i svenskämnet årskurs 4–9. En annan slutsats är att digitala verktyg är nödvändiga i svenskundervisningen för årskurs 4–9 för att elever med skriv- och lässvårigheter samt andraspråkselever ska kunna producera texter och få möjlighet att delta i undervisningen. En slutsats är också att digitala verktyg möjliggör elevers skrivutveckling, medan handskrift möjliggör elevers inlärning. Därför behövs båda verktygen i skrivundervisningen för årskurs 4–9.

Syftet som formulerades för den här studien var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar i enlighet med den aktuella läroplanen för förskolan Lpfö 18. Utifrån arbetssätt som omfattar digitala verktyg, kritiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Den teoretiska ansats som anlades för studien var det sociokulturella perspektivet och det var tre centrala begrepp som inringar teorin som tillämpades för analys, resultat och diskussionsarbetet. De tre begrepp som tillämpades var följande: Artefakt, mediering och scaffolding. Studien utgick ifrån fyra forskningsfrågor och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammantaget genomfördes sex semistrukturerade intervjuer som inkluderade fem förskollärare och en IT-pedagog. Empiri i delstudie 1 innefattade intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolor på landsbygden och en IT-pedagog som arbetar mot förskolan och besvarar forskningsfrågorna: Är förskollärares digitala kompetens av betydelse när de förmedlar källkritik till barnen? och hur ges barn möjlighet att i förskolan grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digitala medier? Empiri i delstudie 2 innefattade intervjuer med tre förskollärare som arbetar i förskolor i stadsområden och besvarar forskningsfrågorna: Vad innebär adekvat digital kompetens för förskollärare? Och vilka förutsättningar ger förskollärare barn att erövra adekvat digital kompetens med digitala verktyg? Respektive delstudier analyserades enskilt med stöd av tematisk analys och de tre analysbegrepp som är centrala inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggjorde att det rådde en konsensus kring att digitala verktyg har övergripande fördelar i förskolans verksamhet enligt respondenterna. Resultatet visade även att arbete med digitala verktyg i förskolan kan ge barn möjligheter att lära sig om källkritik ett exempel var att barn kan få kunskaper om källkritik genom att leka viskleken gemensamt med pedagoger. Pedagogerna kan efter utfallet av leken samtala och belysa att det som sades från början kan ändras och resultera i ett nytt ord och så vidare. Ytterligare områden som barn kan utveckla förmågor inom är språk, digital kompetens och tillit till den egna förmågan när de får använda digitala verktyg i förskolan. I linje med det Barman och Kjällander (2022) lyfter fram i deras studie omkring digital kompetens där de belyser den nationella strategin i Sverige vilket betonar att alla barn och elever från förskola till högre utbildning ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens. Ett resultat som framkom var att respondenterna var eniga om att digitala verktyg bör förekomma i förskolans verksamhet. De ansåg att användningen inte bör minskas eller tas bort ifrån läroplanen Lpfö 18. Med utgångspunkt i det som Marin (2022) redogör för i sin studie där hon belyser att tekniken i vårt samhälle ökar och har även införts i utbildningssystemet vilket har bidragit till ett flertal fördelar i undervisningssammanhang. Ytterligare ett resultat som framgick av respondenterna var att arbetet med källkritik var viktigt. Dock ansåg respondenterna att det inte är förtydligat i Lpfö 18 hur de ska arbeta baserat på läroplanens riktlinjer och förskolans helhetsuppdrag. Respondenterna saknar ett framskrivet och formulerat mål specifikt intrikat på ämnet källkritik. En slutsats kan därför vara att revidera Lpfö 18 genom att tillämpa ett framskrivet mål omkring arbetssätt för förskollärare att omsätta i praktiken. I linje med det som respondenterna uttrycker lyfter Bourbour (2023) fram i sin studie att digitalisering i förskolans kontext kan vara ett multifunktionellt medel som bidrar till att rusta barn för informationssamhället. Vidare belyser författaren vikten av att förskollärare därav bör kunna förhålla sig kritiskt till digitala verktyg.

Bakgrund: Under förskollärarutbildningen har intresset för det estetiska ämnet bild och språkutveckling vuxit fram. Anledningen till intresset är utifrån egna tankar hur de två ämnesområden skulle kunna kombineras för att stärka och stötta barns språkutveckling i förskolan. Utbildningens olika fördjupningskurser och den verksamhetsförlagda utbildningen har erbjudit en stor variation i hur förskollärare kan använda bildskapande undervisning i förskolan för att stötta barns språkutveckling. I utforma av studien har olika sökningar inom tidigare forskning gjorts för att kunna beskriva och få en fördjupad kunskap inom studiens ämnesområden bild och språkutveckling i förskolan. Tidigare forskning har bidragit till en förståelse för hur viktigt utformningen av undervisningen är, för att skapa lärorika lärtillfällen för barn att utvecklas. Förskollärares planering av undervisningstillfällen i förskolan är betydelsefulla för att barn ska gynnas av undervisningens innehåll Whorall (2015, s.123). Forskaren menar att den planerade undervisningens innehåll är av en högre kvalitet än i den oplanerade undervisningen. Lindgren, & Modin (2011, 2 19) menar att en viktig del i arbetet med barns språkutveckling är att främja barns kreativitet, samt att barn ges möjligheter till att prova sig fram. Syfte: Studiens syfte är att skildra om förskollärare arbetar språkutvecklande med det estetiska ämnet bild. Ytterligare något som är av intresse att undersöka förskollärarnas arbetssätt utifrån sociokulturellt perspektiv och hur det visar sig i undervisningen som bedrivs. Metod: Denna studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod. För att få en tydlig bild av hur förskollärare arbetar med bild har observation som metod tillämpats, dessa observationer har varit icke-deltagande observationer. Åtta observationer har genomförts på två olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att sättet förskollärare arbetar språkutvecklande med bild är individuellt och varierar utifrån ett flertal faktorer. Till dessa faktorer hör barngrupp, plats, planering och kommunikation. Resultatet visar även att bild har stor potential för språkutvecklande undervisning men att man behöver bättre förutsättningar för att på bästa sätt kunna använda sig av den

Syftet med vår studie är att skapa kunskap om förskollärares syn på matematikundervisning i relation till digitala verktyg. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Det sociokulturella perspektivet förstås som lärande i en social process och används i denna studie (Lundgren Öhman 2014, s. 17). Resultaten tyder på att förskollärare som använder Blue-Bot, Magiska Trädgården och projektor använder dem i relation till matematik för att barnen ska lära sig matematiska begrepp som räkning, orientering, sortering och så vidare.    Dessutom, trots fördelarna med de olika digitala verktyg som förskollärarna nämnde och gav sina synpunkter, nämnde de också några utmaningar hur de behöver utbildas för att veta hur man använder dessa digitala verktyg och också alltid använda förskolans läroplan som en guide för att integrera den med aktiviteter.

Dagens samhälle blir mer och mer digitaliserat och skolan är inte en plats där man kan undkomma den digitala verkligheten. Då digitaliseringen ökar uppkom frågor om hur detta påverkar elever i skolan. I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning att analyseras gällande för- och nackdelar med digitalt skrivande men även vilken påverkan digitalt skrivande kan ha när det kommer till elevers texter inom svenskämnet. Årskurserna som kommer att ses på är grundskolans årskurser 1–9. I denna studie användes sju vetenskapliga publikationer som hittades på databaserna Summon, ERIC och Swepub. Resultatet i denna studie visade att det finns både fördelar och nackdelar med digitalt skrivande och vilken inverkan digitalt skrivande kan ha på elevers texter i grundskolans svenskämne. Resultatet visade att digitala verktyg kan öka elevers motivation, kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och förbättra stavning. Dock finns det även nackdelar. Det visade sig att elever som skrev på digitala verktyg ofta inte förstod varför ett ord blev markerat och gick vidare i sin text utan ändring. Vid de tillfällen som en ändring skedde kunde texten i vissa fall förlora sin semantiska och syntaktiska innebörd. Slutsatsen visar att trots digitaliseringens infart i svenska skolor idag är det inte alltid som lärare och elever vet hur dessa digitala verktyg ska användas på rätt sätt. Detta kan i värsta fall påverka elevernas resultat i skolan då elevernas skrivande av texter blir lidande.

I dagens samhälle har digitaliseringen blivit en betydande faktor, och oavsett ålder och förmåga spelar digitala verktyg en viktig roll. Genom att integrera dessa verktyg i undervisningen kan en inkluderande lärmiljö skapas, där alla elever med olika förutsättningar får lika möjligheter till kunskapsutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen av speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Data samlades in från sju informanter genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades tematiskt utifrån både sociokulturella perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten belyser den betydelsefulla roll som specialpedagoger och speciallärare har i matematikundervisningen genom implementeringen av digitala verktyg. Dessutom visar studien vilka möjligheter dessa verktyg kan erbjuda elever i behov av särskilt stöd, både på skol-, grupp- och individnivå. Genom att integrera digitala verktyg i undervisningen kan undervisningsmetoderna anpassas efter elevernas olikheter och individuella förutsättningar. Resultaten framhäver vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö som främjar engagemang och delaktighet för alla elever. Slutligen visar studien att användningen av digitala verktyg i matematik-undervisningen är en positiv utveckling som främjar en inkluderande och engagerande lärmiljö för alla elever, oavsett deras förutsättningar och behov.

Den dialogiska högläsningen har en stor betydelse för språkutvecklingen. Undervisningen utvecklas konstant och skolan får tillgång till allt fler digitala verktyg. Men hur används dessa verktyg inom högläsningen? Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 beskriver sin användning av dialogisk högläsning i kombination med medierande verktyg inom svenskundervisningen. Studien har formats utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att de använder sig av dialogisk högläsning i sin svenskundervisning? Hur beskriver lärare sina erfarenheter av att använda digitala verktyg vid dialogisk högläsning? Slutligen vilka analoga verktyg använder lärare sig av vid gemensam dialogisk högläsning?  Studien utgår från sociokulturell teori och fokuserar främst på hur lärare använder sig av medierande verktyg och stödstrukturer i sin undervisning utifrån studiens syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1–3 utformades ett resultat. Resultatet visade på goda exempel på hur olika digitala- och analoga verktyg används i undervisningen. Det framgår även lärares inställning och erfarenheter av att använda sig av medierande verktyg. / The dialogic reading aloud is of great importance for language development. Teaching is constantly evolving and schools have access to more and more digital tools. But how are these tools used in reading aloud?  The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers in compulsory school years 1–3 describe their use of dialogical reading aloud in combination with mediating tools in Swedish teaching.  The study has been shaped based on the following questions: How do teachers describe that they use dialogical reading aloud in their Swedish teaching? How do teachers describe their experiences of using digital tools in dialogical reading? Finally, what analogue tools do teachers use in joint dialogical reading aloud?  The study is based on sociocultural theory and focuses primarily on how teachers use mediating tools and support structures in their teaching based on the purpose of the study. Through qualitative semi-structured interviews with teachers in grades 1-3, a result was designed. The results showed good examples of how different digital and analogue tools are used in teaching. It also shows teachers' attitudes and experiences of using mediating tools.

Syftet med studien är att få mer kunskap om olika uppfattningar om digitalisering i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer, utifrån ett strategiskt val av intervjupersoner med olika åsikter och uppfattningar om ämnet. Vi delade in informanterna i en fyrfältare utifrån om de är positivt eller negativt inställda till digitalisering i förskolan, respektive forskare och verksamma i förskolan. Vi har använt oss av en fenomenografisk analysmetod för att analysera den insamlade empirin samt Bronfenbrenners systemteori för att sätta de olika uppfattningarna i en kontext. Resultatet av studien visar att det finns skilda uppfattningar om huruvida digitala verktyg ska vara en del av förskolans verksamhet eller inte. Det diskuteras om skärmens påverkan på barnens hjärnor kontra mervärdet som digitala verktyg ger barnen. De som har en negativ uppfattning, anser att digitala verktyg inte ska finnas i förskolans verksamhet. De lyfter att skärmen blir ett hot för det traditionella hantverket och att skärmen försämrar barnens språkutveckling. De som har en positiv uppfattning trycker på att det krävs en omfattande digitaliseringsstrategi för att stärka barnen i deras utveckling av digital kompetens. De vill även lyfta fram att skärmen är mer än bara en skärm. De positiva lyfter även att det krävs ett samarbete mellan hemmen och förskolan.   Några betydelsefulla slutsatser som båda sidorna uttrycker är att hemmet spelar en stor betydelse för barnens användning av skärmar och att skärmar har en tendens att påverka barnens språkutveckling negativt. De positiva lyfter fram att pedagogernas förhållningssätt till digitalisering har också en betydelse för barnen och att de digitala verktygen ska användas på ett förståndigt sätt för att det ska ge ett mervärde till barnen. När man ska använda digitala verktyg ska de vara  i samspel tillsammans med en vuxen för att stödja barnen i deras sociala samspel och kommunikativa utveckling. / The purpose of the study is to gain more knowledge about the different perceptions around digitisation in preschool. To succeed in getting a hold of different perceptions, strategic choices have been made of interviewees who all have shared opinions and perceptions on the subject. We divided the informants into a four-fielder where medical researchers and those who had a negative attitude to digitalisation in preschool created a field. The second field consisted of preschool educational researchers and working preschool teachers who were positive about digitisation in preschool. We have used a phenomenographic analysis method to analyse the collected empirical data aswell as Bronfenbrenner's systems theory to put the different perceptions in a context. The results of the study show that there are different opinions about whether digital tools should be part of the preschool's activities or not. There is discussion about the impact of the screen on the children's brains versus the added value that digital tools give the children. Those who have a negative opinion believe that digital tools should not be in the preschool's operations. They point out that the screen is becoming a threat to the traditional craft and that the screen impairs children's language development. Those who have a positive view stress that a comprehensive digitisation strategy is required to strengthen the children in their development of digital competence. They also want to highlight that the screen is more than just a screen. The positive ones also highlight that cooperation between the homes and the preschool is required. Some important conclusions that have from both sides are that the home plays a major role in children's use of screens and that screens tend to negatively affect children's language development. The educators' approach to digitisation also has a meaning for the children and that the digital tools must be used in a sensible way so that it gives added value to the children. The importance of using digital tools together with an adult to support the children in their social interaction and communicative development.

Syftet med studien är att undersöka integrationen av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen och på vilket sätt dessa verktyg kan påverka elevers läs-och skrivinlärning i årskurs 3. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med ett antal lärare, vars erfarenheter och åsikter analyserades. Genom intervjuerna framkom det att lärarna generellt sett ser fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen, såsom ökad motivation hos eleverna och  möjligheten till differentiering och individualisering. Slutsatserna av studien visar på betydelsen av att integrera digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för att främja elevers lärande och utveckling. Samtidigt identifieras utmaningar såsom den digitala klyftan bland skolor och lärare, vilket pekar på behovet av ökad utbildning och pedagogiskt stöd för att säkerställa en effektiv integration av digitala verktyg i undervisningen.